Det sker en ökning av antalet vårdnadstvister i Sverige. Under de senaste tio åren har antalet fall nästan fördubblats; något som rimligen även hör ihop med att antalet skilsmässor också ökat kraftigt. Granskar man en vårdnadstvist närmare så är det - enligt många sakkunniga jurister inom familjerätt - inte det faktum att de inträffar som är det stora dilemmat.
Det är hur de ter sig som är det stora problemet. Man menar att tonläget har höjts och att temperaturen har nått en så pass hög nivå att det hela blivit betydligt mer otrevligt. Där man förr kunde kommunicera och se till det viktigaste i en vårdnadstvist - barnen - så handlar det idag om hårda ord, större aggressioner och rena karaktärsmord. Många menar på att detta är en följd av att dagens föräldrar är födda på 70- och 80-talet och att det handlar om en ren generationsfråga där mer egoism finns och där man hellre ser till egen vinning än vad som är bäst för sina barn. Så kan det vara, men där ska man även säga att det handlar om en generalisering.
En annan viktig aspekt kring varför en vårdnadstvist blivit hårdare och tuffare handlar om rättens bedömning. Enligt många jurister så går det här åt båda håll. Å ena sidan så handlar det om att man alltid ser till barnets bästa - något om i rent juridisk mening innebär att barnen ska rätt till umgänge med båda sina föräldrar - oavsett hur situationen ser ut.
Å andra sidan pekar många på att man ser saken ur det totalt diametrala perspektivet och i och med detta kan bortse från exempelvis pappan och alltid döma till mammans fördel. Faktum är att det finns visst fog för det senare. I många fall så slutar en vårdnadstvist med att mamman tilldelas ensam vårdnad och rent statistisk så är det betydligt vanligare än det motsatta scenariot.
Ett tredje problem och en alternativ förklaring till varför en vårdnadstvist är troligare idag än förr och varför mamman ofta kan tilldelas vårdnaden handlar om samarbetsproblem. Sedan det blev möjligt att använda samarbetsproblem som ett skäl så har också en ökning skett - det går inte att förneka. Problemet med detta är att begreppet är så pass brett att det blir omöjligt att bena ut.
Vad är ett samarbetsproblem egentligen? Handlar det om att den ena föräldern är svår att kommunicera med, handlar det om problematik vid hämtning/lämning, handlar det om att man hela tiden försvårar eller finns det andra aspekter som även de kan räknas?
Om en pappa har en mer alternativ livsstil som kanske är lite mer tillbakalutad och där klockan och scheman inte följs slaviskt - är han då per automatik en dålig vårdnadshavare och går att peta in under anledningen samarbetsproblem vid en vårdnadstvist? Rent juridiskt - ja. Det är också en del av problemet, enligt oss.
Man tar inte hänsyn till mänskliga värden och personlighetsdrag i den grad man borde. Anger man samarbetsproblem som skäl så bör det även tas större hänsyn till människan och inte enbart det faktum att exempelvis pappan har en lite mer disträ hållning till fasta tider. Något som man, faktiskt, kan få hjälp med också.
Medicinkapslar kan exempelvis vara utformade som gelkapslar med flytande eller fast fyllning eller som solida, pressade kapslar. Något som kan vara viktigt att tänka på om du är laktosintolerant är att kapslarna kan innehålla fyllnadsmedel med laktos. Om du är vegan eller av annan anledning inte vill äta animaliskt gelatin är det viktigt att du kontrollerar vad dina gelkapslar består av. Ofta går det att hitta alternativ bland naturmedicinska preparat som inte innehåller dessa ämnen.
På hösten är det viktigt att ta hand om sig själv lite extra om man bor i Nordiska länder såsom Sverige. Det minskade ljuset gör oss lätt trötta, det blir svårare att komma upp på morgonen och de flesta av dagens ljusa timmar spenderas inomhus på kontoret. Passa på att gå ut på lunchrasten för att få lite extra ljus och frisk luft. Ät vitaminrikt för att hålla immunförsvaret på topp och skjut gärna till lite extra D-vitamin i form av ett tillskott. En dagljuslampa som väckarklocka kan göra det lättare att vakna pigg.
Vad är egentligen hälsosam mat? Därom tvistar de lärde. Somliga svär vid en glutenfri kost eller att äta helt veganskt medan andra känner att de mår bättre av att äta enligt LCHF-principer. Viss forskning visar nu att det troligtvis inte finns någon universallösning som passar alla utan att våra gener spelar in för vad som passar respektive kropp bäst. Medan forskningen går vidare föreslår vi att du provar på att äta enligt olika principer under en period för att kunna jämföra vad som passar just din kropp bäst. Rådgör alltid med din läkare först innan du påbörjar en radikal omställning av din diet.
