<?xml version="1.0" encoding="ISO-8859-1"?>
<rss version="2.0" xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom">
    <channel>
        <title>Blogg: Ooljat</title> 
        <link>http://www.alternativjournalen.se/</link> 
        <description>Gunnar Lindgrens blogg "Ooljat" på alternativjournalen.se </description> 
        <language>sv-se</language>
        <atom:link href="http://www.alternativjournalen.se/rss/ooljat" rel="self" type="application/rss+xml" />
        <image>
            <title>Blogg: Ooljat</title>

            <url>/content/images/px.gif</url>
            <link>http://www.alternativjournalen.se/</link>
        </image>
        
    
		        <item>
		            <title>Läkemedelsrester och hormoner i svenska livsmedel</title>
		              <link>http://www.alternativjournalen.se/ooljat/lakemedelsrester-och-hormoner-i-svenska-livsmedel-4803537</link>
		            <description>
                            &lt;p&gt;
	Bland alla k&amp;auml;nda och ok&amp;auml;nda milj&amp;ouml;f&amp;ouml;roreningar i slammet har f&amp;ouml;rekomsten av l&amp;auml;kemedelsrester och hormoner skapat oro hos livsmedelskonsumenterna och s&amp;auml;rskilt f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar till sm&amp;aring; och st&amp;ouml;rre barn. Man har i olika l&amp;auml;nder noterat att barn p&amp;aring;verkas, t ex hur br&amp;ouml;st utvecklas hos flickor i allt l&amp;auml;gre &amp;aring;ldrar liksom debuten f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rsta menstruationen. Pojkar f&amp;aring;r allt tidigare f&amp;ouml;rstorade testiklar och penis samt h&amp;aring;r i armh&amp;aring;lan eller k&amp;ouml;nsh&amp;aring;r.&lt;br /&gt;
	Detta s&amp;auml;tts i samband med att bl a vissa livsmedel inneh&amp;aring;ller f&amp;ouml;roreningar i form av &amp;ouml;strogena &amp;auml;mnen. &lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Nu tillf&amp;ouml;rs den svenska livsmedelsproduktionen ett stort antal riskabla substanser utan att livsmedelsf&amp;ouml;retagen och de olika varum&amp;auml;rkena tycks protestera. Det som &amp;auml;r mest bet&amp;auml;nkligt &amp;auml;r&lt;/p&gt;
&lt;ul&gt;
	&lt;li&gt;
		att de svenska avloppsreningsverken inte redovisar vilka rester av l&amp;auml;kemedel och hormoner (samt andra hormonimiterande kemikalier) som finns i just det slam som sprids bland v&amp;aring;ra livsmedelsr&amp;aring;varor.&lt;/li&gt;
	&lt;li&gt;
		&amp;nbsp;&lt;/li&gt;
	&lt;li&gt;
		att Lantm&amp;auml;nnen levererar foder till djurproduktionen som odlas i slam - men vet inte och anger inte vilka l&amp;auml;kemedelsrester och hormoner som kan finnas i fodret.&lt;/li&gt;
	&lt;li&gt;
		&amp;nbsp;&lt;/li&gt;
	&lt;li&gt;
		att svenska livsmedelsf&amp;ouml;retag inte analyserar inneh&amp;aring;llet av l&amp;auml;kemedelsrester eller hormoner i vare sig r&amp;aring;varor eller f&amp;auml;rdiga produkter f&amp;ouml;r handeln.&lt;/li&gt;
	&lt;li&gt;
		&amp;nbsp;&lt;/li&gt;
	&lt;li&gt;
		att Livsmedelsverket inte analyserar l&amp;auml;kemedelsrester och hormoner i svenska livsmedel.&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;
&lt;p&gt;
	&lt;br /&gt;
	N&amp;auml;r livsmedelproduktionen tillf&amp;ouml;rs bek&amp;auml;mpningsmedel s&amp;aring; &amp;auml;r det viktigt och sj&amp;auml;lvklart att dessa har gr&amp;auml;nsv&amp;auml;rden och m&amp;auml;ts upp regelbundet av Livsmedelsverket. Men detta g&amp;auml;ller allts&amp;aring; inte l&amp;auml;kemedelsrester och hormoner, som i m&amp;aring;nga fall kan vara betydligt allvarligare f&amp;ouml;r befolkningens h&amp;auml;lsa - i synnerhet f&amp;ouml;r barn och ungdom. Det finns en viktig skillnad mellan bek&amp;auml;mpningsmedel och l&amp;auml;kemedelsrester. Bek&amp;auml;mpningsmedel anv&amp;auml;nder man i ett visst syfte som anses ber&amp;auml;ttiga f&amp;ouml;roreningen av livsmedel (s k risk-nyttaanalys). Men slammets alla gifter och f&amp;ouml;roreningar har ingen ber&amp;auml;ttigad nytta med sig, utan sprids i livsmedelsproduktionen f&amp;ouml;r att bli av med ett besv&amp;auml;rligt avfall. Detta kan och skall avbrytas omg&amp;aring;ende.&lt;br /&gt;
	Det finns nu misstankar om att vissa livsmedel inneh&amp;aring;ller f&amp;ouml;roreningar fr&amp;aring;n avdelningen l&amp;auml;kemedelsrester och hormoner - exempelvis &amp;ouml;strogena &amp;auml;mnen. Detta &amp;auml;r helt ok&amp;auml;nt och okontrollerat. Att kontrollera detta &amp;auml;r inte heller m&amp;ouml;jligt, s&amp;aring; l&amp;auml;nge man godtar slamspridning utan redovisning av vilka &amp;auml;mnen man sprider ut. Vad skall man leta efter i livsmedlen?&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	I slam finns m&amp;aring;nga kemikalier som ocks&amp;aring; har &amp;ouml;strogena eller andra hormonella effekter, se bilaga. Man brukar ange att m&amp;auml;ngden &amp;auml;r tusentals g&amp;aring;nger st&amp;ouml;rre &amp;auml;n hos &amp;ouml;strogena hormon. Men &amp;aring; andra sidan anses de ha tusentals g&amp;aring;nger l&amp;auml;gre styrka. S&amp;aring;ledes antar man att sammanlagda effekten fr&amp;aring;n dessa andra kemikalier &amp;auml;r ungef&amp;auml;r lika stor som hos de ovan n&amp;auml;mnda &amp;auml;mnena.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Eftersom dessa kemikalier ocks&amp;aring; kan p&amp;aring;visas i slam, skulle det inneb&amp;auml;ra att det totala inneh&amp;aring;llet av &amp;ouml;strogena &amp;auml;mnen i slam motsvarar mer &amp;auml;n 2 p-piller per kilo torrt slam. Det skulle inneb&amp;auml;ra en tillf&amp;ouml;rsel av mer &amp;auml;n motsvarande 10.000 p-piller per hektar med en &amp;rdquo;fem&amp;aring;rsgiva&amp;rdquo; slam.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Observera att kadmium som finns i h&amp;ouml;ga halter i slam ocks&amp;aring; har &amp;ouml;strogen effekt.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Organisationen Ren &amp;Aring;ker Ren Mat ( www.renakerrenmat.se - st&amp;ouml;d deras upprop!) kommer nu att i f&amp;ouml;rsta hand uppmana svenska livsmedelsf&amp;ouml;retag att kr&amp;auml;va att slamspridningen upph&amp;ouml;r snarast. I andra hand kommer de mest kritiska produkterna att analyseras m a p l&amp;auml;kemedelsrester, hormoner och andra milj&amp;ouml;gifter. Vi m&amp;aring;ste f&amp;aring; veta vilka livsmedel som b&amp;auml;r in exempelvis &amp;ouml;strogena &amp;auml;mnen till den svenska befolkningen. Denna information kommer f&amp;ouml;rhoppningsvis att minska belastningen p&amp;aring; barn och vuxna. Att kemikaliesamh&amp;auml;llets &amp;auml;mnen finns i blod och navelstr&amp;auml;ngsblod i form av en bed&amp;ouml;vande kemikaliecocktail &amp;auml;r mycket allvarligt. Se http://www.cdc.gov/exposurereport/ samt&lt;br /&gt;
	http://www.renakerrenmat.se/fakta/NER_Chemical_List.pdf&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Alla de riskabla kemikalier, l&amp;auml;kemedelsrester och hormoner som n&amp;auml;mns i f&amp;ouml;ljande artiklar finns med h&amp;ouml;gsta sannolikhet i alla svenska slam:&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;strong&gt;Fr&amp;aring;n www.alternativjournalen.se:&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;strong&gt;Flickor och &amp;ouml;strogena &amp;auml;mnen&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;strong&gt;Tidig pubertet&lt;br /&gt;
	&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
	Allt fler hormonst&amp;ouml;rande milj&amp;ouml;gifter p&amp;aring;tr&amp;auml;ffas i v&amp;aring;r milj&amp;ouml;, senast nu i barnskor: Den genomsnittliga pubertets&amp;aring;ldern har sjunkit med 5-6 &amp;aring;r under f&amp;ouml;rra &amp;aring;rhundradet, och barnens kroppsliga och psykiska utveckling har r&amp;aring;kat alltmer i otakt. Hoten mot v&amp;aring;r h&amp;auml;lsa och fortplantningsf&amp;ouml;rm&amp;aring;ga - inte minst v&amp;aring;r f&amp;ouml;rm&amp;aring;ga att ta hand om de barn vi s&amp;auml;tter till v&amp;auml;rlden - &amp;ouml;kar&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Flickor g&amp;aring;r nu in i puberteten som 9-&amp;aring;ringar&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Fler och fler tjejer n&amp;aring;r puberteten innan de fyllt 10. Fenomenet kan kopplas till fetma eller exponering f&amp;ouml;r kemikalier i livsmedelskedjan. Det &amp;auml;r att s&amp;auml;tta tjejer i st&amp;ouml;rre l&amp;aring;ngsiktig risk f&amp;ouml;r br&amp;ouml;stcancer. En studie har visat att utveckling av br&amp;ouml;sten nu vanligtvis b&amp;ouml;rjar vid en genomsnittlig &amp;aring;lder av nio &amp;aring;r och 10 m&amp;aring;nader - ett helt &amp;aring;r tidigare &amp;auml;n vad som visades i en liknande studie 1991.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	The Times rapporterar&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&quot;Forskare varnar f&amp;ouml;r att dessa unga flickor &amp;auml;r d&amp;aring;ligt rustade f&amp;ouml;r att klara av en sexuell utveckling d&amp;aring; de fortfarande &amp;auml;r i grundskola ... Att n&amp;aring; puberteten tidigt kan inneb&amp;auml;ra l&amp;auml;ngre exponering f&amp;ouml;r &amp;ouml;strogen, vilket &amp;auml;r en faktor i br&amp;ouml;stcancer. Det finns ocks&amp;aring; en &amp;ouml;kad risk f&amp;ouml;r hj&amp;auml;rtsjukdom. &quot;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Den amerikanske h&amp;auml;lsodebatt&amp;ouml;ren Dr Mercola:s kommentar:&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Jag publicerade n&amp;aring;gra av mina f&amp;ouml;rsta kommentarer om detta fenomen i b&amp;ouml;rjan av nyhetsbrevet, f&amp;ouml;r n&amp;auml;stan ett decennium sedan. P&amp;aring; den tiden kunde tidig pubertet hos en del flickor sp&amp;aring;ras tillbaka till djurfoder som f&amp;ouml;rorenats med brandh&amp;auml;mmande kemiska, polybromerade bifenyler (PBB). De drabbade flickorna var d&amp;ouml;ttrar till kvinnor som utsatts f&amp;ouml;r PBB-f&amp;ouml;rorenade livsmedel redan 1973.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	D&amp;ouml;ttrar till de mest utsatta kvinnorna b&amp;ouml;rjade menstruera, i genomsnitt, innan de n&amp;aring;tt sin 12: e f&amp;ouml;delsedag. Det var den andra studien som associerade tidig pubertet med exponering f&amp;ouml;r en best&amp;auml;md kemikalie. Den f&amp;ouml;rsta studien tog i september 2000 upp fr&amp;aring;gan i NIEHS Environmental Health Perspectives, och kopplade tidig pubertet hos unga puertoricanska flickor med ftalater, som &amp;auml;r vanliga i mjuka och f&amp;ouml;ljsamma plastprodukter.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Vi vet nu att ftalater och andra plastkemikalier st&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskans endokrina system och p&amp;aring;verkar de hormoner som styr utveckling och funktion i kroppen. Och det finns fler bevis f&amp;ouml;r att de kan skada utvecklingen av foster och barn, som &amp;auml;r s&amp;auml;rskilt k&amp;auml;nsliga f&amp;ouml;r dessa kemikalier, eftersom de &amp;auml;nnu inte har utvecklat de skyddsmekanismer som finns i vuxna organ.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Puberteten intr&amp;auml;ffar i allt yngre &amp;aring;ldrar&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Tidig pubertet &amp;auml;r verkligen en m&amp;auml;rkbar, och orov&amp;auml;ckande, trend. P&amp;aring; 1900-talet intr&amp;auml;ffade puberteten runt 15 &amp;aring;rs &amp;aring;lder f&amp;ouml;r flickor och 17 f&amp;ouml;r pojkar. Danska forskare varnar nu f&amp;ouml;r att flickor g&amp;aring;r in i puberteten innan de fyllt 10. I USA kan situationen vara &amp;auml;nnu mer &amp;ouml;desdiger - en rapport som utf&amp;auml;rdats av br&amp;ouml;stcancerfonden 2007 - rapporterade att allt fler amerikanska tjejer nu g&amp;aring;r in i puberteten runt 8 &amp;aring;rs &amp;aring;lder!&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Detta uts&amp;auml;tter barnen inte bara f&amp;ouml;r otillb&amp;ouml;rliga emotionella och sociala sp&amp;auml;nningar n&amp;auml;r deras kroppar mogna snabbare &amp;auml;n deras sinnen, utan ocks&amp;aring; f&amp;ouml;r st&amp;ouml;rre l&amp;aring;ngsiktig risk f&amp;ouml;r hj&amp;auml;rtsjukdom, och &amp;ouml;strogen-relaterade cancerformer, till exempel br&amp;ouml;stcancer.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Tecken p&amp;aring; tidig pubertet &amp;auml;r:&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	F&amp;ouml;r flickor f&amp;ouml;re 8 &amp;aring;r:&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	* Br&amp;ouml;st&lt;br /&gt;
	* H&amp;aring;r i armh&amp;aring;lan eller k&amp;ouml;nsh&amp;aring;r&lt;br /&gt;
	* F&amp;ouml;rsta menstruation&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	F&amp;ouml;r pojkar f&amp;ouml;re &amp;aring;lder 9:&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	* F&amp;ouml;rstorade testiklar och penis&lt;br /&gt;
	* H&amp;aring;r i armh&amp;aring;lan eller k&amp;ouml;nsh&amp;aring;r&lt;br /&gt;
	* Ansiktsh&amp;aring;r&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	...&lt;br /&gt;
	&lt;strong&gt;&lt;br /&gt;
	Farorna med plaster&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Jag kommer fortfarande ih&amp;aring;g den tid d&amp;aring; den st&amp;ouml;rsta upplevda risken f&amp;ouml;r plast var risken f&amp;ouml;r kv&amp;auml;vning. Sedan dess har vi l&amp;auml;rt oss att plaster inneh&amp;aring;ller ett antal av &amp;ouml;strogen-imitation, &quot;gender-bending&quot; kemikalier som l&amp;auml;tt l&amp;auml;cker ut och f&amp;ouml;rorenade allt den r&amp;ouml;r, s&amp;aring;som mat och dryck.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Tre av de fr&amp;auml;msta syndarna &amp;auml;r:&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	1. Bisfenol A (BPA)&lt;br /&gt;
	2. Ftalater&lt;br /&gt;
	3. Perfluoroktansyra (PFOA).&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Bisfenol A - Denna industriella petrokemiska produkt fungerar som ett syntetiskt &amp;ouml;strogen och &amp;auml;r en vanlig plastkomponent som finns i allt fr&amp;aring;n konserv- och l&amp;auml;skburkar av plast, mj&amp;ouml;lkflaskor, till baby bitringar, baby- och sippykoppar, bara f&amp;ouml;r att n&amp;auml;mna n&amp;aring;gra. Det &amp;auml;r s&amp;aring; genomgripande att vid de senaste laboratorieunders&amp;ouml;kningarna p&amp;aring; uppdrag av Environmental Working Group (EWG) uppt&amp;auml;cks BPA i navelstr&amp;auml;ngsblod fr&amp;aring;n 90 procent av nyf&amp;ouml;dda testade barn - tillsammans med mer &amp;auml;n 230 andra kemikalier! BPA &amp;auml;r hormonst&amp;ouml;rande, vilket betyder att det efterliknar kroppens naturliga hormoner och kan utl&amp;ouml;sa stora f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar i kroppen. Av 115 publicerade studier p&amp;aring; djur, visade 81 procent betydande effekter fr&amp;aring;n och med l&amp;aring;g exponering f&amp;ouml;r BPA.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Exponering av tidiga livsformer f&amp;ouml;r BPA &amp;auml;r mycket oroande. Detta kan leda till kromosomfel i det v&amp;auml;xande fostret, vilket kan orsaka spontana missfall och genetiska skador. (Jmf aktuell debatt som pekar p&amp;aring; of&amp;ouml;rklarliga genetiska f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar som en delf&amp;ouml;rklaring till barnautism, &amp;ouml; a ) . Exponering av bara 0,23 ppb av BPA &amp;auml;r tillr&amp;auml;ckligt f&amp;ouml;r att st&amp;ouml;ra effekten av &amp;ouml;strogen vid ett barns utveckling av hj&amp;auml;rnan.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Att undvika BPA-inneh&amp;aring;llande plastprodukter &amp;auml;r ett viktigt steg f&amp;ouml;r att begr&amp;auml;nsa din BPA exponering. F&amp;ouml;r mer information om BPA och tips om hur man undviker den kan du l&amp;auml;sa tidigare artikel.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Ftalater - Dessa &quot;mjukg&amp;ouml;rare&quot; &amp;auml;r en grupp av industriella kemikalier som anv&amp;auml;nds f&amp;ouml;r att g&amp;ouml;ra plast som polyvinylklorid (PVC) mer flexibel och motst&amp;aring;ndskraftig. De &amp;auml;r ocks&amp;aring; bland de mest genomgripande av endokrinst&amp;ouml;rande &amp;auml;mnen. Dessa kemikalier har allt mer satts i samband med f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar i utvecklingen av den manliga hj&amp;auml;rnan samt med genitala fel, metaboliska st&amp;ouml;rningar och minskad testosteron hos barn och vuxna.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Ftalater finns i bland annat:&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	* F&amp;ouml;rpackningar f&amp;ouml;r f&amp;ouml;r&amp;auml;dlade livsmedel&lt;br /&gt;
	* Duschdraperier&lt;br /&gt;
	* Vinyl golv och tapeter&lt;br /&gt;
	* Sm&amp;ouml;rjmedel och lim&lt;br /&gt;
	* Tv&amp;auml;ttmedel&lt;br /&gt;
	* Sk&amp;ouml;nhets produkter som nagellack, h&amp;aring;rspray, schampo, deodoranter och parfymer&lt;br /&gt;
	* Leksaker&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Andra endokrinst&amp;ouml;rande &amp;auml;mnen&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Andra kemikalier i milj&amp;ouml;n PCB och DDE (nedbrytningsprodukt av bek&amp;auml;mpningsmedlet DDT) kan ocks&amp;aring; f&amp;ouml;rknippas med tidig sexuell utveckling hos flickor. B&amp;aring;de DDE och PCB &amp;auml;r k&amp;auml;nda f&amp;ouml;r att h&amp;auml;rma eller st&amp;ouml;ra, k&amp;ouml;nshormoner. Perfluoroktansyra (PFOA), som finns i non-stick k&amp;ouml;ksredskap, faller ocks&amp;aring; in i denna farliga kategori. &lt;br /&gt;
	____________________________________&lt;br /&gt;
	Fr&amp;aring;n Sveriges Radio&lt;br /&gt;
	06:33 | onsdag 19 augusti 2009&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;strong&gt;Tidig pubertet hos danska flickor&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Danska flickor b&amp;ouml;rjar f&amp;aring; br&amp;ouml;st ett &amp;aring;r tidigare idag &amp;auml;n f&amp;ouml;r 15 &amp;aring;r sedan, visar en dansk studie. Forskarna misst&amp;auml;nker att den tidigare br&amp;ouml;stutvecklingen kan bero p&amp;aring; exponering f&amp;ouml;r hormonp&amp;aring;verkande kemikalier i v&amp;aring;r omgivning. Och Lise Aksglaede, l&amp;auml;kare vid avdelningen f&amp;ouml;r v&amp;auml;xt- och reproduktion vid Rikshospitalet i K&amp;ouml;penhamn &amp;auml;r oroad.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Lise Aksglaede om danska flickors allt tidigare pubertet&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Kommentera g&amp;auml;rna nyheten p&amp;aring; Klotets blogg&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&amp;ndash; Ja jag tycker att det &amp;auml;r bekymrande att den h&amp;auml;r utvecklingen skett p&amp;aring; s&amp;aring; kort tid s&amp;aring; vi inte kan f&amp;ouml;rklarade det med n&amp;aring;gon genetik eller evolution. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r tror vi att den &amp;auml;r utifr&amp;aring;n kommande, s&amp;auml;ger Lise Aksglaede.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Lise Aksglaede och hennes forskarkollegor vid Rikshospitalet i K&amp;ouml;penhamn har unders&amp;ouml;kt drygt 2000 flickor mellan &amp;aring;ren 1991 och 2006 och j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt n&amp;auml;r de b&amp;ouml;rjat f&amp;aring; br&amp;ouml;st. Och d&amp;aring; visar det sig att genomsnitts&amp;aring;ldern snabbt har sjunkit. 1991 fick flickorna br&amp;ouml;st vid knappt 11 &amp;aring;r - men 2006 kom br&amp;ouml;sten i genomsnitt ett &amp;aring;r tidigare - vid knappt 10 &amp;aring;rs &amp;aring;lder.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	En s&amp;aring;dan snabb f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring g&amp;aring;r inte att f&amp;ouml;rklara genetiskt, inte heller med &amp;auml;ndrade kost- eller levnadsvanor, s&amp;auml;ger Lise Aksglaede. De unders&amp;ouml;kta flickornas kroppsvikt hade Tex. inte f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrats mellan &amp;aring;ren. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r tror forskarna att flickorna p&amp;aring;verkats av andra milj&amp;ouml;faktorer - Tex. hormonst&amp;ouml;rande kemikalier.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&amp;ndash; Det kan vara parabener, ftalater och flamskyddsmedel. Det finns riktigt m&amp;aring;nga kemikalier som man vet fr&amp;aring;n djurf&amp;ouml;rs&amp;ouml;k kan p&amp;aring;verka djurens utveckling, enligt Lise Aksglaede.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Parabener som finns i smink, plastmjukg&amp;ouml;rarna/ftalater och flamskyddsmedel har i djurf&amp;ouml;rs&amp;ouml;k visat sig kunna st&amp;ouml;ra hormonutvecklingen, och d&amp;auml;rf&amp;ouml;r g&amp;aring;r nu forskarna vidare och letar efter sp&amp;aring;r av dessa eller andra kemikalier i flickornas och deras m&amp;ouml;drars urin. En risk med mycket tidig br&amp;ouml;stutveckling skulle kunna vara t ex &amp;ouml;kad f&amp;ouml;rekomst av br&amp;ouml;stcancer, enligt Lise Aksglaede.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Marie-Louise Kristola&lt;br /&gt;
	Marie-Louise.Kristola@sr.se&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Referens: &quot;Aksglaede L, S&amp;ouml;rensen K, Petersen JH, Skakkebaek NE, Juul A. Recent decline in age at breast development: the Copenhagen Puberty Study. PEDIATRICS Vol. 123 No. 5 May 2009, pp. e932-e939 (doi:10.1542/peds.2008-2491)&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	__________________________________&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;strong&gt;H&amp;auml;lsorisker&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	F&amp;ouml;rutom ovan n&amp;auml;mnda h&amp;auml;lsost&amp;ouml;rningar har man de senaste tio &amp;aring;ren uppt&amp;auml;ckt att exempelvis hanfiskar feminiseras n&amp;auml;r &amp;ouml;strogena f&amp;ouml;roreningar finns i vattnet. P&amp;aring; samma s&amp;auml;tt s&amp;auml;tter man idag olika st&amp;ouml;rningar i samband med intag av &amp;ouml;strogena &amp;auml;mnen hos m&amp;auml;nniskan. Det g&amp;auml;ller fr&amp;auml;mst m&amp;auml;n, d&amp;auml;r man ser pojkar innan puberteten som s&amp;auml;rskilt k&amp;auml;nsliga.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Under 1940 &amp;ndash; 1970-talet anv&amp;auml;ndes en &amp;ouml;strogen substans (DES) f&amp;ouml;r att hindra missfall hos gravida. Man s&amp;aring;g effekter hos d&amp;ouml;ttrar och s&amp;ouml;ner till behandlade kvinnor. Behandlingen avbr&amp;ouml;ts. Dessa resultat bildar underlag f&amp;ouml;r hormonst&amp;ouml;rande &amp;auml;mnens h&amp;auml;lsoeffekter:&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Missbildning av k&amp;ouml;nsorgan:&lt;br /&gt;
	Hypospadi (urinr&amp;ouml;ret mynnar ut fel)&lt;br /&gt;
	Kryptorkism (en testikel hamnar inte i pungen)&lt;br /&gt;
	Endometrios (livmoderslemhinna bildas p&amp;aring; andra st&amp;auml;llen)&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Fertilitets- och graviditetsproblem&lt;br /&gt;
	Cancer i slidan&lt;br /&gt;
	Br&amp;ouml;stcancer&lt;br /&gt;
	Testikelcancer&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Andra effekter av hormonst&amp;ouml;rande &amp;auml;mnen* (K&amp;auml;lla bl a http://www.ehponline.org/who/chpt5.pdf ):&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	K&amp;ouml;nsf&amp;ouml;rdelning&lt;br /&gt;
	Minskat spermieantal&lt;br /&gt;
	Tidig pubertet&lt;br /&gt;
	Menstruationsrubbningar&lt;br /&gt;
	Beteende&lt;br /&gt;
	Immunsystemet&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	_____________________________________&lt;br /&gt;
	&lt;strong&gt;&lt;br /&gt;
	Den fettsn&amp;aring;la kostens haveri&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	F&amp;ouml;r &amp;ouml;ver tio &amp;aring;r sedan kom flera rapporter som pekade p&amp;aring; grundl&amp;auml;ggande fel hos uppfattningen att man blir fet av att &amp;auml;ta fett. &amp;Ouml;verl&amp;auml;karen och medicinske r&amp;aring;dgivaren &amp;aring;t sjukv&amp;aring;rdsledningen i V&amp;auml;stra G&amp;ouml;talandsregionen, Christer Enkvist, sade tr&amp;auml;ffande i en artikel i DN: &quot; - Vi blir inte feta av att &amp;auml;ta fet mat. Att tro det &amp;auml;r lika dumt som att tro att vi blir gr&amp;ouml;na av att &amp;auml;ta gr&amp;ouml;nsaker.&quot;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	N&amp;auml;r man i s k epidemiologiska studier f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ker dra slutsatser genom att j&amp;auml;mf&amp;ouml;ra resultat fr&amp;aring;n olika grupper som &amp;auml;ter olika kost, finns det stor risk att olika felk&amp;auml;llor g&amp;ouml;r resultaten sv&amp;aring;ra att tyda eller rent felaktiga. Forskare blir oense. N&amp;auml;r m&amp;auml;nniskor anger i en unders&amp;ouml;kning vad och hur mycket de &amp;auml;ter kan de &amp;ouml;verdriva och underskatta, d&amp;auml;r de blandar in sina ambitioner - de vill leva sunt men lyckas inte. Resultaten kan ocks&amp;aring; bli missvisande genom att de tv&amp;aring; grupper som j&amp;auml;mf&amp;ouml;rs inte &amp;auml;r balanserade vad betr&amp;auml;ffar k&amp;ouml;n, &amp;aring;lder, social och ekonomisk bakgrund, andel invandrare osv osv.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	D&amp;auml;rf&amp;ouml;r gjorde en unders&amp;ouml;kning fr&amp;aring;n djurriket ett starkt intryck p&amp;aring; mig och jag blev &amp;ouml;vertygad om den fettsn&amp;aring;la kostens misslyckande. I djurriket &amp;auml;r resultaten l&amp;auml;ttare att tyda. Det g&amp;auml;llde varf&amp;ouml;r bj&amp;ouml;rnar p&amp;aring; kort tid kan l&amp;auml;gga p&amp;aring; sig s&amp;aring; mycket fett innan de g&amp;aring;r i ide. &amp;Aring;t de mycket fett? Nej det var n&amp;auml;r det b&amp;ouml;rjade &amp;auml;ta snabba kolhydrater (s&amp;ouml;ta b&amp;auml;r) som kroppsvikten snabbt &amp;ouml;kade.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	I en bj&amp;ouml;rnbajs ser vi hur andelen b&amp;auml;r &amp;auml;r helt dominerande p&amp;aring; sensommaren, ungef&amp;auml;r&lt;br /&gt;
	som n&amp;auml;r man passerar b&amp;auml;r i en hush&amp;aring;llsassistent.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;strong&gt;&lt;br /&gt;
	Fettsn&amp;aring;l kost ger bj&amp;ouml;rnar fetma p&amp;aring; h&amp;ouml;sten.&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	I nummer 8/02 av tidningen &quot;Forskning&amp;amp;Framsteg&quot; fanns en intressant och l&amp;auml;sv&amp;auml;rd artikel om bj&amp;ouml;rnen&lt;br /&gt;
	och vinters&amp;ouml;mnen. Bj&amp;ouml;rnen har p&amp;aring; n&amp;aring;gon m&amp;aring;nad en viktuppg&amp;aring;ng p&amp;aring; ca 30 % i form av fett, f&amp;ouml;r att klara&lt;br /&gt;
	enegibehovet under vinters&amp;ouml;mnen.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	H&amp;auml;r kommer fler bevis p&amp;aring; att det inte &amp;auml;r fett vi skall undvika om vi inte vill g&amp;aring; upp i vikt, utan det &amp;auml;r&lt;br /&gt;
	socker och snabba kolhydrater. Fr&amp;aring;n artikeln som skrivits av Gunilla Heick:&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&quot;Vi har nyligen kommit fram till att insulin p&amp;aring;verkar anhopningen av fett hos bj&amp;ouml;rnarna. Insulinniv&amp;aring;n&lt;br /&gt;
	stiger p&amp;aring; sensommaren, vilket h&amp;auml;nger ihop med bj&amp;ouml;rnens enorma aptit just d&amp;aring;. F&amp;ouml;r att fylla magen inf&amp;ouml;&lt;br /&gt;
	vinters&amp;ouml;mnen &amp;auml;ter bj&amp;ouml;rnen massor av b&amp;auml;r. Dessa har h&amp;ouml;g sockerhalt. De fettlagrande cellerna beh&amp;ouml;ver&lt;br /&gt;
	insulin f&amp;ouml;r att transportera sockret genom cellmembranet. Ju mera socker bj&amp;ouml;rnen f&amp;aring;r i sig, desto mera&lt;br /&gt;
	insulin beh&amp;ouml;ver den. Sockret omvandlas d&amp;auml;refter till v&amp;auml;lbeh&amp;ouml;vligt fett.&quot;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Andra uppgifter som st&amp;ouml;der kolhydraternas betydelse f&amp;ouml;r viktuppg&amp;aring;ng.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	- Sumobrottarna i Japan vill f&amp;aring; s&amp;aring; h&amp;ouml;g kroppsvikt som m&amp;ouml;jligt. &amp;Auml;ter de mycket fett? Nej, i huvudsak kolhydrater.&lt;br /&gt;
	- N&amp;auml;r man f&amp;ouml;der upp grisar idag vill man ha magert fl&amp;auml;skk&amp;ouml;tt. Ger man dem fettsn&amp;aring;l kost med mycket kolhydrater? Nej de f&amp;aring;r bl a sojabaserat foder med fett i st&amp;auml;llet f&amp;ouml;r potatis och andra kolhydrater. S&amp;aring; utfodrades grisarna f&amp;ouml;rr d&amp;aring; man ville ha fl&amp;auml;skkotletter med mycket fett.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	____________________________________&lt;br /&gt;
	&lt;strong&gt;&lt;br /&gt;
	Remissvar ang&amp;aring;ende slam och fosfor&amp;aring;terf&amp;ouml;ring&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Ren &amp;Aring;ker Ren Mat har f&amp;aring;tt ta del av n&amp;aring;gra remissvar till Milj&amp;ouml;departementet ang&amp;aring;ende &amp;aring;terf&amp;ouml;ring av fosfor fr&amp;aring;n avloppet. &lt;br /&gt;
	Dessa redovisas i &lt;a href=&quot;http://www.klokast.se/Nyhet/2010/GLindgren/Bilagalakemedelhormoner.doc&quot;&gt;ett efterf&amp;ouml;ljande brev&lt;/a&gt;. &lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Gunnar Lindgren&lt;br /&gt;
	Starrk&amp;auml;rr 210&lt;br /&gt;
	446 95 &amp;Auml;lv&amp;auml;ngen&lt;br /&gt;
	0303-745155&lt;br /&gt;
	070-567 90 54&lt;br /&gt;
	gunnar.lindgren@ale.mail.telia.com&lt;br /&gt;
	www.gunnarlindgren.com&lt;br /&gt;
	TKAB&lt;/p&gt;

    		        </description>
		            <pubDate>Sat, 04 Sep 2010 13:14:26 +0200</pubDate>
		        </item>
		        <item>
		            <title>Om Lätta, barngröt o slam mm</title>
		            <description>
                            &lt;p&gt;
	Hej,&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Detta brev inneh&amp;aring;ller:&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	1. Hur tillverkas margarinet &quot;L&amp;auml;tta&quot; och vilka r&amp;aring;varor anv&amp;auml;nder man?&lt;br /&gt;
	2. F&amp;ouml;rh&amp;ouml;jda halter av kadmium i barngr&amp;ouml;t&lt;br /&gt;
	3. F&amp;ouml;retr&amp;auml;dare f&amp;ouml;r slamspridningen anser att man kan sprida slam d&amp;auml;r barnmat odlas&lt;br /&gt;
	4. Remissvar&lt;br /&gt;
	5. Mina nyhetsbrev finns nu p&amp;aring; websida&lt;br /&gt;
	____________________________________________&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;strong&gt;1. Hur tillverkas margarinet &quot;L&amp;auml;tta&quot; och vilka r&amp;aring;varor anv&amp;auml;nder man?&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Jag har f&amp;aring;tt fr&amp;aring;gor ang&amp;aring;ende hur margarinet &quot;L&amp;auml;tta&quot; tillverkas, samt fr&amp;aring;gor om kemikalier inte anv&amp;auml;nds l&amp;auml;ngre vid tillverkningen? P&amp;aring; sidan www.latta.se saknas viktig information. Jag fr&amp;aring;gade dietist Eva Skoog hos Unilever som svarade p&amp;aring; viktiga fr&amp;aring;gor och detta &amp;auml;r min redovisning.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;strong&gt;Inledning&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
	Problemet med margarintillverkning &amp;auml;r att man f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ker imitera ett annat livsmedel - sm&amp;ouml;r. Om man f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ker g&amp;ouml;ra ett margarin p&amp;aring; ett naturligt s&amp;auml;tt av exempelvis olivolja skulle det bli gr&amp;ouml;ngr&amp;aring;tt, lukta och smaka oliver, samt bli flytande. Skulle man anv&amp;auml;nda naturlig rapsolja skulle det p&amp;aring; samma s&amp;auml;tt bli gulaktigt, lukta och smaka raps och vara flytande. Vill vi ha ett fast margarin m&amp;aring;ste vi anv&amp;auml;nda n&amp;aring;got fast vegetabiliskt &amp;acute;fett exempelvis kokosfett eller palmolja, men detta skulle smaka och lukta kokos/palmolja och ha en mer skokr&amp;auml;msliknande konsistens.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	F&amp;ouml;r att n&amp;aring; sm&amp;ouml;rets f&amp;auml;rg, lukt, smak och konsistens m&amp;aring;ste man tillgripa verkligt brutala kemiska metoder som f&amp;ouml;rst utpl&amp;aring;nar fetternas naturliga egenskaper, samt att man sedan f&amp;auml;rgar upp fettmassan, tills&amp;auml;tter sm&amp;ouml;rdoftande &amp;auml;mnen (exempelvis den brandfarliga syntetiska kemikalien diacetyl, se http://www.iuf.org/cgi-bin/dbman/db.cgi?db=default&amp;amp;uid=default&amp;amp;ID=4698&amp;amp;view_records=1&amp;amp;ww=1&amp;amp;sv=1) samt slutligen p&amp;aring; kemisk v&amp;auml;g &amp;auml;ndrar molekylstrukturen p&amp;aring; fettet f&amp;ouml;r att det skall bli glattare och inte s&amp;aring; str&amp;auml;vt.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Allt detta &amp;auml;r allts&amp;aring; oundvikligt s&amp;aring; l&amp;auml;nge man g&amp;ouml;r anspr&amp;aring;k p&amp;aring; att imitera ett annat livsmedel. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;strong&gt;Anv&amp;auml;nda kemikalier &lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
	1. N&amp;auml;r man tar bort r&amp;aring;varornas naturliga egenskaper anv&amp;auml;nder man natronlut (natriumhydroxid, samma &amp;auml;mne som finns i medel f&amp;ouml;r reng&amp;ouml;ring av toalettstolar), fosforsyra eller citronsyra samt blekmedel (bentonitlera som regenereras med svavelsyra). Vid det sista steget i dessa f&amp;ouml;rs&amp;ouml;k att ta bort &amp;auml;mnen s&amp;aring; upphettar man fettet till cirka 230 grader C vid den s k deodoriseringen. Detta &amp;auml;r en mycket h&amp;ouml;g temperatur n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller livsmedel. En rykande stekpanna h&amp;aring;ller cirka 170 grader C.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	2. N&amp;auml;r man f&amp;aring;r in r&amp;aring;varan palmolja/palmk&amp;auml;rnolja best&amp;aring;r detta av b&amp;aring;de m&amp;auml;ttat fett och om&amp;auml;ttat (flytande) fett. F&amp;ouml;r att skilja p&amp;aring; dessa fraktionerar man r&amp;aring;varan. Detta kan g&amp;ouml;ras p&amp;aring; flera s&amp;auml;tt, antingen genom nedkylning eller i kombination med aceton.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	3. F&amp;ouml;r att fettet skall f&amp;aring; den glatta konsistensen s&amp;aring; omestrar man fettet. Detta &amp;auml;r helt klart den mest kritiska delen av margarintillverkning och borde f&amp;ouml;rbjudas, d&amp;aring; den trots anv&amp;auml;ndning av verkligt farliga kemikalier endast har till uppgift att f&amp;aring; annan konsistens p&amp;aring; livsmedlet f&amp;ouml;r att d&amp;auml;rigenom invagga konsumenten att det &amp;auml;r n&amp;auml;stan sm&amp;ouml;r man &amp;auml;ter. Det strider enligt min mening mot redlighetstanken i livsmedelslagstiftningen.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Vid omestringen blandas fettet med den verkligt reaktiva kemikalien natriummetylat ( http://apps.kemi.se/Klassificeringslistan/amne.cfm?id=603-040-00-2 ) Detta &amp;auml;r en av de mest riskabla kemikalier jag st&amp;ouml;tt p&amp;aring; och borde aldrig f&amp;aring;r f&amp;ouml;rekomma i livsmedelssammanhang. Enligt en beskrivning r&amp;ouml;r sig hela fettmassan under reaktionen och svarta str&amp;aring;k bildas som i en science-fiction film. Efter processen inaktiveras natriummetylatet och resultatet &amp;auml;r s&amp;aring; sotigt att det m&amp;aring;ste blekas. Jag tar g&amp;auml;rna emot kommentarer fr&amp;aring;n kunniga l&amp;auml;sare ang detta. Livsmedelsverket anger att det bildas metanol vid processen &quot;men i en m&amp;auml;ngd som ligger l&amp;aring;ngt under den h&amp;ouml;gsta till&amp;aring;tna niv&amp;aring;n i livsmedel.&quot; (Se http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Vad-innehaller-maten/Fett/Fakta-om-fett/Omestrat-fett/ ).&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;strong&gt;Fasta margariner inneh&amp;aring;ller omestrat fett.&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;strong&gt;Bensin i margarin&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
	Extraktionsbensin (hexan) &amp;auml;r en baskemikalie inom fettindustrin. Den anv&amp;auml;nds n&amp;auml;r man framst&amp;auml;ller rapsolja i Aarhus Karlshamn, men inget av v&amp;aring;ra varum&amp;auml;rken medger att de anv&amp;auml;nder s&amp;aring;dan olja utan den p&amp;aring;st&amp;aring;s d&amp;aring; vara &quot;pressad&quot; eller &quot;kallpressad&quot;. Var tar den bensinextraherade oljan v&amp;auml;gen? N&amp;auml;r Livsmedelsverket f&amp;ouml;r att antal &amp;aring;r sedan analyserade margarinerna &quot;Milda&quot; och d&amp;aring;varande &quot;Nytta/Becel&quot; fanns betydande m&amp;auml;ngder bensin i dessa livsmedel. Dessf&amp;ouml;rinnan hade tillverkaren Unilever kategoriskt f&amp;ouml;rnekat att bensin fanns med i tillverkningsprocessen.&lt;br /&gt;
	Bensin kan komma &amp;auml;ven andra v&amp;auml;gar. N&amp;auml;r man tillverkar sojaprodukter, allt fr&amp;aring;n sojaprotein, sojaolja, sojalecitin anv&amp;auml;nds en blandning av varmt vatten och bensin f&amp;ouml;r att dra ut dessa &amp;auml;mnen fr&amp;aring;n den malda sojab&amp;ouml;nan. P&amp;aring; s&amp;aring; s&amp;auml;tt kan man v&amp;auml;nta att alla industriellt tillverkade sojaprodukter inneh&amp;aring;ller bensinrester. Eftersom exempelvis sojalecitin anv&amp;auml;nds i ett otal livsmedel inklusive margarin, och ocks&amp;aring; hygienprodukter etc s&amp;aring; har jag undrat om hur mycket bensin vi f&amp;aring;r i oss per &amp;aring;r?&lt;br /&gt;
	Det &amp;auml;r sv&amp;aring;rt att f&amp;aring; bort bensin fr&amp;aring;n sojaprodukter s&amp;aring; det finns (eller har &amp;aring;tminstone funnits) s&amp;auml;rskilt gener&amp;ouml;sa och h&amp;ouml;ga gr&amp;auml;nsv&amp;auml;rden f&amp;ouml;r detta.&lt;br /&gt;
	Bensin kan ocks&amp;aring; komma in margarin d&amp;aring; fetter och oljor f&amp;aring;r fraktas i fartygstankar som tidigare fraktat bensin - detta &amp;auml;r of&amp;ouml;rsvarligt. N&amp;auml;r jag en g&amp;aring;ng klagade p&amp;aring; detta fick jag svaret att bensin &amp;auml;nd&amp;aring; fanns med vid framst&amp;auml;llning av oljor och margarin.&lt;br /&gt;
	&amp;Auml;nnu en v&amp;auml;g in f&amp;ouml;r bensin &amp;auml;r tillsatsen av fytosteroler i exempelvis Becel proactiv. Fytosteroler kan utvinnas ur timmer (i Finland) eller ur soja. I b&amp;aring;da fallen anges bensin som det anv&amp;auml;nda l&amp;ouml;sningsmedlet. Eftersom hela kolesterolfr&amp;aring;gan idag har vittrat bort, finns ingen anledning att &amp;auml;ta bensinutvunna &amp;auml;mnen ur timmer.&lt;br /&gt;
	Slutligen b&amp;ouml;r alla noggranna och h&amp;auml;lsomedvetna livsmedelskonsumenter k&amp;auml;nna till att f&amp;auml;rgtillsatser, smak- och aromtillsatser, vitamintillsatser osv mycket ofta &amp;auml;r utblandade i l&amp;ouml;sningsmedel - t ex bensin.&lt;br /&gt;
	&lt;strong&gt;&lt;br /&gt;
	H&amp;auml;lsa&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
	Det finns m&amp;aring;nga studier som visar att exempelvis barn som &amp;auml;ter sm&amp;ouml;r &amp;auml;r friskare &amp;auml;n de som &amp;auml;ter margarin, t ex n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller allergier och astma. Anst&amp;auml;llda inom margarinindustrin drabbas av allergier och astma. Vidare har margarin d&amp;aring;lig balans mellan omega-3 och omega-6-fetter. Genom att m&amp;aring;nga viktiga n&amp;auml;rings&amp;auml;mnen tas bort vid den brutala tillverkningen fattas mycket av k&amp;auml;nda och ok&amp;auml;nda viktiga substanser. Det &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r st&amp;ouml;tande n&amp;auml;r man tills&amp;auml;tter syntetiska vitaminer, syntetiska f&amp;auml;rg&amp;auml;mnen i st&amp;auml;ller f&amp;ouml;r nyttiga karotenoider, och fytosteroler fr&amp;aring;n timmer eftersom det fanns fytosteroler i de ursprungliga naturliga oljorna.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Den mest kritiserade delen &amp;auml;r trots allt omestringen. D&amp;aring; kastar man om placeringen av fettsyrorna p&amp;aring; fettmolekylen och naturfr&amp;auml;mmande &quot;Frankenstein&quot; molekyler bildas. Detta har aldrig visats ofarligt. Tv&amp;auml;rtom har forskaren Renaud 1989 visat att bildning av blodproppar &amp;ouml;kar hos r&amp;aring;ttor n&amp;auml;r man omestrar palmolja. Forskaren Innis 1996 visade att sm&amp;aring;grisar f&amp;aring;r f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrad lungfunktion och Elwood 1991 visade &amp;ouml;kad risk f&amp;ouml;r hj&amp;auml;rtinfarkt hos m&amp;auml;nniskan. (Det finns mer att l&amp;auml;sa om omestringen p&amp;aring; min hemsida www.gunnarlindgren.com )&lt;br /&gt;
	Livsmedelsverket s&amp;auml;ger f&amp;ouml;rsiktigt:&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	... &quot;enstaka studier har resultat som tyder p&amp;aring; negativa effekter p&amp;aring; kolesterolniv&amp;aring;er och fasteinsulin. Omr&amp;aring;det &amp;auml;r komplicerat och mera forskning beh&amp;ouml;vs f&amp;ouml;r att unders&amp;ouml;ka effekterna av till exempel olika sorters fettblandningar, olika m&amp;auml;ngder omestrat fett i maten och vilken effekt omestrat fett har p&amp;aring; l&amp;aring;ng sikt. Eftersom omestring anv&amp;auml;nds mer och mer i industrin som ers&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r h&amp;auml;rdningsprocessen &amp;auml;r det viktigt att alla, b&amp;aring;de produktutvecklare och de som arbetar med kost- och h&amp;auml;lsofr&amp;aring;gor, f&amp;ouml;ljer forskningen.&quot; &lt;br /&gt;
	&lt;strong&gt;&lt;br /&gt;
	Debatt med &amp;Aring;ke Bruce&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
	F&amp;ouml;r ett antal &amp;aring;r sedan debatterade jag margarinfr&amp;aring;gan p&amp;aring; Sahlgrenska Universitetssjukhuset med professor &amp;Aring;ke Bruce fr&amp;aring;n Livsmedelsverket. Rent allm&amp;auml;nt hade vi olika syn p&amp;aring; margarinets h&amp;auml;lsorisker och l&amp;auml;mplighet. Men vi var dock &amp;ouml;verens om att sm&amp;aring; barn inte skall &amp;auml;ta margarin. Just p g a den &quot;monstru&amp;ouml;sa&quot; placeringen av fettsyrorna p&amp;aring; fettmolekylen. I modersmj&amp;ouml;lk &amp;auml;r det viktigt att dessa har sin naturliga placering. Den i mittenposition &amp;auml;r viktig eftersom den sitter kvar n&amp;auml;r fettet tas upp i tarmen och sedan byggs ut igen inne i kroppen Bruce liksom jag menade att det &amp;auml;r riskabelt att fr&amp;aring;ng&amp;aring; denna biologiska norm n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller v&amp;aring;ra minsta. Men st&amp;ouml;rre barn kunde enligt honom &amp;auml;ta margarin eftersom de ocks&amp;aring; hade ett intag av andra (b&amp;auml;ttre) fetter. Det &amp;auml;r viktigt att f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar &amp;ouml;ver hela landet jagar bort L&amp;auml;tta och andra margariner fr&amp;aring;n skolmaten, v&amp;aring;rden osv.&lt;br /&gt;
	Bregott &amp;auml;r ett b&amp;auml;ttre alternativ. Livsmedelsverket b&amp;ouml;r hj&amp;auml;lpa till.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Slutligen skall jag ber&amp;ouml;ra vad jag anser var det s&amp;auml;msta med margarin. Eftersom man s&amp;aring; grundligt utpl&amp;aring;nar de ursprungliga r&amp;aring;varornas identitet kan man inte p&amp;aring;st&amp;aring; att margarin inneh&amp;aring;ller rapsolja. Kvar finns n&amp;auml;ringsm&amp;auml;ssigt &quot;d&amp;ouml;da&quot; fettmolekyler utan identitet - ungef&amp;auml;r som i symaskinsolja. En analys av ett margarin kan d&amp;auml;rf&amp;ouml;r knappast ange vilken r&amp;aring;vara den &amp;auml;r gjord av.Vem skulle godta att ett dyrt paket potatismj&amp;ouml;l skulle p&amp;aring;st&amp;aring;s vara finare &amp;auml;n ett annat f&amp;ouml;r att det tillverkats av en exklusiv potatissort? Enligt min mening finns ingen rapsolja i margarin.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Jag vill ocks&amp;aring; n&amp;auml;mna att reklamen f&amp;ouml;r L&amp;auml;tta utel&amp;auml;mnar att en betydande del av inneh&amp;aring;llet best&amp;aring;r av palmolja/palmk&amp;auml;rnolja - ett m&amp;auml;ttat fett. F&amp;ouml;r att ett margarin skall bli fast i konsistensen m&amp;aring;ste den inneh&amp;aring;lla ungef&amp;auml;r lika mycket m&amp;auml;ttat fett som sm&amp;ouml;r vid samma fetthalt.&lt;br /&gt;
	Fett fr&amp;aring;n oljepalm &amp;auml;r starkt kritiserat d&amp;aring; den oerh&amp;ouml;rt omfattande odlingen av palmer i tropikerna av dessa oljor f&amp;ouml;rd&amp;auml;rvar stora omr&amp;aring;den. M&amp;aring;nga milj&amp;ouml;organisationer vill f&amp;aring; oss att sluta k&amp;ouml;pa produkter med palmolja.&lt;br /&gt;
	Vegetarianer b&amp;ouml;r observera att L&amp;auml;tta inneh&amp;aring;ller k&amp;auml;rnmj&amp;ouml;lk.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Att ett livsmedel inneh&amp;aring;ller omestrat fett m&amp;aring;ste i forts&amp;auml;ttningen anges p&amp;aring; f&amp;ouml;rpackningen i likhet med ett inneh&amp;aring;ll av h&amp;auml;rdat fett. H&amp;auml;r har Livsmedelsverket en viktig uppgift.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	__________________________________________________&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;strong&gt;&lt;br /&gt;
	2. F&amp;ouml;rh&amp;ouml;jda halter av kadmium i barngr&amp;ouml;t&lt;br /&gt;
	&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
	En ny studie visar att svensk barngr&amp;ouml;t kan inneh&amp;aring;lla f&amp;ouml;rh&amp;ouml;jda halter av kadmium. I vissa fall kan det tolererbara intaget f&amp;ouml;r kadmium &amp;ouml;verskridas f&amp;ouml;r sm&amp;aring; barn. EU:s livsmedelsorgan EFSA har nyligen sk&amp;auml;rpt detta gr&amp;auml;nsv&amp;auml;rdet till en tredjedel. Jag skall &amp;aring;terkomma till denna studie. Fr&amp;aring;gan &amp;auml;r extra viktig d&amp;aring; kadmium &amp;auml;r cancerklassat.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	3. F&amp;ouml;retr&amp;auml;dare f&amp;ouml;r slamspridningen anser att man kan sprida slam d&amp;auml;r barnmat odlas&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Bland annat p&amp;aring; grund av de nya fynden av kadmium i barnmat diskuterades detta i P1-morgon den 15 juli.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Det &amp;auml;r uppseendev&amp;auml;ckande och oacceptabelt att de ansvariga f&amp;ouml;r slamfr&amp;aring;gan anser det sj&amp;auml;lvklart att slam skall l&amp;auml;ggas p&amp;aring; dessa sista arealer p&amp;aring; V&amp;auml;stg&amp;ouml;tasl&amp;auml;tten som fortfarande har l&amp;aring;ga kadmiumhalter. (Se karta nedan.) &amp;Auml;nd&amp;aring; klarar min inte av att tillverka h&amp;auml;lsosam barnmat.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Ryaverket i G&amp;ouml;teborg &amp;auml;r Sveriges st&amp;ouml;rsta och d&amp;auml;r f&amp;ouml;rbereder man spridning av slam efter att verket &quot;certifierats&quot;. D&amp;auml;r bildas cirka 50.000 ton slam per &amp;aring;r och man &amp;auml;r d&amp;aring; tvungen att ta i anspr&amp;aring;k stora delar av den fortfarande kadmiumfattiga &amp;aring;kermarken i V&amp;auml;stra Sverige, som hittills inte tagit emot slam. Detta m&amp;aring;ste f&amp;ouml;rhindras!&lt;br /&gt;
	Fr&amp;aring;n programmet:&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Ewa Bj&amp;ouml;rnberg (Milj&amp;ouml;kontoret i Lund):&lt;br /&gt;
	&amp;rdquo;Det finns lite mark i Sverige i V&amp;auml;stra G&amp;ouml;taland d&amp;auml;r man odlar r&amp;aring;varor till barnmat. Skulle ni verkligen kunna t&amp;auml;nka er att l&amp;auml;gga slam fr&amp;aring;n certifierade Ryaverket d&amp;auml;r?&amp;rdquo;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Ann Mattson (Utvecklingschef p&amp;aring; Ryaverket i G&amp;ouml;teborg):&lt;br /&gt;
	&amp;rdquo;Om slam anv&amp;auml;nds enligt de svenska regler som g&amp;auml;ller s&amp;aring; utg&amp;ouml;r det ingen risk och d&amp;aring; kan man anv&amp;auml;nda det. - Givetvis&amp;rdquo;&lt;br /&gt;
	&lt;a href=&quot;http:// http://sverigesradio.se/sida/sandningsarkiv.aspx?programid=1650&amp;amp;date=2010-07-12&quot;&gt;&lt;br /&gt;
	http://sverigesradio.se/sida/sandningsarkiv.aspx?programid=1650&amp;amp;date=2010-07-12&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Inslaget kommer efter 19:25 minuter in i programmet.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Anm 1:&lt;br /&gt;
	K&amp;auml;llseparerad urin inneh&amp;aring;ller 0,7 milligram kadmium per kilo fosfor&lt;br /&gt;
	Vanligaste konstg&amp;ouml;dseln NPK cirka 3&lt;br /&gt;
	Gr&amp;auml;ns i fosforg&amp;ouml;dsel f&amp;ouml;r balans i &amp;aring;kermark 10 &lt;br /&gt;
	Slam 30&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Slam inneh&amp;aring;ller cirka 10 ggr mer kadmium &amp;auml;n NPK vid samma fosforgiva.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	___________________________________________&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Anm 2&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	H&amp;ouml;ga halter av kadmium i svenskt h&amp;ouml;stvete&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Nyligen redovisades en rapport (1) fr&amp;aring;n Lantbruksuniversitetet d&amp;auml;r man m&amp;auml;tt upp kadmiumhalterna i svenskt h&amp;ouml;stvete fr&amp;aring;n olika lands&amp;auml;ndar. P&amp;aring; de allra flesta st&amp;auml;llen i Sverige ligger kadmiumhalten &amp;ouml;ver 20 mikrogram per kilo, vilket &amp;auml;r samma som 0.020 milligram per kilo. P&amp;aring; n&amp;aring;gra f&amp;aring; st&amp;auml;llen i Sverige &amp;auml;r halten l&amp;auml;gre och vid dessa sista andningsh&amp;aring;l p&amp;aring; V&amp;auml;stg&amp;ouml;tasl&amp;auml;tten h&amp;auml;mtar barnmatstillverkarna sin r&amp;aring;vara. Se figur:&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;img src=&quot;http://www.alternativjournalen.se/content/images/list_665/17448_1136491585.jpg&quot; /&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Slutsats:&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Om v&amp;aring;ra sm&amp;aring; barn inte l&amp;auml;ngre kan &amp;auml;ta den spannm&amp;aring;l som odlas i v&amp;aring;ra kadmiumf&amp;ouml;rorenade jordar &amp;auml;r situationen allvarlig.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	(1) Eriksson J, 2009, &amp;rdquo;Strategi f&amp;ouml;r att minska kadmiumbelastningen i kedjan mark-&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	livsmedel-m&amp;auml;nniska&amp;rdquo; (Rapport MAT21 nr 1/2009). Se&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	http://www-mat21.slu.se/publikation/pdf/Mat21%20nr1%202009.pdf&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	____________________&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Anm 3: Ewa Bj&amp;ouml;rnberg s&amp;auml;ger i programmet &quot;&amp;Ouml;stra G&amp;ouml;taland&quot; men menade &quot;V&amp;auml;stra G&amp;ouml;taland&quot;.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	______________________________________&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;strong&gt;&lt;br /&gt;
	4. Remissvar&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	I mitt f&amp;ouml;rra brev bad jag er att skicka ett remissvar till Milj&amp;ouml;departementet vad ni anser om slamspridningen. Detta m&amp;aring;ste vara inne hos departementet senast m&amp;aring;ndag. Skriv till&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	e-brev till&amp;nbsp; registrator@environment.ministry.se&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	samt 3 ex i pappersform till&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Milj&amp;ouml;departementet&lt;br /&gt;
	103 33 Stockholm&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Tack f&amp;ouml;r din hj&amp;auml;lp!&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	____________________________________&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;strong&gt;5. Mina nyhetsbrev finns nu p&amp;aring; websida&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Numera finns mina nyhetsbrev p&amp;aring; hemsidan&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;a href=&quot;http://www.alternativjournalen.se/ooljat&quot;&gt;http://www.alternativjournalen.se/ooljat&lt;br /&gt;
	&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;
	Ni kan allts&amp;aring; r&amp;aring;da andra att l&amp;auml;sa d&amp;auml;r&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Tack Ulf Br&amp;aring;nell!&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Gunnar Lindgren&lt;br /&gt;
	Starrk&amp;auml;rr 210&lt;br /&gt;
	446 95 &amp;Auml;lv&amp;auml;ngen&lt;br /&gt;
	0303-745155&lt;br /&gt;
	070-567 90 54&lt;br /&gt;
	gunnar.lindgren@ale.mail.telia.com&lt;br /&gt;
	www.gunnarlindgren.com&lt;br /&gt;
	TKAB&lt;/p&gt;

    		        </description>
		            <pubDate>Sat, 14 Aug 2010 13:27:50 +0200</pubDate>
		        </item>
		        <item>
		            <title>Säg din mening om slammet</title>
		              <link>http://www.alternativjournalen.se/ooljat/sag-din-mening-om-slammet-4062546</link>
		            <description>
                            &lt;p&gt;
	Hej,&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	V&amp;auml;lkommen tillbaka efter sommaruppeh&amp;aring;llet.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Detta brev inneh&amp;aring;ller en viktig fr&amp;aring;ga:&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Milj&amp;ouml;departementet vill veta vad vi anser om slamspridning och har skickat ut en remiss om detta. Man t&amp;auml;nker sig fortsatt spridning p&amp;aring; odlingsmark, men med vissa f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar. P&amp;aring; senare tid har mycket h&amp;auml;nt som talar emot slamspridning. Jag har beskrivit detta i en rad nyhetsbrev, se nedan. &lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Jag har en uppmaning till dig:&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Skriv ett kort brev och framf&amp;ouml;r din &amp;aring;sikt om spridning av avloppsslam p&amp;aring; livsmedelsproducerande odlingsmark. Det kan &amp;auml;ven g&amp;auml;lla spridning p&amp;aring; skogsmark. Rubriken kan vara Ang &amp;aring;terf&amp;ouml;ring av fosfor.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	G&amp;ouml;r s&amp;aring; h&amp;auml;r:&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;strong&gt;1. G&amp;ouml;r 2 kopior av ditt brev.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	2. S&amp;auml;nd de tre exemplaren till&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Milj&amp;ouml;departementet&lt;br /&gt;
	103 33 Stockholm&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	3. S&amp;auml;nd ocks&amp;aring; ditt brev som e-post till&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	registrator@environment.ministry.se&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	4. Brevet ska ha inkommit till Milj&amp;ouml;departementet senast den 16 augusti 2010.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	5. &amp;Auml;r du medlem i n&amp;aring;gon f&amp;ouml;rening, organisation eller liknande, b&amp;ouml;r denna ocks&amp;aring; g&amp;ouml;ra ett yttrande.&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	__________________________&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;strong&gt;&lt;br /&gt;
	N&amp;aring;gra viktiga h&amp;auml;ndelser i slamfr&amp;aring;gan:&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	- EU:s livsmedelsorgan EFSA sk&amp;auml;rper det tolererbara veckointaget av kadmium till en tredjedel. Intaget m&amp;aring;ste minska. Halterna i &amp;aring;kerjord m&amp;aring;ste minska. (V&amp;aring;ren 2009)&lt;br /&gt;
	- Ett femtiotal ledande forskare, sakkunniga m fl tar avst&amp;aring;nd fr&amp;aring;n slamspridningen i en uppm&amp;auml;rksammad debattartikel i DN. (V&amp;aring;ren 2009)&lt;br /&gt;
	- Vid ett m&amp;ouml;te om kadmium hos Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien framf&amp;ouml;rs l&amp;auml;gets allvar. Kadmium i fosforg&amp;ouml;dsel f&amp;aring;r inte &amp;ouml;verskrida 10 milligram per kilo fosfor f&amp;ouml;r att halten i &amp;aring;kerjorden inte skall &amp;ouml;ka. (Men b&amp;ouml;r vara &amp;auml;nnu l&amp;auml;gre om halten i &amp;aring;kermark skall minska, vilket kadmiumforskarna f&amp;ouml;rordar.) Avloppsslam inneh&amp;aring;ller cirka 30 milligram kadmium per kilo fosfor eller mer. Det finns cirka 10 g&amp;aring;nger mer kadmium i slam &amp;auml;n i den mest anv&amp;auml;nda konstg&amp;ouml;dseln NPK och cirka 50 g&amp;aring;nger mer &amp;auml;n i k&amp;auml;llseparerad urin vid samma fosforgiva. (H&amp;ouml;sten 2009)&lt;br /&gt;
	- Fyra l&amp;auml;kare kr&amp;auml;ver i L&amp;auml;kartidningen att slamspridningen b&amp;ouml;r upph&amp;ouml;ra p g a den h&amp;ouml;ga halten av kadmium. (V&amp;aring;ren 2009).&lt;br /&gt;
	- En ny unders&amp;ouml;kning visar att barnmat, exempelvis barngr&amp;ouml;t, kan inneh&amp;aring;lla s&amp;aring; h&amp;ouml;ga kadmiumhalter, att EFSA:s tolererbara intag &amp;ouml;verskrids f&amp;ouml;r sm&amp;aring; barn. (Sommaren 2010)&lt;br /&gt;
	- Alla svenska slam inneh&amp;aring;ller rester av l&amp;auml;kemedel och hormoner i h&amp;ouml;ga halter enligt flera olika studier. Sjukhus &amp;auml;r anslutna till reningsverk. En vanlig fem&amp;aring;rsgiva slam per hektar kan inneh&amp;aring;lla motsvarande mellan 5.000 och 10.000 p-piller. L&amp;auml;kemedelsrester och hormoner analyseras inte, vare sig i livsmedel eller foderspannm&amp;aring;l. &amp;Ouml;strogena &amp;auml;mnen anses mest kritiska och misst&amp;auml;nks finnas i vissa baslivsmedel.&lt;br /&gt;
	- Olika unders&amp;ouml;kningar runt v&amp;auml;rlden visar att det i m&amp;auml;nniskans blod, exempelvis navelstr&amp;auml;ngsblod, finns en cocktail av upp till 250 olika milj&amp;ouml;gifter och andra riskabla substanser. Denna kemikaliecocktail misst&amp;auml;nks av en rad forskare runt v&amp;auml;rlden vara orsak till m&amp;aring;nga av h&amp;auml;lso- och beteendest&amp;ouml;rningar hos barn. Avloppsslam &amp;auml;r ett skr&amp;auml;mmande exempel p&amp;aring; en kemikaliecocktail. (2010).&lt;br /&gt;
	- Branschorganet Svenskt Vatten fick fr&amp;aring;gan vilka av 150 namngivna milj&amp;ouml;gifter, l&amp;auml;kemedelsrester och hormoner, metaller och grund&amp;auml;mnen, radioaktiva &amp;auml;mnen samt smitt&amp;auml;mnen i slam som hade ett gr&amp;auml;nsv&amp;auml;rde. Man svarade att inte ett enda i denna cocktail hade n&amp;aring;got gr&amp;auml;nsv&amp;auml;rde och halterna kan d&amp;auml;rf&amp;ouml;r vara hur h&amp;ouml;ga som helst.&lt;br /&gt;
	- En ny rapport fr&amp;aring;n EU-projektet PHIME anger &amp;ouml;kningen av metallhalter i &amp;aring;kermark som en betydande risk f&amp;ouml;r v&amp;aring;r h&amp;auml;lsa. (2010).&lt;br /&gt;
	- Nyligen sade b&amp;aring;de Naturskyddsf&amp;ouml;reningen och Svenska Kvarnf&amp;ouml;reningen nej till slamspridning. (Sommaren 2010).&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Anm: Mer bakgrundsmaterial, se &lt;a href=&quot;http://www.renakerrenmat.se&quot;&gt;www.renakerrenmat.se&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Gunnar Lindgren&lt;br /&gt;
	Starrk&amp;auml;rr 210&lt;br /&gt;
	446 95 &amp;Auml;lv&amp;auml;ngen&lt;br /&gt;
	0303-745155&lt;br /&gt;
	070-567 90 54&lt;br /&gt;
	gunnar.lindgren@ale.mail.telia.com&lt;br /&gt;
	www.gunnarlindgren.com&lt;/p&gt;

    		        </description>
		            <pubDate>Sun, 08 Aug 2010 21:03:12 +0200</pubDate>
		        </item>
		        <item>
		            <title>Sommarextra</title>
		              <link>http://www.alternativjournalen.se/ooljat/sommarextra-10918</link>
		            <description>
                            &lt;p&gt;
	Hej,&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Detta extra nyhetsbrev inneh&amp;aring;ller tv&amp;aring; saker:&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	1. Nytt viktigt dokument om metaller i &amp;aring;kermark och h&amp;auml;lsa.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	2. Inslag i Sveriges Radio om slam p&amp;aring; torsdag&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	_____________________________&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	1. Metaller i &amp;aring;kermark och h&amp;auml;lsa&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Idag &amp;auml;r det v&amp;auml;l k&amp;auml;nt att spridningen av slam leder till en okontrollerad &amp;ouml;kning i &amp;aring;kermarken av i stort sett alla metaller och grund&amp;auml;mnen inklusive kadmium. Det finns cirka 3 g&amp;aring;nger mer avfallsmetaller i slammet &amp;auml;n fosfor. F&amp;ouml;rdubbling av halterna kan i v&amp;auml;rsta fall ske p&amp;aring; mindre &amp;auml;n 4 &amp;aring;r enl forskaren Jan Eriksson (SLU)!&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	De svenska reningsverken samlar ihop s&amp;aring; gott som allt flytande avfall i industrisamh&amp;auml;llet. Vid verken h&amp;auml;ller man dessutom i stora m&amp;auml;ngder avfallsmetaller fr&amp;aring;n metallurgiska industrier.&amp;nbsp; Den totala m&amp;auml;ngd avfallsmetaller som p&amp;aring; detta s&amp;auml;tt avsiktligt skickas till odlingsmarken kan ber&amp;auml;knas till motsvarande 20 000 skrotbilar per &amp;aring;r med sitt j&amp;auml;rn, aluminium, koppar, zink, kadmium, silver etc etc.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Naturv&amp;aring;rdsverket har satt gr&amp;auml;nsv&amp;auml;rdena f&amp;ouml;r 7 metaller i slammet s&amp;aring; h&amp;ouml;gt att industrisamh&amp;auml;llet och industrisektorn kan g&amp;ouml;ra sig kvitt dessa m&amp;auml;ngder. &lt;br /&gt;
	Hade man menat allvar med &quot;kretslopp&quot; och &quot;v&amp;auml;xtn&amp;auml;rings&amp;aring;terf&amp;ouml;ring&quot; hade man kunna s&amp;auml;nka gr&amp;auml;nsv&amp;auml;rdet upp till 10 - 100 ggr f&amp;ouml;r m&amp;aring;nga metaller - men d&amp;aring; hade inte industrisamh&amp;auml;llet blivit kvitt metallavfallet.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	N&amp;auml;r det g&amp;auml;ller kadmium r&amp;auml;knar man med att cirka 10.000 svenska kvinnor idag har skadade njurar p g a kadmium. Alla slam i Sverige &amp;auml;r kraftigt f&amp;ouml;rorenade av kadmium. Slamspridning &amp;ouml;kar p&amp;aring; den svenska &amp;aring;kermarkens kadmiuminneh&amp;aring;ll mest av g&amp;ouml;dselmedlen. Halten &amp;auml;r cirka 30 milligram kadmium per kilo fosfor. Detta kan j&amp;auml;mf&amp;ouml;ras med halten i urin och avf&amp;ouml;ring som &amp;auml;r cirka 6 - 9 milligram per kilo fosfor (vilket redan &amp;auml;r en f&amp;ouml;r h&amp;ouml;g exponering), den vanligaste konstg&amp;ouml;dseln 3 milligram per kilo fosfor och k&amp;auml;llseparerad urin 0,7 milligram per kilo fosfor. &lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	I f&amp;ouml;ljande rapport visas att man &amp;auml;ntligen inom EU ser upplagringen av metaller i &amp;aring;kerjord som ett allvarligt h&amp;auml;lsoproblem. Naturv&amp;aring;rdsverket och Livsmedelsverket m&amp;aring;ste omedelbart agera och avbryta slamspridningen.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Svenska Kvarnf&amp;ouml;reningen s&amp;auml;ger nu nej till slam och LRF och Lantm&amp;auml;nnen v&amp;auml;ntas f&amp;ouml;lja efter.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	_______________________&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Nr 2/2010 Bullentin&lt;br /&gt;
	Fr&amp;aring;n Arbets- och milj&amp;ouml;medicin, Lund (AMM) &amp;amp;&lt;br /&gt;
	Yrkes- och milj&amp;ouml;dermatologi, Malm&amp;ouml; (YMD)&lt;br /&gt;
	Metallernas&amp;nbsp; &quot;&amp;aring;terkomst&quot;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Under de senast &amp;aring;ren har mycket milj&amp;ouml;medicinskt intresse varit inriktat mot risker med organiska halogenerade &amp;auml;mnen, s&amp;aring;som polyklorerade bifenyler (PCB) och bromerade flamskyddsmedel (polybromerade difenyletrar, PBDE). P&amp;aring; sistone har det emellertid blivit klart att arbets- och milj&amp;ouml;medicinska klassiker i form av toxiska metaller &amp;auml;r v&amp;auml;rda lika stor uppm&amp;auml;rksamhet.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&amp;Auml;nnu f&amp;ouml;r n&amp;aring;gra decennier sedan var m&amp;aring;nga arbetare exponerade f&amp;ouml;r riskabla niv&amp;aring;er av bly, kvicksilver, kadmium och arsenik. Men kraftfulla &amp;aring;tg&amp;auml;rder ledde till att expone&amp;shy;ringen minskade och d&amp;auml;rmed intresset f&amp;ouml;r metallerna som ett arbetsmilj&amp;ouml;problem.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Det visar sig emellertid att &amp;auml;ven exponering i den allm&amp;auml;nna milj&amp;ouml;n kan vara proble&amp;shy;matisk. Inte minst har detta framkommit i unders&amp;ouml;kningar inom EU-projektet PHIME (&lt;em&gt;&quot;Public health Impact of long&amp;shy;term, low-level Mixed elements Exposure in susceptible population strata&lt;/em&gt;&quot;), som un&amp;shy;der 2006-2011 koordineras fr&amp;aring;n Sektionen f&amp;ouml;r Arbets- och milj&amp;ouml;medicin vid Lunds universitet.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Orsaken till den &amp;ouml;kade medvetenhet om riskerna &amp;auml;r - som s&amp;aring; ofta tidigare &amp;ndash; b&amp;auml;ttre forskningsmetodik. De kemiska analys&amp;shy;metoderna har f&amp;ouml;rfinats, vilket betyder att man kan m&amp;auml;ta mycket l&amp;aring;ga halter i kropps&amp;shy;v&amp;auml;tskor. Vidare har metodiken f&amp;ouml;r att m&amp;auml;ta diskreta effekter blivit k&amp;auml;nsligare. En viktig aspekt &amp;auml;r ocks&amp;aring; en &amp;ouml;kande medvetenhet om att det finns genetiskt betingade skillnader i oms&amp;auml;ttning och k&amp;auml;nslighet hos delar av populationen. Slutligen har avancerade epidemiologiska metoder gjort det m&amp;ouml;jligt att p&amp;aring;visa tidigare ok&amp;auml;nda samband.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	D&amp;auml;rigenom har bilden av risker med kvicksilver, kadmium, arsenik och bly f&amp;aring;tt nya dimensioner. Kanske tydligast &amp;auml;r den f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrade bilden av risker med kadmium. Det visar sig att de exponeringar vi uts&amp;auml;tts f&amp;ouml;r genom intag av vegetabiliska livsmedel inneb&amp;auml;r en risk f&amp;ouml;r toxiska effekter p&amp;aring; njure och skelett. Det r&amp;ouml;r sig f&amp;ouml;rst&amp;aring;s inte om klassiska f&amp;ouml;rgiftningar, utan om diskreta effekter, som i samverkan med andra risk&amp;shy;faktorer kan orsaka klinisk sjukdom.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	E U&amp;#39;s Livsmedelss&amp;auml;kerhetsmyndighet (EFSA) i Parma har 2009 uppm&amp;auml;rksammat problemet, eftersom det visat sig att en stor del av Europas befolkning har oacceptabla exponeringsniv&amp;aring;er f&amp;ouml;r kadmium. Det kadmium vi redan spritt ut i naturen, och som finns i &amp;aring;kermark och tas upp i vegetabiliska livsmedel kommer dessv&amp;auml;rre att f&amp;ouml;rsvinna mycket l&amp;aring;ngsamt. F&amp;ouml;r svensk del inneb&amp;auml;r det att vi till varje pris m&amp;aring;ste undvika fortsatt f&amp;ouml;rorening av &amp;aring;kermarken med kadmium.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Vidare har EFSA 2010 granskat blyexponering och risker f&amp;ouml;r effekter p&amp;aring; hj&amp;auml;rnans utveckling hos barn, liksom p&amp;aring; blodtryck och njurfunktion hos vuxna. Diskreta skador uppkommer vid mycket l&amp;auml;gre blybelastning &amp;auml;n man tidigare trott, och man finner inga bel&amp;auml;gg f&amp;ouml;r att det finns en s&amp;auml;ker niv&amp;aring;. M&amp;aring;nga europ&amp;eacute;er har en blyexponering som medf&amp;ouml;r att marginalen till de halter d&amp;auml;r man ser tidiga effekter &amp;auml;r sm&amp;aring; eller obefintliga. Svenskar har h&amp;auml;r en gynnad situation, eftersom v&amp;aring;r exponering &amp;auml;r l&amp;aring;g, och forts&amp;auml;tter sjunka efter elimineringen av bly ur bensinen 1994.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Staffan Skerfving&lt;br /&gt;
	staffan.skerfving@med.lu.se&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	AMM, Lund&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	___________________________________&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	2. Debatt om slam i P1 p&amp;aring; torsdag kl 06:30&lt;br /&gt;
	P&amp;aring; torsdag morgon kommer slamspridningen att debatteras.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Gunnar Lindgren&lt;br /&gt;
	Starrk&amp;auml;rr 210&lt;br /&gt;
	446 95 &amp;Auml;lv&amp;auml;ngen&lt;br /&gt;
	0303-745155&lt;br /&gt;
	070-567 90 54&lt;br /&gt;
	gunnar.lindgren@ale.mail.telia.com&lt;br /&gt;
	www.gunnarlindgren.com&lt;br /&gt;
	TKAB&lt;/p&gt;

    		        </description>
		            <pubDate>Thu, 15 Jul 2010 09:27:35 +0200</pubDate>
		        </item>
		        <item>
		            <title> Hej i sommarvärmen!</title>
		              <link>http://www.alternativjournalen.se/ooljat/-hej-i-sommarvarmen-2587642</link>
		            <description>
                            &lt;p&gt;
	Detta brev handlar om:&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	1. Kvarnf&amp;ouml;reningen nobbar Revaq-slam&lt;br /&gt;
	2. Reningsverken betalar f&amp;ouml;r att bli av med slammet&lt;br /&gt;
	3. Professor: Det &amp;auml;r flamskyddsmedel i k&amp;ouml;tt&lt;br /&gt;
	4. Konsumentorganisation rasar mot slam&lt;br /&gt;
	5. Min &amp;aring;tervunna vindfl&amp;ouml;jel&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	______________________________________&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	LAND LANTBRUK NR 27&amp;middot;2 JULI 2010&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;em&gt;&lt;strong&gt;Kvarnf&amp;ouml;reningen nobbar Revaq-slam&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Svenska Kvarnf&amp;ouml;reningen rekom&amp;shy;menderar sina medlemmar att in&amp;shy;te ta emot spannm&amp;aring;l producerad p&amp;aring; mark som g&amp;ouml;dslats med Revaq&amp;shy;slam. Beslutet var enh&amp;auml;lligt.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	- Revaq har inte kommit till&amp;shy;r&amp;auml;ckligt l&amp;aring;ngt f&amp;ouml;r att vi ska kunna garantera livsmedelss&amp;auml;kerheten,s&amp;auml;ger f&amp;ouml;reningens talesman Peo Crona.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Det inneb&amp;auml;r att tunga akt&amp;ouml;rer som Nord Mills, Cerealia, Wasabr&amp;ouml;d och Abdon Mills tackar nej till spannm&amp;aring;l producerad med Revaq-slam. Beslutet fattades p&amp;aring; ett styrelsem&amp;ouml;te i slutet av maj och &amp;auml;r en rekommendation.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	- Sedan l&amp;aring;ng tid tillbaka har vi re&amp;shy;kommendationen att inte anv&amp;auml;nda konventionellt slam f&amp;ouml;r produktion av br&amp;ouml;dspannm&amp;aring;l och nu utvidgar vi detta. Anledningen &amp;auml;r att Revaq har vuxit fr&amp;aring;n ett f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ksprojekt till ett certifieringssystem,&amp;nbsp; s&amp;auml;ger Peo Crona, till vardags ansvarig f&amp;ouml;r ink&amp;ouml;p och pro&amp;shy;duktion p&amp;aring; Cerealia.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Kvarnf&amp;ouml;reningen har under projekt&amp;shy;tiden gett dispens till en del Revaq&amp;shy;producerad spannm&amp;aring;l. Peo Crona uppskattar att det handlar om n&amp;aring;gon procent av all spannm&amp;aring;l till kvarnar&amp;shy;na.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	- &amp;Auml;ven om Revaq i flera fall h&amp;aring;ller b&amp;auml;ttre kvalitet &amp;auml;n annat slam &amp;auml;r det inte tillr&amp;auml;ckligt bra. Det finns f&amp;ouml;r stora ris&amp;shy;ker,&amp;nbsp; s&amp;auml;ger Peo Crona.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;strong&gt;Ingen spridning&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Enligt beslutet till&amp;aring;ter Svenska Kvarn&amp;shy;f&amp;ouml;reningen inte spridning av n&amp;aring;got slags slam p&amp;aring; odlingsmark efter den l juli i &amp;aring;r. Medlemsf&amp;ouml;retagen kom&amp;shy;mer d&amp;auml;remot inte att kunna tacka nej till spannm&amp;aring;l fr&amp;aring;n marker d&amp;auml;r Revaq&amp;shy;spridning skett tidigare.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Per-&amp;Aring;ke Sahlberg, en av talespersonerna f&amp;ouml;r n&amp;auml;tverket Ren &amp;aring;ker ren mat, ser kvarnf&amp;ouml;reningens st&amp;auml;llningstagan&amp;shy;de som en tydlig signal till spannm&amp;aring;ls&amp;shy;odlarna att h&amp;aring;lla sina jordar slamfria.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	- Det &amp;auml;r intressant att f&amp;ouml;retagen med konsumentkontakt s&amp;auml;ger nej. De g&amp;aring;r p&amp;aring; f&amp;ouml;rsiktighetsprincipen och nu &amp;auml;r det upp&amp;nbsp; till spannm&amp;aring;lshandeln att sk&amp;auml;rpa kontrollen s&amp;aring; att man inte blandar par&amp;shy;tier utan h&amp;aring;ller hela kedjan slamfri, s&amp;auml;&amp;shy;ger Per-&amp;Aring;ke Sahlberg&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	G&amp;ouml;ran Berglund&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;strong&gt;&lt;br /&gt;
	Svenska Kvarnf&amp;ouml;reningen &lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&amp;bull; Svenska Kvarnf&amp;ouml;reningen best&amp;aring;r av tio f&amp;ouml;retag:&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Abdon Mills AB&lt;br /&gt;
	Berte Qvarn AB,&lt;br /&gt;
	CereaIia AB&lt;br /&gt;
	Frebaco Kvarn AB&lt;br /&gt;
	Lek&amp;shy;sandsbr&amp;ouml;d AB&lt;br /&gt;
	Lilla Harrie Valskvarn AB&lt;br /&gt;
	Nord Mills AB&lt;br /&gt;
	Salt&amp;aring; Kvarn AB&lt;br /&gt;
	AB Str&amp;auml;ng&amp;shy;n&amp;auml;s Valskvarn&lt;br /&gt;
	Wasabr&amp;ouml;d AB .&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&amp;bull; Abdon Mills produkter lanseras un&amp;shy;der varum&amp;auml;rket Finax&lt;br /&gt;
	&amp;bull; Cerealia arbetar med varum&amp;auml;rken som Axa, Kungs&amp;ouml;rnen, Start&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;strong&gt;Gunnar Lindgren: &lt;/strong&gt;Det var hederv&amp;auml;rt och v&amp;auml;lkommet av Kvarnf&amp;ouml;reningen att p&amp;aring;b&amp;ouml;rja vandringen mot en slamfri svensk livsmedelsproduktion.&lt;br /&gt;
	Nu v&amp;auml;ntar vi att de andra delarna av svensk livsmedelsframst&amp;auml;llning f&amp;ouml;ljer efter. Det viktigaste med detta st&amp;auml;llningstagande &amp;auml;r att Axa, Kungs&amp;ouml;rnen, Start m fl som ing&amp;aring;r i koncernen Lantm&amp;auml;nnen, g&amp;ouml;r detta beslut. Det &amp;auml;r of&amp;ouml;renligt med att moderkoncernen samtidigt &amp;auml;n s&amp;aring; l&amp;auml;nge tar emot slamodlad spannm&amp;aring;l. Var tar denna spannm&amp;aring;l v&amp;auml;gen? Det &amp;aring;terst&amp;aring;r nu f&amp;ouml;r Axa, Kungs&amp;ouml;rnen, Start m fl att kr&amp;auml;va att Lantm&amp;auml;nnen tar sin hand fr&amp;aring;n Revaq - det slamf&amp;ouml;retag som driver p&amp;aring; slamspridningen. &amp;Auml;n en g&amp;aring;ng tack Svenska Kvarnf&amp;ouml;reningen! Efter Naturskyddsf&amp;ouml;reningens nej till slamspridningen finns det &amp;auml;ntligen sk&amp;auml;l att v&amp;auml;nta p&amp;aring; en avveckling av slammet inom hela det svenska jordbruket.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	__________________________&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;strong&gt;Reningsverken betalar f&amp;ouml;r att bli av med slammet&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	En av de mest st&amp;ouml;tande delarna i slamspridningen &amp;auml;r det faktum att de kommunala reningsverken betalar pengar f&amp;ouml;r att bli av med slammet. Hur stora belopp och var pengarna hamnar &amp;auml;r sv&amp;aring;rt att bilda sig en uppfattning om. Entrepren&amp;ouml;rer inom avfallssektorn (exempelvis Ragn-Sells) l&amp;auml;r f&amp;aring; betalt f&amp;ouml;r att sprida slammet. Jordbrukaren l&amp;auml;r f&amp;aring; betalt. Anv&amp;auml;nder entrepren&amp;ouml;rerna sina pengar f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rm&amp;aring; jordbrukare att ta emot slammet? Detta &amp;auml;r s&amp;aring; sorgligt att h&amp;aring;rt ekonomiskt tr&amp;auml;ngda jordbrukare tvingas ta emot slam f&amp;ouml;r att f&amp;aring; en liten extra f&amp;ouml;rst&amp;auml;rkning av inkomst. I nedanst&amp;aring;ende artikel fr&amp;aring;n Land Lantbruk anges belopp p&amp;aring; hur mycket det kostar f&amp;ouml;r kommunerna att bli av med slammet. Men vi vet allts&amp;aring; inte vad dessa pengar tar v&amp;auml;gen. Enligt andra uppgifter har belopp p&amp;aring; &amp;ouml;ver tusen kronor per ton TS betalats ut till jordbrukare?&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	I sammanhanget skall ocks&amp;aring; n&amp;auml;mnas andra tveksamheter. De entrepren&amp;ouml;rer som sprider slam fr&amp;aring;n &quot;certifierade&quot; reningsverk kan ocks&amp;aring; ta emot slam fr&amp;aring;n icke &quot;certifierade&quot; verk. Eftersom det inte &amp;auml;r n&amp;aring;gon avg&amp;ouml;rande skillnad mellan dessa tv&amp;aring; slamtyper, kan entrepren&amp;ouml;ren blanda dessa utan att n&amp;aring;gon sedan kan avsl&amp;ouml;ja detta missf&amp;ouml;rh&amp;aring;llande. (Det finns m&amp;aring;nga slam fr&amp;aring;n icke &quot;certifierade&quot; reningsverk som har betydligt l&amp;auml;gre halter av uppm&amp;auml;tta f&amp;ouml;roreningar &amp;auml;n slam fr&amp;aring;n &quot;certifierade&quot; reningsverk. En hopblandning av dessa kan ge upphov till ett mindre f&amp;ouml;rorenat slam!)&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Vidare skall n&amp;auml;mnas att man i vissa kommuner har haft lovv&amp;auml;rda f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ksprojekt f&amp;ouml;r att separera wc-avlopp fr&amp;aring;n annat avloppsvatten. Detta f&amp;ouml;r att kunna &amp;aring;stadkomma ren v&amp;auml;xtn&amp;auml;ring. Kommunpolitiker har dock avbrutit dessa projekt och h&amp;auml;nvisat till att detta &amp;auml;r &amp;ouml;verfl&amp;ouml;digt n&amp;auml;r nu slammet &amp;auml;r &quot;certifierat&quot;.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	____________&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;strong&gt;&quot;Land Lantbruk 24 juni&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;em&gt;&lt;br /&gt;
	Betalar 300 kr f&amp;ouml;r att bli av med jordbruksslam&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&amp;bull; Kommunernas kostnader f&amp;ouml;r att bli av med sitt r&amp;ouml;tslam till jordbruket har n&amp;auml;stan st&amp;aring;tt stilla under fem &amp;aring;r. Det visar den rundfr&amp;aring;gning som G&amp;auml;strike Vatten gjort. Av de 105 kommuner som svarade p&amp;aring; enk&amp;auml;ten anv&amp;auml;nde 44 kommuner under 2009 slammet helt eller delvis till jordbruksmark. F&amp;ouml;r detta betalade de i genomsnitt 297 kronor per ton TS, en &amp;ouml;kning med 29 kronor sedan 2004.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Kostnaderna varierade emellertid kraftigt mellan olika kommuner. Boden redovisade en kostnad p&amp;aring; 68 kronor, medan motsvarande siffra&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	i Sval&amp;ouml;v var 660 kronor. I unders&amp;ouml;kningen redovisas medelpriset helt utan transportkostnader. De &amp;aring;tta reningsverk i unders&amp;ouml;kningen som &amp;auml;r anslutna till Revaq hade en n&amp;aring;got l&amp;auml;gre medel kostnad, 256 kr/ton TS. G&amp;auml;strike Vattens enk&amp;auml;t visar att 28 procent av slamm&amp;auml;ngden anv&amp;auml;ndes i jordbruket, vilket st&amp;auml;mmer v&amp;auml;l &amp;ouml;verens med SCBs statistik f&amp;ouml;r 2008. &lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	G&amp;ouml;ran Berglund&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	________________________________________________&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;strong&gt;&quot;Professor: Det &amp;auml;r flamskyddsmedel i k&amp;ouml;tt&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;em&gt;Land Lantbruk&lt;br /&gt;
	Publicerad 1 juli 2010&lt;br /&gt;
	F&amp;ouml;r n&amp;aring;gra dagar sedan blev det stora rubriker n&amp;auml;r det avsl&amp;ouml;jades att grillkorv inneh&amp;ouml;ll flamskyddsmedel. - All boskap, och &amp;auml;ven kyckling,&lt;br /&gt;
	f&amp;aring;r det via fodret de &amp;auml;ter. Men det finns ocks&amp;aring; en annan k&amp;auml;lla, och det &amp;auml;r damm och partiklar. Det finns ett nedfall &amp;ouml;ver hela v&amp;aring;r v&amp;auml;rld av&lt;br /&gt;
	flamskyddsmedel, f&amp;ouml;rklarar &amp;Aring;ke Bergman, professor i milj&amp;ouml;kemi vid Stockholms universitet och internationell expert p&amp;aring; flamskyddsmedel&lt;br /&gt;
	till Ny Teknik.&quot;&lt;br /&gt;
	&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;
	_______&lt;br /&gt;
	&lt;strong&gt;&lt;br /&gt;
	Gunnar Lindgren:&lt;/strong&gt; M&amp;aring;nga har nu s&amp;auml;kert sett filmen &quot;Underkastelsen&quot; av Stefan Jarl, som jag tidigare har ber&amp;auml;ttat om. En rad forskare fr&amp;aring;n hela v&amp;auml;rlden ser den kemikaliecocktail som finns i v&amp;aring;rt blod och inte minst i navelstr&amp;auml;ngsblod som en trolig orsak till sjukdomar i v&amp;aring;rt samh&amp;auml;lle - fr&amp;auml;mst hos v&amp;aring;ra barn. Vi vuxna v&amp;auml;xte upp innan kemikalieindustrin exploderade under slutet av nittonhundratalet. V&amp;aring;ra barn drabbas av allergier, oro, ADHD och andra beteendest&amp;ouml;rningar. Men &amp;auml;ven cancer, skadad utveckling av k&amp;ouml;nsorgan, diabetes liksom andra autoimmuna sjukdomar etc etc.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Det &amp;auml;r ingen tvekan om att reningsverken i sitt slam samlar ihop de flesta milj&amp;ouml;gifter, l&amp;auml;kemedelsrester och riskklassade kemikalier som &amp;auml;r i omlopp i samh&amp;auml;llet. Ju b&amp;auml;ttre reningsverk, desto giftigare slam. Vidare sprider vi ut dem igen med slammet p&amp;aring; det kanske mest ol&amp;auml;mpliga st&amp;auml;llet - d&amp;auml;r v&amp;aring;r mat framst&amp;auml;lls. Observera att alla dessa riskabla &amp;auml;mnen analyseras inte i foder eller f&amp;auml;rdiga livsmedel. De k&amp;auml;nsligaste livsmedelsgrupperna &amp;auml;r barnmat och mejeriprodukter. Tillverkarna av dessa m&amp;aring;ste nu agera snabbt. Ett av huvudkraven blir att inte mata husdjur med slamodlat foder. &amp;Aring;ke Bergman anger fodret som en viktig f&amp;ouml;roreningsk&amp;auml;lla i artikeln ovan. Det &amp;auml;r orimligt att mata mj&amp;ouml;lkkor med slamodlad spannm&amp;aring;l, vilket sker idag - n&amp;auml;r Kvarnf&amp;ouml;reningen inte tar emot slamodlad spannm&amp;aring;l till m&amp;auml;nniskan. Det finns misstankar om att samma &amp;auml;mnen som sprids med slam ocks&amp;aring; finns i torrmj&amp;ouml;lk som g&amp;aring;r till tillverkning av modersmj&amp;ouml;lkers&amp;auml;ttning.&lt;br /&gt;
	Lantm&amp;auml;nnen har h&amp;auml;r en omedelbar uppgift att upph&amp;ouml;ra med att ta emot och f&amp;ouml;ra vidare slamodlade produkter till livsmedelskedjan. Livsmedelsf&amp;ouml;retagen (LI) m&amp;aring;ste p&amp;aring; samma s&amp;auml;tt kr&amp;auml;va att svenskt jordbruk inte anv&amp;auml;nds som soptipp f&amp;ouml;r milj&amp;ouml;gifter, l&amp;auml;kemedelsrester, tungmetaller, smitt&amp;auml;mnen m m.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Vi livsmedelskonsumenter skall inte ge oss f&amp;ouml;rr&amp;auml;n milj&amp;ouml;gifterna &amp;auml;r borta fr&amp;aring;n &amp;aring;kermarken och slammet tas om hand p&amp;aring; ett ansvarsfullt s&amp;auml;tt som det riskabla avfall det &amp;auml;r.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	(Se ocks&amp;aring;:&lt;br /&gt;
	&lt;a href=&quot;http:// http://www.renakerrenmat.se/fakta/UpptagFororeningar.pdf&quot; target=&quot;_blank&quot;&gt;&lt;br /&gt;
	http://www.renakerrenmat.se/fakta/UpptagFororeningar.pdf&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;a href=&quot;http:// http://www.renakerrenmat.se/fakta/LakemedelsresterHormoner.pdf&quot; target=&quot;_blank&quot;&gt;&lt;br /&gt;
	http://www.renakerrenmat.se/fakta/LakemedelsresterHormoner.pdf&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	samt flera rapporter p&amp;aring;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;a href=&quot;http://www.renakerrenmat.se/fakta/fakta-oversikt.html&quot; target=&quot;_blank&quot;&gt;http://www.renakerrenmat.se/fakta/fakta-oversikt.html&lt;/a&gt; )&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	___________________________&lt;br /&gt;
	&lt;strong&gt;&lt;br /&gt;
	Fr&amp;aring;n Land Lantbruk:&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;em&gt;&quot;Konsumentorganisation rasar mot slam&lt;br /&gt;
	Lantbruk&lt;br /&gt;
	Publicerad 14 juni 2010&lt;br /&gt;
	Sveriges Konsumenter i Samverkan uppmanar Milj&amp;ouml;minister Andreas Carlgren och regeringen, att omedelbart stoppa storskaleexperimentet med slamspridning p&amp;aring; &amp;aring;kermark.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&amp;Auml;nnu ett larm om risker f&amp;ouml;r spridningen av avloppsslam spreds i radions Ekos&amp;auml;ndning i dag!&lt;br /&gt;
	Det g&amp;auml;ller v&amp;aring;r h&amp;auml;lsa, jordarnas och vattnens situation samt den framtida livsmedelssituationen!&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Det finns idag endast gr&amp;auml;nsv&amp;auml;rden f&amp;ouml;r enstaka tungmetaller och rekommendationer f&amp;ouml;r PCB men det har i omg&amp;aring;ngar utretts av bl. a Naturv&amp;aring;rdsverket och n&amp;aring;gon klar st&amp;auml;llning har inte &amp;auml;nnu tagits.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	LRF:s roll&lt;br /&gt;
	M&amp;aring;ls&amp;auml;ttningen har fr&amp;aring;n regeringens/milj&amp;ouml;departementets sida varit att snarast &amp;aring;terf&amp;ouml;ra fosforn till &amp;aring;kermarken. Men utan ett klart regelverk kan detta inte f&amp;aring; forts&amp;auml;tta att ske, enbart baserat p&amp;aring; regler som parterna p&amp;aring; marknaden satt upp. Dels &amp;auml;r det agerandet fr&amp;aring;n Svenskt Vatten och dels fr&amp;aring;n LRF som f&amp;aring;r anses som marknadens parter, som p&amp;aring;verkar den nu &amp;ouml;kande spridningen av avloppsslam.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Vi &amp;auml;r &amp;ouml;verens om att ta till vara p&amp;aring; fosforn, men d&amp;aring; ska den vara ren och inte f&amp;ouml;rorenad som nu, oavsett den s k certifieringen som Svenskt Vatten st&amp;aring;r f&amp;ouml;r. Det finns i dag metoder som fungerar och m&amp;aring;ste kunna utvecklas vidare innan man f&amp;ouml;rorenar v&amp;aring;ra &amp;aring;krar.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Upprepade larm har f&amp;ouml;rekommit och idag kom ytterligare ett fr&amp;aring;n forskare i Lund, d&amp;auml;r ovissheten betonas om inneh&amp;aring;llet av l&amp;auml;kemedelsrester, som ibuprofen i sm&amp;auml;rtstillande l&amp;auml;kemedel.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Vart tar det v&amp;auml;gen?&lt;br /&gt;
	Enligt Ekot i morse d&amp;auml;r Estelle Larsson har visat att 96 procent av det sm&amp;auml;rtstillande preparatet ibuprofen f&amp;ouml;rsvinner i reningsprocessen. Endast fyra procent finns kvar i det renade vattnet. Hon s&amp;auml;ger i radion:&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	-Det l&amp;aring;ter v&amp;auml;ldigt bra att 96 procent f&amp;ouml;rsvinner i reningsverken. Problemet &amp;auml;r att vi inte vet vart de 96 procenten tar v&amp;auml;gen. De kanske sitter i slammet, ett slam som sedan sprids p&amp;aring; &amp;aring;krarna. Eller s&amp;aring; kanske de bryts ner till produkter som &amp;auml;r mer l&amp;aring;nglivade och giftigare &amp;auml;n ibuprofen. Det vet vi inte i dag.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Tidigare problem med PCB och Dioxin har inneburit problem med fiskkonsumtionen, ett problem vi har kvar sedan tidigare brister i hantering och i lagstiftning. Ut&amp;ouml;ver effekterna p&amp;aring; v&amp;aring;ra vatten och fisken m&amp;aring;ste vi vara vakna &amp;ouml;ver effekterna p&amp;aring; v&amp;aring;r framtida &amp;aring;kermark, det levande livet i denna samt effekterna p&amp;aring; eventuell odling av v&amp;aring;r mat p&amp;aring; f&amp;ouml;rorenade marker.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Vi konsumenter ska &amp;auml;ta maten&lt;br /&gt;
	Det &amp;auml;r lika viktigt att skydda s&amp;aring;v&amp;auml;l v&amp;aring;ra vatten som v&amp;aring;ra &amp;aring;krar och de levande varelserna d&amp;auml;r, s&amp;aring; framtidens livsmedel ocks&amp;aring; ska kunna produceras och inte riskera m&amp;auml;nniskors h&amp;auml;lsa.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	-&quot;Det &amp;auml;r vi KONSUMENTER och medborgare, som ska &amp;auml;ta maten och betala, s&amp;aring;v&amp;auml;l denna som kostnaderna f&amp;ouml;r sjukv&amp;aring;rd och naturv&amp;aring;rd via skatterna, som m&amp;aring;ste tydligt &amp;auml;n en g&amp;aring;ng kr&amp;auml;va omedelbart stopp f&amp;ouml;r spridningen av avloppsslam som inte bevisligen &amp;auml;r rent fr&amp;aring;n k&amp;auml;nda och ok&amp;auml;nda risk&amp;auml;mnen, samt att &amp;ouml;ppen registrering uppr&amp;auml;ttas p&amp;aring; &amp;aring;krar som f&amp;ouml;rorenats och fortsatt f&amp;ouml;rorenas f&amp;ouml;r att kunna h&amp;aring;lla dessa borta fr&amp;aring;n framtida anv&amp;auml;ndning f&amp;ouml;r produktion av livsmedel&quot; s&amp;auml;ger Bengt Ingerstam, ordf&amp;ouml;rande f&amp;ouml;r Sveriges Konsumenter i Samverkan.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Sveriges Konsumenter i Samverkan kr&amp;auml;ver i brevet ett omedelbart agerande fr&amp;aring;n din sida, som milj&amp;ouml;minister, samt fr&amp;aring;n departement och regering, s&amp;aring; att all spridning av avloppsslam stoppas tills alla unders&amp;ouml;kningar och forskning &amp;auml;r ense om att det skulle vara helt riskfritt. Det kr&amp;auml;vs att samh&amp;auml;llets olika parter, konsumentorganisationer och milj&amp;ouml;organisationer, forskare och myndigheter i s&amp;aring; fall blir &amp;ouml;verens och inte enbart &amp;rdquo;marknadens parter&amp;rdquo; kan fatta s&amp;aring;dana beslut och kringg&amp;aring; den samh&amp;auml;lleliga granskningen och utredningsprocessen.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	K&amp;auml;lla: Sveriges Konsumenter i Samverkan&lt;br /&gt;
	Rickard Langenfeld&quot;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	_________________________________________________&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;strong&gt;Min &amp;aring;tervunna vindfl&amp;ouml;jel&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
	&lt;img src=&quot;http://www.alternativjournalen.se/content/images/list_665/16324_369736872&quot; /&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Jag har i tidigare nyhetsbrev ber&amp;auml;ttat om att olika delar i v&amp;aring;rt hem best&amp;aring;r av &amp;aring;tervunna delar fr&amp;aring;n insamlat avfall m m, exempelvis v&amp;aring;r lilla font&amp;auml;n och gallret runt brunnen.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	N&amp;auml;r vi k&amp;ouml;pte v&amp;aring;rt hus i &amp;Auml;lv&amp;auml;ngen ber&amp;auml;ttade den f&amp;ouml;rra &amp;auml;garen fru S&amp;auml;lle, att hon arbetat l&amp;auml;nge p&amp;aring; Ahlafors Spinnerier och d&amp;auml;r f&amp;aring;tt en uttj&amp;auml;nt roterande del som lindade upp tr&amp;aring;d. Den var tekniskt ett under, n&amp;aring;llagrad med minimal friktion. Petade man p&amp;aring; den s&amp;aring; kunde den snurra flera varv. Den var tillverkad av SKF.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Fru S&amp;auml;lle beklagade att hon aldrig fick f&amp;ouml;rverkliga sin dr&amp;ouml;m att g&amp;ouml;ra en vindfl&amp;ouml;jel av detta tekniska underverk. Jag tag hand om den och hedrade henne genom att bygga denna vindfl&amp;ouml;jel av &amp;aring;tervunna delar. Sj&amp;auml;lva lagringen finns under den koniska nedre delen - ett skydd mot v&amp;auml;der och vind som &amp;auml;r gjord av &amp;ouml;versta delen av en flaska f&amp;ouml;r motorolja. St&amp;aring;ngen &amp;auml;r en bit aluminiumr&amp;ouml;r fr&amp;aring;n en skrotad TV-antenn. Kulan p&amp;aring; toppen &amp;auml;r en bakelitkula som brukar sitta p&amp;aring; gamla trefasstr&amp;ouml;mbrytare. Sj&amp;auml;lva &quot;vimpeln&quot; &amp;auml;r gjord av aluminiumpl&amp;aring;t och jag stansade ut m&amp;ouml;nstret med ett vanligt st&amp;auml;mj&amp;auml;rn. Aluminiumpl&amp;aring;t &amp;auml;r ganska mjuk och skadar ej verktygen.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	M&amp;ouml;nstret funderade jag p&amp;aring; en tid och tittade p&amp;aring; olika vindfl&amp;ouml;jlar i olika st&amp;auml;der, d&amp;auml;r Sundsvall kan st&amp;aring;ta med de kanske vackraste i landet. Vindfl&amp;ouml;jeln &amp;auml;r en k&amp;auml;r del i v&amp;aring;rt hem och den enorma k&amp;auml;nsligheten f&amp;ouml;r ytterst sm&amp;aring; &amp;auml;ndringar av vindriktning g&amp;ouml;r att den alltid &amp;auml;r i r&amp;ouml;relse - men SKFs kvalitetsprodukter t&amp;aring;l friktion under m&amp;aring;nga &amp;aring;rtionden!&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	N&amp;auml;sta nyhetsbrev kommer i b&amp;ouml;rjan av augusti, men d&amp;aring; m&amp;aring;ste ni l&amp;auml;sare vara uppm&amp;auml;rksamma. D&amp;aring; skall vi tillsammans g&amp;ouml;ra en gemensam sak f&amp;ouml;r att &amp;auml;ntligen f&amp;aring; bort f&amp;ouml;roreningar fr&amp;aring;n modersmj&amp;ouml;lkers&amp;auml;ttning, navelstr&amp;auml;ngsblod och &amp;aring;kermark. (Se ocks&amp;aring; Ren &amp;Aring;ker Ren Mat &lt;a href=&quot;http://www.renakerrenmat.se&quot; target=&quot;_blank&quot;&gt;www.renakerrenmat.se&lt;/a&gt; Skriv g&amp;auml;rna p&amp;aring; uppropet - det kostar inget.)&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Trevlig sommar!&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Gunnar Lindgren&lt;br /&gt;
	Starrk&amp;auml;rr 210&lt;br /&gt;
	446 95 &amp;Auml;lv&amp;auml;ngen&lt;br /&gt;
	0303-745155&lt;br /&gt;
	070-567 90 54&lt;br /&gt;
	gunnar.lindgren@ale.mail.telia.com&lt;br /&gt;
	www.gunnarlindgren.com&lt;br /&gt;
	TKAB&lt;/p&gt;

    		        </description>
		            <pubDate>Mon, 05 Jul 2010 19:38:41 +0200</pubDate>
		        </item>
		        <item>
		            <title>Nej till slammet</title>
		              <link>http://www.alternativjournalen.se/ooljat/nej-till-slammet-5381410</link>
		            <description>
                            &lt;p&gt;
	&lt;strong&gt;Naturskyddsf&amp;ouml;reningen s&amp;auml;ger nej till slamspridning&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Vid &amp;aring;rets riksst&amp;auml;mma i G&amp;auml;vle denna helg besl&amp;ouml;t Naturskyddsf&amp;ouml;reningen att s&amp;auml;ga nej till slamspridning p&amp;aring; &amp;aring;kermark. Vid tidigare st&amp;auml;mmor, n&amp;auml;r slammet har behandlats, har det funnits b&amp;aring;de anh&amp;auml;ngare och kritiker. Denna g&amp;aring;ng var f&amp;ouml;reningen helt enig - inte en enda r&amp;ouml;st f&amp;ouml;r fortsatt slamspridning. I utskottarbetet som f&amp;ouml;regick omr&amp;ouml;stningen lyftes de nya vetenskapliga r&amp;ouml;nen fram, bl a kadmiumfr&amp;aring;gan och slammets h&amp;ouml;ga halter av detta milj&amp;ouml;gift. &amp;Auml;ven slammets inneh&amp;aring;ll av l&amp;auml;kemedelsrester, hormoner, andra milj&amp;ouml;gifter och fr&amp;auml;mmande metaller diskuterades - f&amp;ouml;r att inte n&amp;auml;mna alla ok&amp;auml;nda kemikalier och nedbrytningsprodukter som vi kan befara finns i slammet - troligen ocks&amp;aring; i livsmedel och m&amp;auml;nniskor. Fynden av hundratals milj&amp;ouml;gifter i navelstr&amp;auml;ngsblod tyder p&amp;aring; detta.&lt;br /&gt;
	Slammets inneh&amp;aring;ll av fosfor &amp;auml;r d&amp;auml;remot blygsam. Endast 1 procent av inneh&amp;aring;llet i vanligt v&amp;aring;tt slam utg&amp;ouml;rs av fosfor, medan inneh&amp;aring;llet av kemiskt avfall &amp;auml;r m&amp;aring;ngdubbelt st&amp;ouml;rre.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Naturskyddsf&amp;ouml;reningen har 180 000 medlemmar och det &amp;auml;r h&amp;ouml;g tid f&amp;ouml;r de delar av jordbruket och livsmedelsproduktionen som &amp;auml;nnu inte tagit avst&amp;aring;nd fr&amp;aring;n slammet att nu g&amp;ouml;ra detta.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	________________________________________&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Det &amp;auml;r orimligt att Skogsstyrelsen varnar f&amp;ouml;r spridning av slam i skogen, medan samma &amp;auml;mnen anses enligt LRF och Lantm&amp;auml;nnen passa d&amp;auml;r v&amp;aring;ra livsmedel och foderspannm&amp;aring;l odlas. &lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;strong&gt;SkogsEko&lt;br /&gt;
	Riskabelt att sprida avloppsslam i skogen&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;em&gt;&lt;br /&gt;
	Hur skulle det k&amp;auml;nnas att sprida ut tungmetaller och l&amp;auml;kemedelsrester i skogsmarken? Det kan bli f&amp;ouml;ljden om anv&amp;auml;ndningen av avloppsslam som g&amp;ouml;dningsmedel &amp;ouml;kar, varnar Skogsstyrelsen.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Flera orsaker ligger bakom det &amp;ouml;kade intresset f&amp;ouml;r avloppsslam p&amp;aring; senare tid. En &amp;auml;r kv&amp;auml;veinneh&amp;aring;llet som har en tillv&amp;auml;xth&amp;ouml;jande effekt, en annan &amp;auml;r att slammet &amp;auml;r rikt p&amp;aring; viktiga &amp;auml;mnen som fosfor.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Tidigare har slam i huvudsak spridits p&amp;aring; skogsmark i forskningssyfte. Nu m&amp;auml;rker Skogsstyrelsen av en kraftig &amp;ouml;kning av intresset f&amp;ouml;r slamspridning, bland annat genom antalet samr&amp;aring;ds&amp;auml;renden d&amp;auml;r skogsbolag vill sprida slam &amp;ouml;ver st&amp;ouml;rre arealer.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&amp;ndash; N&amp;auml;r det nu kommer in &amp;auml;renden om slamspridning i stor skala betraktas det inte l&amp;auml;ngre som f&amp;ouml;rs&amp;ouml;k, utan som konventionellt skogsbruk, s&amp;auml;ger Anja Lomander, markspecialist p&amp;aring; Skogsstyrelsen. Vi m&amp;aring;ste hantera det, men i dagsl&amp;auml;get finns ingen lagstiftning kring spridning p&amp;aring; skogsmark vilket det g&amp;ouml;r f&amp;ouml;r jordbruksmark.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Att det inte finns n&amp;aring;gon lagstiftning &amp;auml;r ett av de problem Anja Lomander ser. Dagens f&amp;ouml;rslag till slamf&amp;ouml;rordning medger att avloppsslam f&amp;aring;r spridas p&amp;aring; skogsmark, men s&amp;auml;ger inget om hur, f&amp;ouml;rutom att det ska vara slam med den h&amp;ouml;gsta graden av hygienisering, det vill s&amp;auml;ga slammet ska ha behandlats s&amp;aring; att risken f&amp;ouml;r smittspridning &amp;auml;r s&amp;aring; liten som m&amp;ouml;jligt.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&amp;ndash; Om man t&amp;auml;nker sk&amp;ouml;rda och &amp;auml;ta b&amp;auml;r fr&amp;aring;n marken inom ett &amp;aring;r f&amp;ouml;resl&amp;aring;s att man inte f&amp;aring;r sprida n&amp;aring;got slam. Men hur sk&amp;ouml;ter man det p&amp;aring; skogsmark? D&amp;auml;r finns ingen tillsyn, s&amp;auml;ger Anja Lomander.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Kunskapsl&amp;auml;get &amp;auml;r oklart. Det beh&amp;ouml;vs mer forskning kring tungmetaller, organiska &amp;auml;mnen och l&amp;auml;kemedelsrester p&amp;aring; skogsmark, s&amp;aring;v&amp;auml;l kring effekterna p&amp;aring; marken som kring risken f&amp;ouml;r l&amp;auml;ckage fr&amp;aring;n marken. &amp;Auml;ven risker kring kv&amp;auml;vel&amp;auml;ckage och smittspridning beh&amp;ouml;ver utredas.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	F&amp;ouml;rst d&amp;auml;refter kan skogssk&amp;ouml;tselrekommendationer tas fram, exempelvis kring givor och hur breda skyddszoner mot vattendrag ska vara f&amp;ouml;r att vattnet inte ska p&amp;aring;verkas negativt.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Mycket &amp;auml;r allts&amp;aring; oklart, men vad man vet &amp;auml;r att avloppsslam &amp;auml;ven i renad form inneh&amp;aring;ller bland annat tungmetaller, l&amp;auml;kemedelsrester och diverse organiska f&amp;ouml;reningar.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Enligt Anja Lomander skulle idealet vara att spridning av avloppsslam i skogen inte var till&amp;aring;ten mer &amp;auml;n som f&amp;ouml;rs&amp;ouml;k, f&amp;ouml;rr&amp;auml;n det &amp;auml;r b&amp;auml;ttre klarlagt hur de olika &amp;auml;mnena p&amp;aring;verkar mark, vatten och organismer.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&amp;ndash; N&amp;auml;r Naturv&amp;aring;rdsverket s&amp;aring;g &amp;ouml;ver f&amp;ouml;rordningen var experter p&amp;aring; tungmetaller tydliga med att man m&amp;aring;ste s&amp;auml;tta l&amp;auml;gre belastningsniv&amp;aring;er av tungmetaller f&amp;ouml;r skogsmark &amp;auml;n f&amp;ouml;r jordbruksmark eftersom skogsmarken &amp;auml;r k&amp;auml;nsligare &amp;ndash; den har l&amp;auml;gre pH-v&amp;auml;rden, mindre lera som kan binda tungmetaller och &amp;auml;r n&amp;auml;ringsfattigare vilket g&amp;ouml;r att tungmetaller r&amp;ouml;r sig l&amp;auml;ttare i marken.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&amp;Auml;ven n&amp;auml;r aska f&amp;ouml;rs tillbaka till skogsmark f&amp;ouml;ljer en del tungmetaller med.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Men Anja Lomander menar att det &amp;auml;r en annan sak, dels f&amp;ouml;r att askspridning faktiskt &amp;auml;r att &amp;aring;terf&amp;ouml;ra det man tagit ut ur skogen, och dels f&amp;ouml;r att tungmetallerna i slammet troligen &amp;auml;r l&amp;auml;ttr&amp;ouml;rligare eftersom de &amp;auml;r kopplade till organiska f&amp;ouml;reningar.&lt;br /&gt;
	&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;
	Rikard Flyckt&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	___________________________________&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	N&amp;auml;r frukt och gr&amp;ouml;nsaker sk&amp;ouml;ljs i hemmen f&amp;ouml;ljer olika f&amp;ouml;roreningar med avloppet och kan finnas i slammet. Ju b&amp;auml;ttre vi sk&amp;ouml;ljer dem desto mer hamnar i avloppet. P&amp;aring; s&amp;aring; s&amp;auml;tt kan de bek&amp;auml;mpningsmedel som en g&amp;aring;ng besprutat v&amp;auml;xter n&amp;aring; oss &amp;auml;ven en andra g&amp;aring;ng via slammet. F&amp;ouml;rutom bek&amp;auml;mpningsmedel n&amp;auml;mns &amp;auml;ven andra milj&amp;ouml;gifter - och vi vet att de finns i slammet och i navelstr&amp;auml;ngsblod.&lt;br /&gt;
	Nu bekr&amp;auml;ftas farh&amp;aring;gorna: ADHD kan bero p&amp;aring; bek&amp;auml;mpningsmedel&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Av Pernilla Strid&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	B&lt;em&gt;arn som uts&amp;auml;tts f&amp;ouml;r h&amp;ouml;ga niv&amp;aring;er av vissa typer av bek&amp;auml;mpningsmedel l&amp;ouml;per dubbelt s&amp;aring; h&amp;ouml;g risk att drabbas av ADHD, visar en ny amerikansk-kanadensisk studie enligt Svenska Dagbladet.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Det handlar om organiska fosforf&amp;ouml;reningar. Dessa &amp;auml;mnen tycks kunna p&amp;aring;verka nervsystemet hos barn och leda till typiska ADHD-st&amp;ouml;rningar som ouppm&amp;auml;rksamhet, hyperaktivitet och bristande impulskontroll, skriver Svenska Dagbladet.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Studien omfattar 1139 amerikanska barn &amp;aring;tta till 15 &amp;aring;r gamla, varav 119 med diagnosen ADHD. Den publiceras i senaste numret av tidskriften Pediatrics.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Svenska forskare som intervjuas i Svenska Dagbladet tycker att studien &amp;auml;r v&amp;auml;lgjord och pekar p&amp;aring; att mer forskning beh&amp;ouml;vs om sambandet mellan milj&amp;ouml;gifter och ADHD.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Christopher Gillberg som &amp;auml;r Sveriges ledande expert p&amp;aring; ADHD menar att &amp;auml;rftliga faktorer avg&amp;ouml;r risken f&amp;ouml;r st&amp;ouml;rningen men att milj&amp;ouml;gifter kan vara den utl&amp;ouml;sande faktorn.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Enligt Steven Novella vid Yale-universitetet b&amp;ouml;r f&amp;ouml;rsiktighetsprincipen r&amp;aring;da tills man f&amp;aring;tt mer klarhet i sambanden. Det betyder att exponeringen f&amp;ouml;r organiskt fosfor b&amp;ouml;r minskas. Han tycker att man b&amp;ouml;r sk&amp;ouml;lja frukt och gr&amp;ouml;nsaker noggrant.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Enligt Steven Novella anv&amp;auml;nder &amp;auml;ven ekologiskt jordbruk ofta organiska bek&amp;auml;mpningsmedel. Milj&amp;ouml;aktuellt har inte kunnat kontrollera om detta &amp;auml;ven g&amp;auml;ller i Sverige.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Steven Novella s&amp;auml;ger ocks&amp;aring; till Svenska Dagbladet att det &amp;auml;r skandal&amp;ouml;st att inte tidigare studier om sambandet mellan vissa f&amp;auml;rg&amp;auml;mnen och ADHD har tagits p&amp;aring; st&amp;ouml;rre allvar.&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;
	_____________________________&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;strong&gt;Medicinrester i slam, livsmedel och m&amp;auml;nniska?&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Det &amp;auml;r v&amp;auml;l k&amp;auml;nt att l&amp;auml;kemedelsrester och hormoner finns i h&amp;ouml;ga halter i slam.&lt;br /&gt;
	(Se &lt;a href=&quot;http://www.renakerrenmat.se/fakta/LakemedelsresterHormoner.pdf &quot; target=&quot;_blank&quot;&gt;http://www.renakerrenmat.se/fakta/LakemedelsresterHormoner.pdf &lt;/a&gt;)&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Det finns m&amp;aring;nga unders&amp;ouml;kningar som visar hur exempelvis hormonella &amp;auml;mnen i l&amp;aring;ga halter p&amp;aring;verkar fiskar och andra djur i vattendrag och flodmynningar. I denna artikel &amp;ouml;nskar man att reningsverken blir &amp;auml;nnu b&amp;auml;ttre p&amp;aring; att avskilja s&amp;aring;dana &amp;auml;mnen f&amp;ouml;r att skydda organismer i vattnet.&lt;br /&gt;
	Men dessa &amp;auml;mnen hamnar i slammet i st&amp;auml;llet. Ju b&amp;auml;ttre reningsverk, desto giftigare slam. Medan vattenmilj&amp;ouml;n har m&amp;aring;nga beskyddare bland forskare och myndigheter, saknas motsvarande skydd av &amp;aring;kermarken och jordbrukslandskapets flora och fauna. Trots att forskning visar att &amp;aring;kersorkar och flugsnappare har f&amp;ouml;rh&amp;ouml;jda kadmiumhalter i sina sm&amp;aring; njurar, att daggmaskar &amp;auml;r f&amp;ouml;rorenade av samma &amp;auml;mnen som finns i navelstr&amp;auml;ngsblod, att f&amp;aring;r drabbades av bensk&amp;ouml;rhet vilket s&amp;auml;tts i samband med hormonst&amp;ouml;rande &amp;auml;mnen som spridits med slam,&lt;br /&gt;
	att &amp;auml;mnet molybden (f&amp;aring;r vara hur h&amp;ouml;g som helst i &quot;certifierat&quot; slam) f&amp;ouml;rgiftade kor och m&amp;aring;nga dog - trots detta finns inga forskare och myndigheter som klart s&amp;auml;ger: - detta kan vi inte acceptera.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Jag hoppas att LRF och Lantm&amp;auml;nnen snabbt f&amp;ouml;ljer Naturskyddsf&amp;ouml;reningen beslut, s&amp;aring; vi slipper uppslitande konsumentaktioner. Det g&amp;auml;ller fr&amp;auml;mst barnmat och mejeriprodukter som misst&amp;auml;nks vara f&amp;ouml;rorenade. &lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&amp;ndash; Jag tittar p&amp;aring; v&amp;auml;sterl&amp;auml;ndska f&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden. H&amp;auml;r &amp;auml;r hanteringen reglerad, men i till exempel Indien, som forskare i G&amp;ouml;teborg har tittar p&amp;aring;, r&amp;ouml;r det sig om helt andra halter av utsl&amp;auml;pp, s&amp;auml;ger Estelle Larsson. Foto: Joakim Stierna&lt;br /&gt;
	&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;strong&gt;Var tar medicinen v&amp;auml;gen?&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;em&gt;&lt;br /&gt;
	Av Jonas P Andersson 4 JUNI 05.00&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	FORSKNING. Varje &amp;aring;r &amp;auml;ter svenskarna enorma m&amp;auml;ngder l&amp;auml;kemedel, och en stor del f&amp;ouml;rmodas s&amp;aring; sm&amp;aring;ningom hamna i reningsverken. Men vad sker med substanserna d&amp;auml;r och hur mycket g&amp;aring;r vidare ut i naturen? Det f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ker Lundaforskaren Estelle Larsson ta reda p&amp;aring;.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&amp;ndash; Det pratas mycket om detta omr&amp;aring;de, b&amp;aring;de inom forskarv&amp;auml;rlden och inom branschen vatten- och avlopp, men man vet egentligen inte mycket, s&amp;auml;ger hon.&lt;br /&gt;
	Lundaforskarna m&amp;aring;ste d&amp;auml;rf&amp;ouml;r mer eller mindre b&amp;ouml;rja fr&amp;aring;n noll. De har valt ut ett begr&amp;auml;nsat antal &amp;auml;mnen och ska studera vad som sker med dem i reningsprocessen.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&amp;ndash; Vi har kommit s&amp;aring; l&amp;aring;ngt att vi vet att det finns l&amp;auml;kemedelsrester i l&amp;aring;ga halter i reningsverkens slam. Men vi vill veta hur mycket det r&amp;ouml;r sig om och hur dessa &amp;auml;mnen bryts ner, s&amp;auml;ger Estelle Larsson, som &amp;auml;r doktorand vid Lunds universitets avdelning f&amp;ouml;r organisk kemi.&lt;br /&gt;
	Den andra stora fr&amp;aring;gan &amp;auml;r hur mycket av l&amp;auml;kemedelssubstanserna som bryts ner, eller genom olika kemiska processer f&amp;ouml;rvandlas till andra &amp;auml;mnen.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&amp;ndash; Det kan vara s&amp;aring; att dessa nya &amp;auml;mnen &amp;auml;r giftigare och mer l&amp;aring;nglivade &amp;auml;n de ursprungliga. Detta vet vi j&amp;auml;ttelite om i dag, s&amp;auml;ger Estelle Larsson.&lt;br /&gt;
	De l&amp;auml;kemedelsrester som f&amp;ouml;rs vidare ut i naturen &amp;auml;r mer farliga f&amp;ouml;r djur och mikroorganismer &amp;auml;n f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskor, tror Estelle Larsson.&lt;br /&gt;
	&amp;ndash; Djuren exponeras mer. En fisk simmar till exempel runt i vattnet hela tiden, medan m&amp;auml;nniskorna har en begr&amp;auml;nsad kontakt och halterna &amp;auml;r ofta f&amp;ouml;r l&amp;aring;ga f&amp;ouml;r att de ska p&amp;aring;verka oss, s&amp;auml;ger hon.&lt;br /&gt;
	Det finns ocks&amp;aring; studier som visar att djur skadas av l&amp;auml;kemedel. Det &amp;auml;r allvarligt i sig, inte minst eftersom djuren &amp;auml;r den del av ett helt ekosystem. Om en art p&amp;aring;verkas, kan balansen rubbas.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Estelle Larsson tar ett exempel fr&amp;aring;n Indien, d&amp;auml;r boskap f&amp;aring;r &amp;auml;mnet diklofenak (som &amp;auml;r sm&amp;auml;rtstillande och inflammationsh&amp;auml;mmande). Problemet &amp;auml;r att &amp;auml;mnet sedan har f&amp;ouml;rs vidare i n&amp;auml;ringskedjan till gamar, som &amp;auml;ter d&amp;ouml;d boskap.&lt;br /&gt;
	&amp;ndash; Dessa f&amp;aring;glar &amp;auml;r k&amp;auml;nsliga f&amp;ouml;r just detta &amp;auml;mne och gampopulationen har minskat med 95 procent, s&amp;auml;ger Estelle Larsson.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Hon tror att l&amp;auml;kemedelsrening blir n&amp;auml;sta steg i den successiva utbyggnaden av reningsverken. Det f&amp;ouml;rsta steget var mekanisk rening, sedan kom biologisk som komplement och d&amp;auml;refter kemisk.&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	_____________________________________&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;strong&gt;Min resa till Irak&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Jag kom nyligen tillbaka fr&amp;aring;n en resa till Irak, d&amp;auml;r jag sysslade med musikutbildning av kurdiska ungdomar i landets norra del, n&amp;auml;rmare best&amp;auml;mt i Sulimania. Jag hade blivit tillfr&amp;aring;gad av kulturorganisationen IKAN som verkar i b&amp;aring;de Sverige och Kurdistan (som &amp;auml;r en del av Irak). Vi spelade dels jazz och bluesl&amp;aring;tar, improviserade och spelade dels kurdiska och svenska folkl&amp;aring;tar, men ocks&amp;aring; kontempor&amp;auml;r modernistisk och nykomponerad musik. Musikerna spelade mot en inspelad bakgrund. Det mest uppm&amp;auml;rksammade modernistiska inslaget var ett stycke om en &amp;aring;sna, d&amp;auml;r &amp;aring;snans alla ljud fanns med, &amp;auml;ta, gn&amp;auml;gga, bajsa, frusta osv.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	En veckas arbete framf&amp;ouml;rdes vid en konsert p&amp;aring; &quot;Melody Cafe&quot; som var fyllt av musiker, f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar, lokala kulturpolitiker m fl. Det blev mycket lyckat och en viktig sak kunde jag notera. Unga m&amp;auml;nniskor idag v&amp;auml;rlden &amp;ouml;ver har genom media, Internet etc ungef&amp;auml;r samma referenser och &amp;auml;r f&amp;ouml;rv&amp;aring;nansv&amp;auml;rt lika i v&amp;auml;rderingar, kl&amp;auml;dsel och umg&amp;auml;ngesstil. Det som dock sl&amp;aring;r mig med tillfredsst&amp;auml;llelse och litet sorg, &amp;auml;r att alkohol och droger inte f&amp;ouml;rekommer alls hos ungdomarna i Mellersta &amp;Ouml;stern, vilket g&amp;ouml;r att man k&amp;auml;nner sig omgiven av kloka och fredliga m&amp;auml;nniskor, oavsett i vilket land man befinner sig.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Kurdistan har i l&amp;aring;nga tider varit pl&amp;aring;gat av krig och mots&amp;auml;ttningar, men nu r&amp;aring;der en fridfull period. Visserligen var det f&amp;ouml;rh&amp;ouml;jd s&amp;auml;kerhetskontroll p&amp;aring; flygplatsen och utefter v&amp;auml;gn&amp;auml;tet p&amp;aring; landet fanns en del check-pointer. Men detta g&amp;aring;r inte att j&amp;auml;mf&amp;ouml;ra med situationen p&amp;aring; V&amp;auml;stbanken - vilket jag beskrivit i ett tidigare brev.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Ungdomarna var medvetna om denna chans till utveckling, inte minst inom kulturomr&amp;aring;det. De fr&amp;aring;ga mig ofta om vad jag visste om Kurdistan och lyssnade uppm&amp;auml;rksamt p&amp;aring; mina alltf&amp;ouml;r bristf&amp;auml;lliga svar. De var intresserad av vad jag visste om oljeutvinningen p&amp;aring; jorden, Peak Oil m m. Och jag redovisade min uppfattning att det mesta som sker i dagens storpolitik handlar om att positionera sig inf&amp;ouml;r den kommande oljekrisen. Det &amp;auml;r p&amp;aring; s&amp;auml;tt och vis samma konflikt som utspelar sig i Irak, om Irans k&amp;auml;rnvapen, Afghanistan, Pakistan, Israel/V&amp;auml;stbanken m fl. Det finns en stor amerikansk bas i Sulimania p&amp;aring; en kulle och m&amp;aring;nga undrar varf&amp;ouml;r.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Min vistelse slutade i grannstaden Erbil med sin flygplats, och d&amp;auml;r det fanns kanske Kurdistans enda jazzgrupp? Jag spelade med dem och gladdes &amp;aring;t improvisationens och geh&amp;ouml;rsmusikens universella musikaliska spr&amp;aring;k.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Slutligen kan n&amp;auml;mnas att det fanns m&amp;aring;nga luftkonditioneringsanl&amp;auml;ggningar i Sulamania. d&amp;auml;r dagstemperaturen kunde ligga &amp;ouml;ver 40 grader C. Kraftledningsn&amp;auml;tet hade sv&amp;aring;rt att b&amp;auml;ra denna b&amp;ouml;rda, och vid var och varannan fastighet fanns ett lokalt elverk som drevs med diesel. De var f&amp;ouml;rh&amp;aring;llandevis stora - boxar ca 3 meter l&amp;aring;nga 1 meter breda och 1,5 meter h&amp;ouml;ga. Deras avgasr&amp;ouml;r fyllde hela staden med dieselr&amp;ouml;k och m&amp;aring;nga personer gick med munskydd. Samtidigt kom ett fint damm fr&amp;aring;n &amp;ouml;kenomr&amp;aring;den som lade sig p&amp;aring; alla ytor - ungef&amp;auml;r som vitt mj&amp;ouml;l. &lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Jag slutar detta brev med en bild fr&amp;aring;n &quot;Melody Cafe&quot; d&amp;auml;r jag spelar med de v&amp;auml;lkl&amp;auml;dda ungdomarna - l&amp;aring;ten heter &quot;Walk spirit, Talk spirit&quot; av McCoy Tyner. Kvinnan i gr&amp;aring;tt i publiken kom ocks&amp;aring; fr&amp;aring;n Sverige och arbetade med just modernistisk musik tillsamman med mig. Hon heter Ylva Nyberg Bentancor.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;img src=&quot;http://www.alternativjournalen.se/content/images/list_665/14991_1602199346&quot; /&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Gunnar Lindgren&lt;br /&gt;
	Starrk&amp;auml;rr 210&lt;br /&gt;
	446 95 &amp;Auml;lv&amp;auml;ngen&lt;br /&gt;
	0303-745155&lt;br /&gt;
	070-567 90 54&lt;br /&gt;
	gunnar.lindgren@ale.mail.telia.com&lt;br /&gt;
	www.gunnarlindgren.com&lt;br /&gt;
	TKAB&lt;/p&gt;

    		        </description>
		            <pubDate>Thu, 17 Jun 2010 20:27:32 +0200</pubDate>
		        </item>
		        <item>
		            <title>Kemikaliecocktail del 2, Becel, Influensavaccin, Alzheimer samt om slam</title>
		              <link>http://www.alternativjournalen.se/ooljat/kemikaliecocktail-del-2-becel-influensavaccin-alzheimer-samt-om-slam-7020687</link>
		            <description>
                            &lt;p&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Hej,&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Detta brev inneh&amp;aring;ller:&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	1. Kemikaliecocktail del 2&lt;br /&gt;
	2. &amp;Auml;nnu en myt &amp;ndash; det &amp;rdquo;hj&amp;auml;rtv&amp;auml;nliga&amp;rdquo; Becel&lt;br /&gt;
	3. Influenasvaccin till barn f&amp;ouml;rbjuds i Australien&lt;br /&gt;
	4. Kokosfett och Alzheimer&lt;br /&gt;
	5. Tungmetaller i &amp;aring;kermark&lt;br /&gt;
	6. Kungsbacka som varnande exempel&lt;br /&gt;
	7. Gryaab planerar att smutsa ner den kadmiumrena v&amp;auml;stsvenska &amp;aring;kermarken&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	________&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;strong&gt;1. Kemikaliecocktail del 2&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	I mitt f&amp;ouml;rra brev ber&amp;auml;ttade jag om hur forskare runt om i v&amp;auml;rlden misst&amp;auml;nker att den kemikaliecocktail som finns i v&amp;aring;rt blod - alltifr&amp;aring;n de nyf&amp;ouml;ddas navelstr&amp;auml;ngsblod till med &amp;aring;ren uppsamlade m&amp;auml;ngder hos oss &amp;auml;ldre - misst&amp;auml;nks vara orsaken till ett stort antal st&amp;ouml;rningar och sjukdomar i industrisamh&amp;auml;llet. Detta &amp;aring;sk&amp;aring;dligg&amp;ouml;rs i Stefan Jarls viktiga film &quot;Underkastelsen&quot;.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Jag n&amp;auml;mnde ocks&amp;aring; att avloppsslam &amp;auml;r en skr&amp;auml;mmande sinnebild f&amp;ouml;r denna kemikaliecocktail - denna uppsamlade rest fr&amp;aring;n industrisamh&amp;auml;llets alla kemikalier. Vi sprider denna p&amp;aring; det mest ol&amp;auml;mpliga st&amp;auml;llet - i v&amp;aring;r livsmedelsproduktion. Ingen ansvarig kan ange alla milj&amp;ouml;gifter som numera finns i slam/livsmedel/navelstr&amp;auml;ngsblod.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Jag n&amp;auml;mnde ocks&amp;aring; att ett st&amp;ouml;rre upprensningsarbete ligger framf&amp;ouml;r oss d&amp;auml;r vi hoppas att livsmedelsf&amp;ouml;retag och varum&amp;auml;rken s&amp;auml;tter stopp f&amp;ouml;r spridning av denna kemikaliecocktail. Initiativet Ren &amp;Aring;ker Ren Mat har nu kontakter med livsmedelbranschen och slammet kan i b&amp;auml;sta fall vara p&amp;aring; v&amp;auml;g bort fr&amp;aring;n &amp;aring;kermarken.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Om s&amp;aring; inte sker blir detta en viktig konsumentfr&amp;aring;ga d&amp;auml;r konsumenter och olika livsmedelstillverkarna g&amp;ouml;r gemensam sak emot de kommunala reningsverken, Revaq samt den begr&amp;auml;nsade del av jordbruket som f&amp;ouml;rst&amp;ouml;r f&amp;ouml;rtroendet f&amp;ouml;r svensk livsmedelsframst&amp;auml;llning genom att fortfarande befatta sig med slam, trots alla varningar.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Tv&amp;aring; exempel p&amp;aring; hur vi kan drabbas av kemikalier i mat skall n&amp;auml;mnas:&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;strong&gt;Hormonst&amp;ouml;rare tills&amp;auml;tts medvetet till mat&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
	2010-05-12 15:38 - Milj&amp;ouml;aktuellt:&lt;br /&gt;
	Av Pernilla Strid&lt;br /&gt;
	&lt;em&gt;&lt;br /&gt;
	&quot;Kemikalier Personer som &amp;auml;ter mycket frukt och gr&amp;ouml;nt kan f&amp;aring; i sig extra mycket av det hormonst&amp;ouml;rande &amp;auml;mnet nonylfenol. Om det st&amp;auml;mmer finns det en enkel f&amp;ouml;rklaring: hormonst&amp;ouml;raren tills&amp;auml;tts medvetet till mat.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	I en studie som nyligen gjordes av Naturv&amp;aring;rdsverket konstaterades nonylfenol i nyblivna m&amp;ouml;drars blod. Kvinnorna fick &amp;auml;ven svara p&amp;aring; vad de &amp;aring;t och utifr&amp;aring;n det drog man slutsatsen att en k&amp;auml;lla till exponering kan vara en h&amp;ouml;g konsumtion av frukt och gr&amp;ouml;nt.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Nonylfenol &amp;auml;r en industrikemikalie och ett milj&amp;ouml;gift som misst&amp;auml;nks p&amp;aring;verka fortplantningen och orsaka fosterskador. Om det st&amp;auml;mmer att personer som &amp;auml;ter mer frukt och gr&amp;ouml;nt f&amp;aring;r i sig mer nonylfenol kan det ha flera f&amp;ouml;rklaringar.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&amp;ndash; Den m&amp;ouml;jliga f&amp;ouml;rklaringen kan vara att nonylfenolsubstanser har anv&amp;auml;nts som emulgeringsmedel i bek&amp;auml;mpningsmedel, samt att det har skett okontrollerad slamspridning inneh&amp;aring;llande h&amp;ouml;ga halter nonylfenol p&amp;aring; &amp;aring;krarna i l&amp;auml;nder som exporterar frukt och gr&amp;ouml;nt till Sverige, s&amp;auml;ger Anders Glynn p&amp;aring; Livsmedelsverket i ett mejl till Milj&amp;ouml;aktuellt.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&amp;Auml;ven i Sverige f&amp;ouml;rekommer nonylfenol i slam som sprids p&amp;aring; &amp;aring;krar. Enligt en rapport fr&amp;aring;n l&amp;auml;nsstyrelsen i V&amp;auml;stra G&amp;ouml;taland f&amp;ouml;rekommer halter p&amp;aring; mellan 1,7 och 437 milligram per kilo torkat slam.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Att &amp;auml;mnet hamnar i avloppsslam beror p&amp;aring; att det anv&amp;auml;nds i en l&amp;aring;ng rad produkter, till exempel f&amp;auml;rg, lim, avfettningsmedel, reng&amp;ouml;ringsmedel och sm&amp;ouml;rjmedel.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&amp;ndash; Jag hoppas att Stefan Jarls film Underkastelsen ska vara en v&amp;auml;ckarklocka. Sj&amp;auml;lvklart f&amp;aring;r vi i oss fr&amp;auml;mmande &amp;auml;mnen med maten om man g&amp;ouml;dslar med dem p&amp;aring; &amp;aring;krarna, s&amp;auml;ger Lena Jarl&amp;ouml;v i ett mejl till Milj&amp;ouml;aktuellt.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Lena Jarl&amp;ouml;v &amp;auml;r initiativtagare till aktionen Ren &amp;aring;ker &amp;ndash; Ren mat. Hon &amp;auml;r arkitekt och har bland annat varit styrelseledamot i Svenska Naturskyddsf&amp;ouml;reningen. Hon st&amp;aring;r ocks&amp;aring; bakom ett upprop nyligen mot att anv&amp;auml;nda slam p&amp;aring; &amp;aring;krarna, efter att Kungsbacka kommun annonserat ut gratis avloppsslam.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&amp;rdquo;Det certifierade slammet inneh&amp;aring;ller precis samma substanser som innan det certifierades. Det &amp;auml;r en skam att Sveriges politiker genom Milj&amp;ouml;departement och Naturv&amp;aring;rdsverk uppmuntrar denna hantering som o&amp;aring;terkalleligt f&amp;ouml;rst&amp;aring;r &amp;aring;kermarken och hotar folkh&amp;auml;lsan&amp;rdquo;, st&amp;aring;r det i uppropet.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Nonylfenol kan &amp;auml;ven spridas helt avsiktligt p&amp;aring; &amp;aring;krar genom att kemikalien f&amp;ouml;rekommer i bek&amp;auml;mpningsmedel. I EU h&amp;aring;ller &amp;auml;mnet dock p&amp;aring; att fasas ut fr&amp;aring;n denna anv&amp;auml;ndning.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&amp;ndash; Vi har inget godk&amp;auml;nt bek&amp;auml;mpningsmedel idag som inneh&amp;aring;ller nonylfenol. Det finns heller inte l&amp;auml;ngre n&amp;aring;gra godk&amp;auml;nda bek&amp;auml;mpningsmedel som inneh&amp;aring;ller nonylfenolderivat som bryts ner till nonylfenol, s&amp;auml;ger Henrik Sundberg p&amp;aring; Kemikalieinspektionen.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Det bek&amp;auml;mpningsmedlet med nonylfenol som &amp;auml;r sist att fasas ut f&amp;aring;r inte s&amp;auml;ljas efter sista december 2009. Det f&amp;aring;r dock anv&amp;auml;ndas till &amp;aring;rets slut. Medlet anv&amp;auml;nds f&amp;ouml;r att beta sockerbetsfr&amp;ouml;n innan s&amp;aring;dd.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Enligt Henrik Sundberg har &amp;auml;ven EU upph&amp;ouml;rt att godk&amp;auml;nna bek&amp;auml;mpningsmedel med nonylfenol. D&amp;auml;remot kan kemikalien f&amp;ouml;rekomma i bek&amp;auml;mpningsmedel som anv&amp;auml;nds i andra l&amp;auml;nder.&quot;&lt;br /&gt;
	&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;
	___________________________&lt;br /&gt;
	&lt;strong&gt;&lt;br /&gt;
	Anders Finnson fr&amp;aring;n Revaq f&amp;ouml;r fram tvivelaktiga uppgifter&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
	Denna artikel v&amp;auml;ckte ont blod hos f&amp;ouml;retr&amp;auml;daren f&amp;ouml;r spridning av samh&amp;auml;llets kemikaliecocktail bland livsmedel - Anders Finnson fr&amp;aring;n slamf&amp;ouml;retaget Revaq. Han anser att artikeln inneh&amp;aring;ller &quot;Faktaoider&quot; och &quot;fysikaliska om&amp;ouml;jligheter&quot; i en kommentar. Han f&amp;ouml;rnekar att slamgifter tas upp i livsmedlen, trots att detta &amp;auml;r v&amp;auml;l belagt. (Se http://www.renakerrenmat.se/fakta/UpptagFororeningar.pdf ).&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Finnson redovisar ocks&amp;aring; ett t&amp;auml;nkes&amp;auml;tt som jag l&amp;auml;nge misst&amp;auml;nkt: Han menar att genom att slamodlade livsmedel blandas ut med en st&amp;ouml;rre m&amp;auml;ngd rena livsmedel s&amp;aring; &quot;f&amp;ouml;rsvinner&quot; milj&amp;ouml;gifter, l&amp;auml;kemedelsrester osv. Detta t&amp;auml;nkes&amp;auml;tt &amp;auml;r klanderv&amp;auml;rt och avsl&amp;ouml;jande f&amp;ouml;r hela Revaq-projektet.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Slutligen talar han om en kommande brist p&amp;aring; fosfor som han hoppas legitimerar spridning av kemikaliecocktailen med slammet. Detta tal om fosforbrist &amp;auml;r i grunden felaktig, vilket jag p&amp;aring;pekat i en annan kommentar i Milj&amp;ouml;aktuellt, se nedan. &amp;Auml;ven andra felaktigheter i Finnsons och Revaqs uppgifter p&amp;aring;talas.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	L&amp;auml;s Finnsons och min debatt bland kommentarerna p&amp;aring; &lt;a href=&quot;http://www.miljoaktuellt.idg.se/2.1845/1.318914/hormonstorare-tillsatts-medvetet-till-mat&quot; target=&quot;_blank&quot;&gt;http://www.miljoaktuellt.idg.se/2.1845/1.318914/hormonstorare-tillsatts-medvetet-till-mat&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	____________________________________&lt;br /&gt;
	&lt;strong&gt;&lt;br /&gt;
	Fel om fosforbrist och &quot;Peak fosfor&quot;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
	Det finns ett grundl&amp;auml;ggande fel i talet om att fosforn kommer att &quot;ta slut&quot;. Eftersom fosfor, till skillnad fr&amp;aring;n exempelvis olja, &amp;auml;r ett grund&amp;auml;mne som inte f&amp;ouml;r&amp;auml;ndras eller f&amp;ouml;rbrukas s&amp;aring; &amp;auml;r &quot;peak fosfor&quot; etc oriktigt och vilseledande. Behovet av den gruvutvunna fosforn (konstg&amp;ouml;dsel) som anv&amp;auml;nds i det svenska jordbruket beror p&amp;aring; att den fosfor som tas upp ur &amp;aring;kern, f&amp;ouml;rst g&amp;aring;r som foder till djur och hamnar i g&amp;ouml;dsel (ca 80 %) medan en mindre del (ca 20 %) hamnar i urin och avf&amp;ouml;ring.&lt;br /&gt;
	Men g&amp;ouml;dseln &amp;aring;terf&amp;ouml;rs inte till foderodlingen/spannm&amp;aring;lsodlingen utan l&amp;auml;ggs p&amp;aring; marken runt djurg&amp;aring;rdarna som d&amp;auml;rmed blir inringade i ett fosforberg - men ocks&amp;aring; av den kadmium som ocks&amp;aring; tagits upp ur andra &amp;aring;krar.&lt;br /&gt;
	Detta missf&amp;ouml;rh&amp;aring;llande kallas det stora strukturfelet i svenskt jordbruk. En bidragande orsak &amp;auml;r att djurg&amp;aring;rdar ofta ligger f&amp;ouml;r sig i vissa regioner och spannm&amp;aring;lsodlingar i andra. Om vi l&amp;auml;nkade samman djurg&amp;aring;rdar med foderodling i Sverige och &amp;auml;ven i andra l&amp;auml;nder, skulle behovet av gruvutvunnen fosfor minskas till ett minimum eller f&amp;ouml;rsvinna helt.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Nej - alla dessa utsagor om kommande fosforbrist, &quot;peak-fosfor&quot; etc bygger p&amp;aring; felaktiga f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar om att fosfor &quot;f&amp;ouml;rbrukas&quot; samt beror p&amp;aring; att jordbrukets kretslopp &amp;auml;r brutet genom det beskrivna strukturfelet.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Min egen uppfattning &amp;auml;r att det &amp;auml;r avloppsreningsverken som ligger bakom dessa konstruerade varningar f&amp;ouml;r fosforbrist f&amp;ouml;r att f&amp;aring; acceptans f&amp;ouml;r spridning av starkt f&amp;ouml;rorenad fosfor i form av slam! Den som vill hush&amp;aring;lla med samh&amp;auml;llets fosfor skall i f&amp;ouml;rsta hand se till att jordbrukets kretslopp uppr&amp;auml;ttas genom &amp;aring;terf&amp;ouml;ring av stallg&amp;ouml;dseln till foderodlingen. H&amp;auml;r finns cirka 5 ggr mer fosfor &amp;auml;n i det f&amp;ouml;rorenade slammet. Stallg&amp;ouml;dseln &amp;auml;r dessutom f&amp;ouml;rh&amp;aring;llandevis ren och naturlig i j&amp;auml;mf&amp;ouml;relse med kemikaliecocktailen.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	________________________________&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Fr&amp;aring;n ATL&lt;br /&gt;
	&lt;strong&gt;&lt;br /&gt;
	Dioxinlarm st&amp;auml;nger tyska h&amp;ouml;nsg&amp;aring;rdar&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Dioxinfynd i &amp;auml;gg har f&amp;aring;tt myndigheterna i Tyskland att st&amp;auml;nga dussintals ekologiska v&amp;auml;rph&amp;ouml;nsg&amp;aring;rdar&lt;br /&gt;
	Myndigheterna har hittat det giftiga &amp;auml;mnet dioxin i ekolo&amp;shy;giska &amp;auml;gg i minst nio bundes&amp;shy;l&amp;auml;nder (provinser) i Tyskland, rapporterar lokala medier.&lt;br /&gt;
	M&amp;aring;nga v&amp;auml;rph&amp;ouml;nsanl&amp;auml;ggningar har st&amp;auml;ngts och livs&amp;shy;medelskedjor, bland annat Lidl, har tagit ekologiska &amp;auml;gg ur sortimentet.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;strong&gt;&lt;br /&gt;
	F&amp;ouml;rorenad majs&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Dioxinet ska ha kommit fr&amp;aring;n f&amp;ouml;rorenad majs som produce&amp;shy;rats i Ukraina och som sedan anv&amp;auml;nts av tyska fodertillverkare.&lt;br /&gt;
	Enligt tyska medier ska det ha utg&amp;aring;tt en varning till andra EU-l&amp;auml;nder, men Jordbruksver&amp;shy;ket k&amp;auml;nde inte till problemet n&amp;auml;r ATL ringde&lt;br /&gt;
	Det &amp;auml;r os&amp;auml;kert om majs fr&amp;aring;n Ukraina ing&amp;aring;r som ingrediens i den svenska fodertillverk&amp;shy;ningen.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	R&amp;aring;varor&lt;br /&gt;
	- Vi importerar inget v&amp;auml;rp&amp;shy;h&amp;ouml;nsfoder till Sverige. D&amp;auml;r&amp;shy;emot kan r&amp;aring;varorna som ing&amp;aring;r i v&amp;auml;rph&amp;ouml;nsfoder komma utom&amp;shy;lands ifr&amp;aring;n. Men av de telefon&amp;shy;samtal jag haft med foderindu&amp;shy;strin hittills s&amp;aring; verkar det inte som de tar majs fr&amp;aring;n Ukraina, s&amp;auml;ger Stig Widell p&amp;aring; enheten f&amp;ouml;r foder och djurprodukter p&amp;aring; Jordbruksverket.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Tove Nilsson&lt;br /&gt;
	__________________________&lt;br /&gt;
	Gunnar Lindgren: Det &amp;auml;r v&amp;auml;l k&amp;auml;nt att dioxiner samlas upp i slammet fr&amp;aring;n dagvatten (trafiken och annat nedfall), avfallsupplag etc.&lt;br /&gt;
	Mer om slam i slutet av detta brev!&lt;br /&gt;
	_______________________________________&lt;br /&gt;
	Fr&amp;aring;n Dagens Medicin&lt;br /&gt;
	&lt;strong&gt;2. &amp;Auml;nnu en myt &amp;ndash; det &amp;rdquo;hj&amp;auml;rtv&amp;auml;nliga&amp;rdquo; Becel&lt;/strong&gt;&amp;nbsp; (Ulf Ravnskov)&lt;br /&gt;
	&amp;nbsp;&lt;a href=&quot;http://www.dagensmedicin.se/asikter/debatt/2010/05/12/annu-en-myt-det-hjartvanli/index.xml&quot;&gt;http://www.dagensmedicin.se/asikter/debatt/2010/05/12/annu-en-myt-det-hjartvanli/index.xml&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;
	&amp;nbsp;&lt;br /&gt;
	Gunnar Lindgrens kommentar: Innan fetterna i margarinet processades med natronlut, fosforsyra, blekmedel osv fanns naturliga fytosteroler i fettet. Men dessa f&amp;ouml;rsvinner vid den brutala behandlingen med kemikalier. I st&amp;auml;llet s&amp;auml;tts de till i efterhand. Dessa fytosteroler utvinns exempelvis fr&amp;aring;n timmer i Finland eller sojab&amp;ouml;nor. I b&amp;aring;da fallen anv&amp;auml;nds l&amp;ouml;sningsmedel, troligen bensin.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	____________________________________&lt;br /&gt;
	&lt;strong&gt;&lt;br /&gt;
	3. Influenasvaccin till barn f&amp;ouml;rbjuds i Australien&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Barn under 5 &amp;aring;r skall inte vaccineras med influensavaccin i Australien. Intag av D-vitamin anses dessutom g&amp;ouml;ra b&amp;auml;ttre nytta. Alltf&amp;ouml;r m&amp;aring;nga rapporter om sjuka barn och t o m d&amp;ouml;dsfall. Se vidare: &lt;a href=&quot;http://articles.mercola.com/sites/articles/archive/2010/05/15/australia-bans-flu-vaccine.aspx&quot;&gt;http://articles.mercola.com/sites/articles/archive/2010/05/15/australia-bans-flu-vaccine.aspx&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	____________________________________&lt;br /&gt;
	&lt;strong&gt;4. Kokosfett och Alzheimer&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
	Det finns m&amp;aring;nga som rapporterar hur Alzheimer, denna g&amp;aring;tfulla och sv&amp;aring;rbehandlade sjukdom, f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras - i flera fall radikalt - om man &amp;auml;ter riktigt kokosfett. Med &quot;riktigt&quot; menas icke processat fett. Det &amp;aring;terst&amp;aring;r dock att unders&amp;ouml;ka vilken behandling de olika varum&amp;auml;rkena har utsatt deras produkt f&amp;ouml;r - vare sig de &amp;auml;r ekologiska eller inte.&lt;br /&gt;
	&amp;Auml;ven demens anses f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras vid denna behandling.&lt;br /&gt;
	I en intressant rapportering fr&amp;aring;n detta omr&amp;aring;de finns sl&amp;aring;ende exempel p&amp;aring; dramatiska f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttringar. En allvarligt drabbad patient fick i uppgift att rita en klocka. Efter en tids intag av kokosfett ritade patienten en ny klocka och slutligen &amp;auml;nnu en efter &amp;auml;nnu l&amp;auml;ngre behandling. H&amp;auml;r f&amp;ouml;ljer de tre teckningarna av klockorna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
	&lt;br /&gt;
	F&amp;ouml;re behandling&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
	&lt;img alt=&quot;bild1&quot; height=&quot;283&quot; src=&quot;http://www.coconutketones.com/jpg/steveclock1.jpg&quot; width=&quot;250&quot; /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
	Efter 14 dagar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
	&lt;img alt=&quot;Bild 2&quot; height=&quot;283&quot; src=&quot;http://www.coconutketones.com/jpg/steveclock2.jpg&quot; width=&quot;250&quot; /&gt;&lt;br /&gt;
	Efter 37 dagar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
	&lt;img alt=&quot;Bild3&quot; height=&quot;283&quot; src=&quot;http://www.coconutketones.com/jpg/steveclock3.jpg&quot; width=&quot;250&quot; /&gt;&lt;br /&gt;
	L&amp;auml;s mera: &lt;a href=&quot;http://www.coconutketones.com/&quot;&gt;http://www.coconutketones.com/&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;
	_______________________________________________&lt;br /&gt;
	5. Tungmetaller i &amp;aring;kermark&lt;br /&gt;
	Fr&amp;aring;n Milj&amp;ouml;aktuellt:&lt;br /&gt;
	&quot;Tungmetaller i marken g&amp;aring;r &amp;ouml;ver gr&amp;auml;nsen&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Av Milj&amp;ouml;aktuellt, redaktionen&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Naturv&amp;aring;rdsverket &amp;auml;r n&amp;ouml;jd med vad de svenska odlingsmarken inneh&amp;aring;ller - med undantag f&amp;ouml;r tungmetallerna.&quot;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	____________________&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Gunnar Lindgren: Hur kan Naturv&amp;aring;rdsverket vara bekymrad &amp;ouml;ver att tungmetaller lagras upp i v&amp;aring;r &amp;aring;kerjord och samtidigt vara en drivande kraft bakom slamspridningen?&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Just i slam hittar man mycket h&amp;ouml;ga tungmetallhalter j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med andra g&amp;ouml;dselmedel. Dessa avfallsmetaller har absolut inte sitt ursprung i &amp;aring;kermarken eller &amp;auml;r en del i ett &quot;kretslopp&quot;, utan smusslas in i slammet f&amp;ouml;r att industrisektorn i Sverige (Norge) skall bli kvitt tungmetallhaltigt avfall.&lt;br /&gt;
	P&amp;aring; senare tid har det framkommit att &quot;certifierade&quot; reningsverk i Sverige tar emot s&amp;aring;dant avfall och t&amp;ouml;mmer i detta i bass&amp;auml;ngerna. Naturv&amp;aring;rdsverket och reningsverken sj&amp;auml;lva anser att avfallsmetallerna skall deponeras p&amp;aring; &amp;aring;kermarken, samt att tillh&amp;ouml;rande &amp;ouml;kning av halterna i &amp;aring;kerjorden skall accepteras. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;auml;r det en uppseendev&amp;auml;ckande komedi som utspelas n&amp;auml;r Naturv&amp;aring;rdsverket samtidigt klagar p&amp;aring; dessa &amp;ouml;kande metallhalter man sj&amp;auml;lv orsakat. Man har till till och med banat v&amp;auml;g f&amp;ouml;r detta genom att s&amp;auml;tta de sju gr&amp;auml;nsv&amp;auml;rdena f&amp;ouml;r tungmetaller i slammet s&amp;aring; h&amp;ouml;gt, att industrisektorn enkelt skall bli av med sina tungmetaller.&lt;br /&gt;
	Om man j&amp;auml;mf&amp;ouml;r gr&amp;auml;nsv&amp;auml;rdet f&amp;ouml;r exempelvis bly med den halt som kommer med urin och avf&amp;ouml;ring, s&amp;aring; ligger gr&amp;auml;nsv&amp;auml;rdet 200 ggr h&amp;ouml;gre &amp;auml;n detta f&amp;ouml;r att industrisamh&amp;auml;llet skall kunna fylla upp slammet och &amp;aring;kerjorden med den m&amp;auml;ngd bly man beh&amp;ouml;ver avb&amp;ouml;rda.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Denna fr&amp;aring;ga behandlas i bilagan: &quot;Hur man blir av med metallavfall p&amp;aring; &amp;aring;kermark&quot;.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Men behandlas &amp;auml;ven i bilagan: &quot;Avloppsslam ocklind&quot;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Idag k&amp;auml;nner de flesta till att kadmiumfr&amp;aring;gan det senaste &amp;aring;ret har sk&amp;auml;rpts dramatiskt, samt att vi inte kan ta bort tillf&amp;ouml;rd kadmium i efterhand, utan detta kommer att pl&amp;aring;ga alla kommande generationer. &lt;br /&gt;
	- Under v&amp;aring;ren 09 meddelade EUs livsmedelsorgan EFSA att kadmiumbelastningen p&amp;aring; befolkningen m&amp;aring;ste minska.&lt;br /&gt;
	- Under h&amp;ouml;sten 09 meddelade Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA) att kadmiumhalten i fosforn inte f&amp;aring;r vara h&amp;ouml;gre &amp;auml;n 10 mg kadmium/kilo fosfor.&lt;br /&gt;
	- Vid &amp;aring;rsskiftet meddelade fyra l&amp;auml;kare i L&amp;auml;kartidningen att slamspridningen m&amp;aring;ste upph&amp;ouml;ra genom de mycket h&amp;ouml;ga kadmiumhalterna i slammet.&lt;br /&gt;
	(K&amp;auml;llseparerad urin inneh&amp;aring;ller 0,7 och den vanligaste konstg&amp;ouml;dseln NPK cirka 3 samt certifierade slam cirka 30 mg kadmium/kilo fosfor. Dvs 40 ggr mer &amp;auml;n k&amp;auml;llseparerad urin och 10 ggr mer &amp;auml;n NPK. Spridning av kadmium med slam strider mot ovanst&amp;aring;ende principer.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Detta ignoreras av Naturv&amp;aring;rdsverket och de svenska reningsverken. Men det &amp;auml;r &amp;auml;nnu mer sv&amp;aring;rt att f&amp;ouml;rst&amp;aring; varf&amp;ouml;r LRF och Lantm&amp;auml;nnen &amp;auml;nnu inte har l&amp;auml;mnat Revaq och avbrutit slamspridningen? Man f&amp;ouml;rst&amp;ouml;r sin &amp;aring;kerjord genom att fylla p&amp;aring; med tungmetaller och &amp;auml;ventyrar livsmedlen med kemikliecocktailen. Man tar emot slam utan att veta vilka milj&amp;ouml;gifter som finns d&amp;auml;r.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	______________________________&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;strong&gt;6. Kungsbacka som varnande exempel&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	I Kungsbacka f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ker man bli kvitt sitt slam genom att dela ut det gratis till befolkningen och beskriver det som ofarlig g&amp;ouml;dsel. Lena Jarl&amp;ouml;v har varnat kungsbackaborna f&amp;ouml;r detta tilltag. &lt;a href=&quot;http://www.klokast.se/Nyhet/2010/GLindgren/ATL%202.rtf&quot; target=&quot;_blank&quot;&gt;Se bilagan &quot;ATL2&quot;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	________________________________&lt;br /&gt;
	&lt;strong&gt;&lt;br /&gt;
	7. Gryaab planerar att smutsa ner den kadmiumrena v&amp;auml;stsvenska &amp;aring;kermarken&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Sveriges st&amp;ouml;rsta reningsverk - Ryaverket i G&amp;ouml;teborg - t&amp;auml;nker nu f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ka sprida ut sitt slam p&amp;aring; v&amp;auml;stsvensk &amp;aring;kermark. Detta f&amp;aring;r inte ske! Just h&amp;auml;r finns de mest kadmiumfattiga &amp;aring;krarna i Sverige. Det &amp;auml;r h&amp;auml;r som barnmatsindustrin hittar sin mest kadmiumfattiga r&amp;aring;varor till sina produkter. &amp;Auml;nd&amp;aring; &amp;auml;r det oklart om det tolererbara veckointaget (TWI) f&amp;ouml;r kadmium hos sm&amp;aring; barn &amp;ouml;verskrids med v&amp;auml;llingar och gr&amp;ouml;tar?&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Om Ryaverkets slam skulle spridas med sina h&amp;ouml;ga kadmiumhalter, kommer detta att f&amp;ouml;rorena stora &amp;aring;kerarealer i V&amp;auml;stsverige genom den stora m&amp;auml;ngd slam som alstras. Den &amp;aring;rliga slamm&amp;auml;ngden &amp;auml;r enorm &amp;ndash; cirka 50 000 ton v&amp;aring;tt slam. Eftersom man sprider ungef&amp;auml;r 2 ton v&amp;aring;tt slam per hektar och &amp;aring;r tvingas Ryaverket ta cirka 25 000 hektar i anspr&amp;aring;k per &amp;aring;r f&amp;ouml;r att bli av med sitt slamberg. Antag att varje hektar &amp;aring;ker tar emot slam vartannat &amp;aring;r. D&amp;aring; kr&amp;auml;vs att 50 000 hektar &amp;aring;kermark dras in i slamspridningen fr&amp;aring;n Ryaverket. Det motsvarar all &amp;aring;kerareal i kommunerna G&amp;ouml;teborg, Partille, Lerum, H&amp;auml;rryda, M&amp;ouml;lndal, Ale, Kung&amp;auml;lv, Kungsbacka, Stenungsund, Tj&amp;ouml;rn, Orust, Lilla Edet och Alings&amp;aring;s.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Tidigare g&amp;ouml;dslades dessa arealer med fr&amp;auml;mst NPK, men n&amp;auml;r nu konstg&amp;ouml;dseln ers&amp;auml;tts med slam &amp;ouml;kar kadmiumtillf&amp;ouml;rseln med fosforg&amp;ouml;dsel dramatiskt &amp;ndash; mer &amp;auml;n 10 g&amp;aring;nger. I nuvarande kritiska situation n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller kadmium och v&amp;aring;r och i synnerhet sm&amp;aring; barns h&amp;auml;lsa, m&amp;aring;ste spridningen av Ryaslammet f&amp;ouml;rhindras.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;a href=&quot;http://www.klokast.se/Nyhet/2010//Nyhet/2010/GLindgren/Gryaab%20Veolia.htm&quot;&gt;Se bilagan &quot;Gryaab Veolia&quot;!&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Gunnar Lindgren&lt;br /&gt;
	Starrk&amp;auml;rr 210&lt;br /&gt;
	446 95 &amp;Auml;lv&amp;auml;ngen&lt;br /&gt;
	0303-745155&lt;br /&gt;
	070-567 90 54&lt;br /&gt;
	gunnar.lindgren@ale.mail.telia.com&lt;br /&gt;
	www.gunnarlindgren.com&lt;br /&gt;
	[Gunnar Lindgren] &lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	TKAB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
	&lt;strong&gt;Bilago&lt;br /&gt;
	&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
	&lt;a href=&quot;http://www.klokast.se/Nyhet/2010/GLindgren/ATL%202.rtf&quot;&gt;http://www.klokast.se/Nyhet/2010/GLindgren/ATL%202.rtf&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;a href=&quot;http://www.klokast.se/Nyhet/2010/Nyhet/2010/GLindgren/Avloppsslam%20ocklind.doc&quot;&gt;http://www.klokast.se/Nyhet/2010/Nyhet/2010/GLindgren/Avloppsslam%20ocklind.doc&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;a href=&quot;http:// http://www.klokast.se/Nyhet/2010//Nyhet/2010/GLindgren/Gryaab%20Veolia.htm&quot;&gt;&lt;br /&gt;
	http://www.klokast.se/Nyhet/2010//Nyhet/2010/GLindgren/Gryaab%20Veolia.htm&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;a href=&quot;http:// http://www.klokast.se/Nyhet/2010//httpdocs/Nyhet/2010/GLindgren/Metallavfall.doc&quot;&gt;&lt;br /&gt;
	http://www.klokast.se/Nyhet/2010//httpdocs/Nyhet/2010/GLindgren/Metallavfall.doc&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

    		        </description>
		            <pubDate>Sun, 23 May 2010 08:52:24 +0200</pubDate>
		        </item>
		        <item>
		            <title>&quot;Underkastelsen&quot;, kemikaliecocktail, barnmat och slammet </title>
		              <link>http://www.alternativjournalen.se/ooljat/underkastelsen-kemikaliecocktail-barnmat-och-slammet--1996024</link>
		            <description>
                            &lt;p&gt;
	&lt;br /&gt;
	I g&amp;aring;r s&amp;aring;g jag Stefans Jarls film &quot;Underkastelsen&quot;. Den f&amp;ouml;ljdes av en diskussion d&amp;auml;r Jarl var n&amp;auml;rvarande tillsammans med en rad f&amp;ouml;retr&amp;auml;dare f&amp;ouml;r kampen mot kemikaliesamh&amp;auml;llet. &lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Sj&amp;auml;lva filmen var utm&amp;auml;rkt men med ett mycket allvarligt budskap. En rad forskare fr&amp;aring;n hela v&amp;auml;rlden tecknade en bild av hur vi sakta f&amp;ouml;rgiftar v&amp;aring;ra kroppar, spermier och fortplantning, k&amp;ouml;nstillh&amp;ouml;righet, navelstr&amp;auml;ngsblod, hj&amp;auml;rnans utveckling, modersmj&amp;ouml;lk osv osv. M&amp;aring;nga av de problem hos barn och ungdom som vi ser omkring oss, misst&amp;auml;nks de ledande forskarna ha samband med denna kemikaliebelastning, exempelvis koncentrationssv&amp;aring;righeter, &amp;ouml;veraktivitet, allergier, inl&amp;auml;rningssv&amp;aring;righeter, ADHD, nedsatt intelligens, missbildade k&amp;ouml;nsorgan hos pojkar, barncancer etc. Situationen &amp;auml;r allvarlig n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller v&amp;aring;r framtid. &lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	V&amp;aring;ra nyf&amp;ouml;dda och sm&amp;aring; barn har de h&amp;ouml;gsta halterna av milj&amp;ouml;gifter i sitt blod. Mamman f&amp;aring;r l&amp;auml;gre halter sedan hon &amp;ouml;verf&amp;ouml;rt dem till sina barn genom amningen. Det &amp;auml;r sv&amp;aring;rt att se n&amp;aring;got ljus fram&amp;aring;t om vi inte bryter denna utveckling. &lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Det som gjorde det starkaste intrycket p&amp;aring; mig &amp;auml;r hur man i flodmynningar och nedstr&amp;ouml;ms reningsverken enligt m&amp;aring;nga unders&amp;ouml;kningar kan se f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar p&amp;aring; fiskar och andra organismer vid oerh&amp;ouml;rt l&amp;aring;ga halter av hormonst&amp;ouml;rande &amp;auml;mnen i vattnet. Det g&amp;auml;ller exempelvis reproduktion, missbildade k&amp;ouml;nsorgan etc. &lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Den stora huvuddelen av s&amp;aring;dana &amp;auml;mnen f&amp;aring;ngas dock upp vid v&amp;aring;ra allt effektivare reningsverk. IVL i Sverige har unders&amp;ouml;kt m&amp;aring;nga avloppsslam i ett screening projekt och d&amp;auml;r hittar man de verkligt h&amp;ouml;ga halterna. N&amp;auml;r vi &amp;auml;ntligen lyckats samla ihop alla kemikalierna och milj&amp;ouml;gifterna i slammet - ett s&amp;auml;tt att f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ka avgifta samh&amp;auml;llet - s&amp;aring; vill reningsverken sprida ut dem igen, p&amp;aring; det mest ol&amp;auml;mpliga st&amp;auml;llet, v&amp;aring;r livsmedelsproduktion. &lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Enbart &amp;ouml;strogena substanser finns i s&amp;aring;dana m&amp;auml;ngd i slammet att slamspridning i v&amp;aring;r livsmedelsproduktion motsvarar cirka 5 000 - 10 000 p-piller per hektar. Ingen effektiv samling av myndigheter, politiker, LRF eller Lantm&amp;auml;nnen har hittills lyft ett finger f&amp;ouml;r att stoppa detta. Tv&amp;auml;rtom arbetar Naturv&amp;aring;rdsverket, LRF och Lantm&amp;auml;nnen aktivt f&amp;ouml;r att spridningen av kemikalier, milj&amp;ouml;gifter samt l&amp;auml;kemedelsrester och hormonst&amp;ouml;rande &amp;auml;mnen skall &amp;ouml;ka genom att st&amp;aring; bakom slamspridningen. &lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Vi vet sedan tidigare att stora delar av denna kemikaliecocktail samlas upp ocks&amp;aring; i djurens fettv&amp;auml;vnad och uts&amp;ouml;ndras med mj&amp;ouml;lken p&amp;aring; samma s&amp;auml;tt som hos de ammande mammorna. Men alla dessa &amp;auml;mnen analyseras inte i mj&amp;ouml;lkprodukter. D&amp;aring; modersmj&amp;ouml;lkers&amp;auml;ttning g&amp;ouml;rs av mj&amp;ouml;lkpulver och inneh&amp;aring;ller f&amp;ouml;rh&amp;aring;llandevis mycket fett, s&amp;aring; finns misstanken att h&amp;auml;r finns ocks&amp;aring; denna kemikaliecocktail. Det &amp;auml;r helt oacceptabelt att alla &amp;auml;mnena i slammets kemikaliecocktail inte analyseras och har gr&amp;auml;nsv&amp;auml;rden, vare sig hos mejerierna eller hos Livsmedelsverket. Det finns tyv&amp;auml;rr tecken som tyder p&amp;aring; att svensk konsumtionsmj&amp;ouml;k och andra mejeriprodukter samt modersmj&amp;ouml;lkers&amp;auml;ttning inneh&amp;aring;ller betydande halter av &amp;ouml;strogena f&amp;ouml;roreningar. Den k&amp;auml;nsligaste gruppen i befolkningen &amp;auml;r pojkar innan puberteten. &lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Det foder som b&amp;ouml;nder k&amp;ouml;per fr&amp;aring;n Lantm&amp;auml;nnen till sina mj&amp;ouml;lkkor best&amp;aring;r av slamodlad spannm&amp;aring;l. Detta f&amp;ouml;retag har med andra ord ett stort ansvar f&amp;ouml;r denna fr&amp;aring;ga d&amp;aring; man &amp;auml;r en p&amp;aring;drivande kraft i slamspridningen och &amp;auml;r medlem av slamf&amp;ouml;retaget REVAQ. De producerar ocks&amp;aring; mj&amp;ouml;l, spannm&amp;aring;lsprodukter m m genom olika varum&amp;auml;rken. &lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Det &amp;aring;terst&amp;aring;r nu att unders&amp;ouml;ka vilka av slammets tusentals &amp;auml;mnen som finns i mejeriprodukter, k&amp;ouml;tt, &amp;auml;gg, barnmat, spannm&amp;aring;lsprodukter osv. Det &amp;auml;r ett faktum att m&amp;aring;nga av kamikaliecocktailens &amp;auml;mnen finns i allas v&amp;aring;rt blod. De m&amp;aring;ste komma fr&amp;aring;n n&amp;aring;gonstans och livsmedlen &amp;auml;r en viktig transportv&amp;auml;g. &lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Jag ber att de l&amp;auml;sare av mina brev, som k&amp;auml;nner till n&amp;aring;got om f&amp;ouml;rekomsten av milj&amp;ouml;f&amp;ouml;roreningar i animaliska livsmedel eller spannm&amp;aring;lsprodukter h&amp;ouml;r av sig. Om inte slammet och andra f&amp;ouml;roreningar, som &amp;auml;r m&amp;ouml;jliga att undvika, snarast f&amp;ouml;rsvinner fr&amp;aring;n v&amp;aring;r livsmedelsproduktion, kommer vi i Ren &amp;Aring;ker Ren Mat att be er om mindre ekonomiska bidrag f&amp;ouml;r att genom omfattande analyser ta reda p&amp;aring; inneh&amp;aring;llet av den mat vi &amp;auml;ter - i synnerhet barnmat och modermj&amp;ouml;lkers&amp;auml;ttning. &lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	I n&amp;auml;sta brev kommer jag att n&amp;auml;rmare beskriva vad vi f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar, h&amp;auml;lsomedvetna m&amp;auml;nniskor, skolor, daghem och v&amp;aring;rden m fl kan g&amp;ouml;ra f&amp;ouml;r att f&amp;aring; slamfri mat. (Observera att genom ett f&amp;ouml;rfarande med s k &quot;karenstider&quot; kan ekologiskt odlad och Kravm&amp;auml;rkta livsmedel vara framst&amp;auml;llda p&amp;aring; tidigare slamspridd odlingsmark, d&amp;auml;r persistenta milj&amp;ouml;gifter finns kvar. Den ekologiska odlaren &amp;auml;r troligen ovetande om detta.) ____________________________________________________________ &lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Stefan Edman &amp;auml;r mycket orolig &amp;ouml;ver hur vi smygande f&amp;ouml;rgiftar oss sj&amp;auml;lva och v&amp;aring;r avkomma. &lt;a href=&quot;http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.359318-dags-att-desarmera-kemikaliebomben?articleRenderMode=image&amp;amp;image=bigTop&quot;&gt;Fotfel. Sandaler och andra skor gjorda av plast inneh&amp;aring;ller ofta kemikalier som ftalater och tungmetaller.&lt;/a&gt; Det visar en unders&amp;ouml;kning som Naturskyddsf&amp;ouml;reningen genomf&amp;ouml;rde i fjol. Fotfel. Sandaler och andra skor gjorda av plast inneh&amp;aring;ller ofta kemikalier som ftalater och tungmetaller. Det visar en unders&amp;ouml;kning som Naturskyddsf&amp;ouml;reningen genomf&amp;ouml;rde i fjol. &lt;br /&gt;
	&lt;strong&gt;&lt;br /&gt;
	Dags att desarmera kemikaliebomben &lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;a href=&quot;http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.359318-dags-att-desarmera-kemikaliebomben&quot; target=&quot;_blank&quot;&gt;http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.359318-dags-att-desarmera-kemikaliebomben&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;
	(L&amp;auml;nk till artikel som finns p&amp;aring; gp, &amp;aring;terges inte h&amp;auml;r ) &lt;br /&gt;
	___________________________________________ &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
	&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
	Organisationen &quot;Ren &amp;Aring;ker Ren Mat&quot; ( &lt;a href=&quot;http://www.renakerrenmat.se&quot; target=&quot;_blank&quot;&gt;http://www.renakerrenmat.se&lt;/a&gt; - st&amp;ouml;d listan d&amp;auml;r!) har skrivit ett &amp;ouml;ppet brev till Livsmedelsindustrierna: 2010-04-21 &lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;strong&gt;&amp;Ouml;ppet brev till Livsmedelsindustrierna (LI) &lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Naturv&amp;aring;rdsverket och Milj&amp;ouml;departementet deltar av outgrundliga sk&amp;auml;l f&amp;ouml;r n&amp;auml;rvarande i ett j&amp;auml;ttelikt experiment med folkh&amp;auml;lsan. Genom att acceptera att avloppsslam sprids p&amp;aring; &amp;aring;kerjorden medverkar v&amp;aring;ra milj&amp;ouml;myndigheter i den systematiska dumpningen av h&amp;auml;lsov&amp;aring;dliga &amp;auml;mnen och milj&amp;ouml;gifter p&amp;aring; den jord d&amp;auml;r v&amp;aring;r mat odlas. Kanske &amp;auml;r det av missriktad lojalitet med kommunerna, som genom sina avloppsreningsverk samlat detta avfall under m&amp;aring;nga &amp;aring;r, vilket resulterat i gigantiska slamlager. Argumentet som f&amp;ouml;rs fram &amp;auml;r &amp;aring;terf&amp;ouml;ring av fosfor, men f&amp;ouml;r detta &amp;auml;ndam&amp;aring;l finns betydligt effektivare och tryggare system. &lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	V&amp;aring;rt hopp st&amp;aring;r nu till Livsmedelsindustrierna, som har som syfte att f&amp;ouml;rse m&amp;auml;nniskor med h&amp;auml;lsosam mat av god kvalitet. LI har h&amp;auml;r en nyckelroll, eftersom slamg&amp;ouml;dslingen st&amp;aring;r och faller med LI:s st&amp;auml;llningstagande. LI beh&amp;ouml;ver inte ta ansvar f&amp;ouml;r kommunernas slamlager. Med konsumenternas b&amp;auml;sta f&amp;ouml;r &amp;ouml;gonen finns h&amp;auml;r ett enda enkelt st&amp;auml;llningstagande: Nej till spridning av avloppsslam p&amp;aring; jord d&amp;auml;r det produceras mat! Ocks&amp;aring; djurfoder m&amp;aring;ste inkluderas eftersom det som djuren &amp;auml;ter riskerar att &amp;ouml;verf&amp;ouml;ras till m&amp;auml;nniskan. L&amp;auml;s resten: &lt;a href=&quot;http://www.renakerrenmat.se/motioner-brev/OppetBrevTillLI100421LJ.pdf&quot; target=&quot;_blank&quot;&gt;http://www.renakerrenmat.se/motioner-brev/OppetBrevTillLI100421LJ.pdf &lt;br /&gt;
	&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;
	________________________________ &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
	&lt;strong&gt;&lt;br /&gt;
	Snabba kolhydrater &amp;auml;r riskabla f&amp;ouml;r kvinnor &lt;br /&gt;
	&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
	Snabba kolhydrater h&amp;ouml;jer blodsockerniv&amp;aring;n, &amp;ouml;kar m&amp;auml;ngden riskabla triglycerider i blodet och &amp;ouml;kar risken f&amp;ouml;r hj&amp;auml;rt- och k&amp;auml;rlsjukdom hos kvinnor. De kvinnor som &amp;aring;t mycket snabba kolhydrater l&amp;ouml;pte 2,24 g&amp;aring;nger st&amp;ouml;rre risk att drabbas av hj&amp;auml;rtsjukdom j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med dem som &amp;aring;t litet snabba kolhydrater. (Med snabba kolhydrater menar man kolhydrater som snabbt tas upp i kroppen och hamnar i blodet som f&amp;ouml;rh&amp;ouml;jt blodsocker. Socker och vitt mj&amp;ouml;l &amp;auml;r exempel p&amp;aring; snabba kolhydrater och intaget b&amp;ouml;r h&amp;aring;llas p&amp;aring; l&amp;aring;g niv&amp;aring;.) &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
	Fr&amp;aring;n Fedon Alexander Lindbergs nyhetsbrev. Fedon &amp;auml;r en uppm&amp;auml;rksammad f&amp;ouml;retr&amp;auml;dare f&amp;ouml;r den nya synen p&amp;aring; kost och h&amp;auml;lsa i Norge. &lt;a href=&quot;http://www.preparedfoods.com/Articles/newsletter-people/BNP_GUID_9-5-2006_A_10000000000000809108 &quot; target=&quot;_blank&quot;&gt;http://www.preparedfoods.com/Articles/newsletter-people/BNP_GUID_9-5-2006_A_10000000000000809108 &lt;/a&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;strong&gt;High-GI Foods Risk CVD in Women &lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;em&gt;&lt;br /&gt;
	April 21/Milan, Italy/Health &amp;amp; Medicine Week -- Consuming carbohydrates with high glycemic index -- an indicator of how quickly a food affects blood glucose levels -- appears to be associated with the risk of coronary heart disease in women but not men, according to a report in the April 12 issue of Archives of Internal Medicine, one of the JAMA/Archives journals. &lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	High-carbohydrate diets increase the levels of blood glucose and of harmful blood fats known as triglycerides while reducing levels of protective HDL or &quot;good&quot; cholesterol, thereby increasing heart disease risk, according to background information in the article. However, not all carbohydrates have the same effect on blood glucose levels. The glycemic index is a measure of how much a food raises blood glucose levels compared with the same amount of glucose or white bread. A related measure, the glycemic load, is calculated based on the glycemic index of a given food and also on the total amount of carbohydrates it contains. &lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Sabina Sieri, Ph.D., of Fondazione IRCCS Istituto Nazionale dei Tumori, Milan, Italy, and colleagues studied 47,749 Italian adults -- 15,171 men and 32,578 women -- who completed dietary questionnaires. Based on their responses, the researchers calculated their overall carbohydrate intakes as well as the average glycemic index of the foods they consumed and the glycemic loads of their diets. During a median (midpoint) of 7.9 years of follow-up, 463 participants (158 women and 305 men) developed coronary heart disease. &lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	The one-fourth of women who consumed the most carbohydrates overall had approximately twice the risk of heart disease as the one-fourth who consumed the least. When these carbohydrates were separated into high- and low-glycemic index categories, increased intake from high-glycemic index foods was significantly associated with greater risk of coronary heart disease, whereas low-glycemic index carbohydrates were not. &quot;Thus, a high consumption of carbohydrates from high-glycemic index foods, rather than the overall quantity of carbohydrates consumed, appears to influence the risk of developing coronary heart disease,&quot; the authors write. &lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	The one-fourth of women whose diet had the highest glycemic load had 2.24 times the risk of heart disease compared with the one-fourth of women with the lowest glycemic load. &lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Overall carbohydrate intake, glycemic index and glycemic load were not associated with heart disease risk in men. This could be because the adverse changes associated with carbohydrate intake, including triglyceride levels, are stronger risk factors for heart disease in women than in men, the authors note. &lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&quot;We tentatively suggest that the adverse effects of a high glycemic diet in women are mediated by sex-related differences in lipoprotein and glucose metabolism, but further prospective studies are required to verify a lack of association of a high dietary glycemic load with cardiovascular disease in men,&quot; they conclude. &lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	From the April 26, 2010, Prepared Foods E-dition _______&lt;/em&gt;_______________________________________ &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
	&lt;strong&gt;&lt;br /&gt;
	&quot;Anekdotiska uppgifter&quot; &lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Alla vi som kritiserat de tidigare kostrekommendationerna och den &quot;fettsn&amp;aring;la kosten&quot; f&amp;aring;r m&amp;aring;nga bevis fr&amp;aring;n enskilda personer hur h&amp;auml;lsan f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras radikalt d&amp;aring; man &amp;ouml;verger fettsn&amp;aring;l kost och &amp;auml;ter mer fett och mindre kolhydrater. Livsmedelsverket och de gamla f&amp;ouml;retr&amp;auml;darna f&amp;ouml;r de f&amp;ouml;rlegade kostrekommendationerna kallar dessa rapporter fr&amp;aring;n enskilda m&amp;auml;nniskor f&amp;ouml;r &quot;anekdoter&quot; utan v&amp;auml;rde. F&amp;ouml;r mig &amp;auml;r de mycket viktiga och st&amp;ouml;der den nya synen p&amp;aring; kost och h&amp;auml;lsa - rakt p&amp;aring; sak. Inte minst kan man ana avg&amp;ouml;rande &amp;oacute;ch dramatiska f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttringar n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller livsk&amp;auml;nsla och livskvalitet. H&amp;auml;r f&amp;ouml;ljer ett fint exempel p&amp;aring; ett s&amp;aring;dant brev: &lt;br /&gt;
	&lt;em&gt;&lt;br /&gt;
	Ja tack jag vill g&amp;auml;rna ha Ditt nyhetsbrev. Min man och jag b&amp;ouml;rjade med LCHF kost f&amp;ouml;r en m&amp;aring;nad sedan.Min man som har diabetes har minskat sitt insulinintag till h&amp;auml;lften.(32 enheter per dygn till 16) detta &amp;auml;r fantastiskt. Sj&amp;auml;lv &amp;auml;r jag &amp;ouml;verviktig/ca. 20 kilo) jag minskar i vikt sakta men s&amp;auml;kert. &amp;Auml;r j&amp;auml;tteglad att vi hittat &quot;nyckeln&quot;. H&amp;auml;lsningar GML &lt;/em&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	________________________________ &lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;strong&gt;Sm&amp;ouml;rupproret i Kramfors Uffe Ravnskov &lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
	&lt;em&gt;&lt;strong&gt;F&amp;ouml;redrag om kost, h&amp;auml;lsa och margariner i Kramfors den 19/5 - &quot;Finns det bensin i margarin&quot; &lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Den internationellt v&amp;auml;lk&amp;auml;nde och sakkunnige n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller fetter, kolesterol, kost och h&amp;auml;lsa, Uffe Ravnskov kommer att medverka, samt Gunnar Lindgren som kommer att tala om margarintillverkning. Livsmedelsverket l&amp;auml;r fortfarande f&amp;ouml;respr&amp;aring;ka konsumtion av denna kemiskt framst&amp;auml;llda produkt. I Kramfors g&amp;ouml;r man liksom p&amp;aring; m&amp;aring;nga andra st&amp;auml;llen i Sverige uppror mot att det serveras margarin i skolorna och eleverna f&amp;aring;r inte ta med sig eget Bregott till matsalen. Jag kommer att redovisa och kommentera Livsmedelsverkets egen beskrivning av margarinframst&amp;auml;llning. Livsmedelsverkets beskrivning av margarinframst&amp;auml;llning &lt;br /&gt;
	&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
	_____________________________________ &lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;strong&gt;Sammanfattning (av Gunnar Lindgren): &lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
	Livsmedelsverket anger nedan hur fetterna vid margarinframst&amp;auml;llningen behandlas med: &lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Extraktionsbensin (hexan) Fosforsyra Lut Blekmedel Nickelkatalysator (vid h&amp;auml;rdning) Natriummetylat (vid omestring) L&amp;ouml;sningsmedel fr&amp;aring;n fraktionering &lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	F&amp;ouml;roreningar som f&amp;aring;r f&amp;ouml;rekomma i margariner: Bensin (hexan) Nickelrester (vid h&amp;auml;rdning) Metanol (vid omestring) Kemikalier fr&amp;aring;n b&amp;aring;ttankar ___________________________________ &lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;strong&gt;Livsmedelsverkets yttrande som svar p&amp;aring; skrivelse den 8 sept 2000 (dnr 1:287/00) &lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;em&gt;&lt;br /&gt;
	1 Livsmedel I Sverige definieras ett livsmedel i 1 &amp;sect; i livsmedelslagen (SFS 1971:511; senaste lydelse 1992:1680), s&amp;aring;som &quot;matvara, dryckesvara, njutningsmedel eller annan vara som &amp;auml;r avsedd att f&amp;ouml;rt&amp;auml;ras av m&amp;auml;nniskor med undantag av vara p&amp;aring; vilken l&amp;auml;kemedelslagen (1992:859) &amp;auml;r till&amp;auml;mplig&quot;.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	2 Margarin I princip skall alla livsmedel som saluh&amp;aring;lls i v&amp;aring;ra butiker vara s&amp;auml;kra och kunna ing&amp;aring; i en varierad kost. Margarin utg&amp;ouml;r inget undantag. Det finns en rad olika margariner p&amp;aring; marknaden och som beroende p&amp;aring; fetthalt och fettsammans&amp;auml;ttning &amp;auml;r l&amp;auml;mpade f&amp;ouml;r olika &amp;auml;ndam&amp;aring;l. Ur n&amp;auml;ringssynpunkt &amp;auml;r mjuka och flytande fetter att f&amp;ouml;redra framf&amp;ouml;r h&amp;aring;rda. &lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	2a, b Extraktion Det &amp;auml;r till&amp;aring;tet att anv&amp;auml;nda extraktionsbensin f&amp;ouml;r utvinning av fett ur oljefr&amp;ouml;er. Resthalten av l&amp;ouml;sningsmedel i oljan f&amp;aring;r vara h&amp;ouml;gst 1 mg/kg (SLV FS 1993:17). Gr&amp;auml;nsv&amp;auml;rdet baseras p&amp;aring; en toxikologisk utv&amp;auml;rdering av EU:s vetenskapliga r&amp;aring;d. Det finns inga krav p&amp;aring; att man t.ex. p&amp;aring; en margarinf&amp;ouml;rpackning ska uppge om den inneh&amp;aring;ller l&amp;ouml;sningsmedelsextraherad r&amp;aring;vara. D&amp;auml;remot ska det uppges om fettet &amp;auml;r h&amp;auml;rdat, d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att h&amp;auml;rdningen &amp;auml;r en process som p&amp;aring;verkar r&amp;aring;varans egenskaper. &lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	2c, d Raffinering Generellt: F&amp;ouml;r att kunna anv&amp;auml;ndas f&amp;ouml;r margarinframst&amp;auml;llning m&amp;aring;ste fettr&amp;aring;varorna raffineras f&amp;ouml;r att uppn&amp;aring; l&amp;auml;mplig h&amp;aring;llbarhet (h&amp;auml;rskningsstabilitet), konsistens och smak. &lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	* Syrabehandling med fosforsyra och neutralisering med lut d&amp;auml;r man tar bort bl.a. lecitin och fria fettsyror, &lt;br /&gt;
	* Blekning (med blekjord) som minskar m&amp;auml;ngden f&amp;auml;rg&amp;auml;mnen och * Deodorisering (med vatten&amp;aring;nga) d&amp;auml;r man tar bort smak och lukt&amp;auml;mnen samt eventuella l&amp;ouml;sningsmedelsrester. F&amp;ouml;r vissa fettr&amp;aring;varor: Vissa fettr&amp;aring;varor h&amp;auml;rdas eller omestras f&amp;ouml;r att ges en &amp;ouml;nskv&amp;auml;rd sm&amp;auml;ltpunkt och konsistens. &lt;br /&gt;
	* H&amp;auml;rdning: Genom behandling med v&amp;auml;tgas och nickekatalysator adderas v&amp;auml;te till de om&amp;auml;ttade fettsyrornas dubbelbindningar varvid m&amp;auml;ttnadsgraden och sm&amp;auml;ltpunkten h&amp;ouml;js. Nickelallergi &amp;auml;r en s.k. kontaktallergi och nickelresthalter i margarin anses inte kunna ge upphov till nickelallergier. &lt;br /&gt;
	* Vid omestringen spj&amp;auml;lkas fettsyrorna fr&amp;aring;n glyceroldelen och &amp;aring;teresterifieras till nya triglycerider. Detta &amp;auml;r i princip vad som sker i mag-tarmkanalen n&amp;auml;r fett tas upp fr&amp;aring;n maten. Vid omesterifieringen anv&amp;auml;nds natriummetylat och efter raffinering kan sm&amp;aring; rester av metanol f&amp;ouml;rekomma. Betr&amp;auml;ffande metanolresthalter kan n&amp;auml;mnas att om metanol anv&amp;auml;nds som extraktionsmedel &amp;auml;r den h&amp;ouml;gsta till&amp;aring;tna resthalten 10 mg/kg (SLVFS 1993:17). Fr&amp;aring;gan om omesterifiering har bl.a. kommenterats av i V&amp;aring;r F&amp;ouml;da nr 7 1996 och i N&amp;auml;ringsforskning nr 4 1996. &lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	* Fraktionering: Vissa oljor t.ex. palmolja kan delas upp i olika fraktioner med olika sm&amp;auml;ltpunkt; en fast (palmstearin) och en mera flytande (palmolein). Processen sker genom l&amp;aring;ngsam nedkylning i kombination med filtrering, ibland tillsammans med l&amp;ouml;sningsmedel. Ytterligare fr&amp;aring;gor kan st&amp;auml;llas till producenterna; Carlshamns Mejeri eller Van den Bergh Foods. &lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	2e Bulktransporter av fetter och oljor Regleras i SLVFS 1996:5 Huvudregeln f&amp;ouml;r bulktransporter av livsmedel &amp;auml;r att det ska ske i tankar avsedda endast f&amp;ouml;r livsmedel. F&amp;ouml;ljande undantag g&amp;auml;ller f&amp;ouml;r fartygstransporter av fetter och oljor och under vissa villkor: &lt;br /&gt;
	* om fett eller olja raffineras efter transport skall, beroende p&amp;aring; v&amp;auml;ggmaterial (l&amp;auml;ttreng&amp;ouml;rbarhet) i tankarna, n&amp;auml;rmast f&amp;ouml;reg&amp;aring;ende eller de tre n&amp;auml;rmast f&amp;ouml;reg&amp;aring;ende lasterna utg&amp;ouml;ras av livsmedel eller ett antal specificerade icke livsmedelsprodukter. &lt;br /&gt;
	* om fett eller olja inte raffineras efter transport ska de tre n&amp;auml;rmast f&amp;ouml;reg&amp;aring;ende lasterna utg&amp;ouml;ras av livsmedel. Dessa undantag &amp;auml;r ocks&amp;aring; kopplade till krav p&amp;aring; uppgifter om f&amp;ouml;reg&amp;aring;ende laster och reng&amp;ouml;rings&amp;aring;tg&amp;auml;rder, som ska finnas dokumenterade hos fartygets bef&amp;auml;lhavare. &lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Avslutning Det finns ingen anledning att oroa sig f&amp;ouml;r margarin s&amp;aring;som livsmedel. Genom att &amp;auml;ta varierad en kost enligt v&amp;aring;ra kost- och n&amp;auml;ringsrekommendationer ges f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r en god h&amp;auml;lsa. V&amp;aring;ra fettrekommendationer inneb&amp;auml;r f&amp;ouml;r befolkningen som helhet ett n&amp;aring;got l&amp;auml;gre intag &amp;auml;n idag samt att h&amp;aring;rda fetter i st&amp;ouml;rre grad ers&amp;auml;tts med mjuka eller flytande. &lt;/em&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
	&lt;em&gt;Med v&amp;auml;nlig h&amp;auml;lsning Wulf Becker Lars-B&amp;ouml;rje Croon &lt;/em&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
	_____________________________________________&lt;/p&gt;

    		        </description>
		            <pubDate>Fri, 07 May 2010 11:50:34 +0200</pubDate>
		        </item>
		        <item>
		            <title>Socker och snabba kolhydrater är boven, folk dör av slam, samt ny oljekris väntas</title>
		              <link>http://www.alternativjournalen.se/ooljat/socker-och-snabba-kolhydrater-ar-boven-dor-av-slam-samt-ny-oljekris-vantas-6579370</link>
		            <description>
                            &lt;p&gt;
	&lt;br /&gt;
	Hej,&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Detta brev handlar om:&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	1. Socker och snabba kolhydrater - inte fett - &amp;auml;r boven!&lt;br /&gt;
	2. Astma och brist p&amp;aring; D-vitamin&lt;br /&gt;
	3. Kadmium allt hetare fr&amp;aring;ga&lt;br /&gt;
	4. Kemikalie-cocktail drabbar m&amp;auml;nniska och milj&amp;ouml;&lt;br /&gt;
	5. Kemikalie-cocktail i barnens blod&lt;br /&gt;
	6. Spridningen av slam har &amp;ouml;kat&lt;br /&gt;
	7. MP vill f&amp;ouml;rbjuda slamspridning&lt;br /&gt;
	8. M&amp;auml;nniskor och djur har skadats och d&amp;ouml;tt genom slamspridningen i USA&lt;br /&gt;
	9. En ny oljekris v&amp;auml;ntas komma snart&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	_________________________&lt;br /&gt;
	&lt;strong&gt;1. Socker och snabba kolhydrater - inte fett - &amp;auml;r boven 1!&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
	Fr&amp;aring;n tidningen &quot;Framtidens Land&quot;:&lt;br /&gt;
	&lt;strong&gt;Livsmedelsverket har allvarliga kunskapsluckor&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
	Mar 22, 2010 | Av Redaktionen | Kategori: Aktuellt&lt;br /&gt;
	&lt;em&gt;&lt;br /&gt;
	&quot;Livsmedelsverkets kostr&amp;aring;d &amp;auml;r f&amp;ouml;r&amp;aring;ldrade, saknar vetenskaplig grund och kan till och med vara farliga. Det skriver Fredrik Nystr&amp;ouml;m (bilden), professor i internmedicin vid Link&amp;ouml;pings universitet och en av f&amp;ouml;rel&amp;auml;sarna p&amp;aring; framtidsforumet P&amp;aring; Landet. Han lyfter ocks&amp;aring; upp landsbygdens roll f&amp;ouml;r h&amp;auml;lsan.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Landsbygden som &amp;auml;r s&amp;aring; viktig f&amp;ouml;r v&amp;aring;rt v&amp;auml;lbefinnande &amp;auml;r ocks&amp;aring; grunden f&amp;ouml;r den kanske st&amp;ouml;rsta av alla n&amp;auml;ringsgrenar &amp;ndash; livsmedelsproduktionen. Idag g&amp;aring;r trenden mot att i allt h&amp;ouml;gre grad producera s&amp;aring; n&amp;auml;ra konsumenten som m&amp;ouml;jligt f&amp;ouml;r att undvika l&amp;aring;nga transportstr&amp;auml;ckor. D&amp;aring; &amp;auml;r det &amp;auml;nnu viktigare att den gr&amp;ouml;da som produceras p&amp;aring; n&amp;auml;ra h&amp;aring;ll verkligen &amp;auml;r bra f&amp;ouml;r v&amp;aring;r h&amp;auml;lsa.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Men h&amp;auml;r infinner sig genast ett problem. Moderna unders&amp;ouml;kningar visar att vi blir allt &amp;ouml;verviktigare och till och med feta i v&amp;aring;rt avl&amp;aring;nga land. Samtidigt har v&amp;aring;ra myndigheter, framf&amp;ouml;r allt livsmedelsverket, inte &amp;auml;ndrat de kostr&amp;aring;d man ger till allm&amp;auml;nheten under de senaste 30 &amp;aring;ren.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Moderna studier visar ocks&amp;aring;, tv&amp;auml;rtemot mot vad livsmedelsverket basunerar ut, att en kost best&amp;aring;ende av lite kolhydrater och mycket fett och protein fungerar effektivare &amp;auml;n traditionell l&amp;aring;gfettkost f&amp;ouml;r viktminskning hos feta personer, samtidigt som blodfetterna f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras av att &amp;auml;ta mycket fett [1].&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Svenska studier som publicerats i de b&amp;auml;sta internationella vetenskapliga tidskrifterna bekr&amp;auml;ftar ocks&amp;aring; att dagens kost och livsstilsr&amp;aring;d inte ger viktnedg&amp;aring;ng [2], samt att det inte alls, som livsmedelsverket envetet p&amp;aring;st&amp;aring;r, &amp;auml;r farligt att &amp;auml;ta m&amp;auml;ttat fett i Sverige [3].&lt;br /&gt;
	Myndigheter utan trov&amp;auml;rdighet&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	F&amp;ouml;r att landsbygden skall kunna satsa p&amp;aring; en produktion som ger h&amp;auml;lsa i Sverige kr&amp;auml;vs att v&amp;aring;ra myndigheter tar sitt ansvar och erk&amp;auml;nner att man under l&amp;aring;ng tid baserat kostr&amp;aring;d p&amp;aring; vetenskapligt svaga s&amp;aring; kallade epidemiologiska unders&amp;ouml;kningar, som i princip inte kan ge svar p&amp;aring; orsak och verkan, och att den gamla id&amp;eacute;n att fett skulle vara farligt inte heller bekr&amp;auml;ftats i nya svenska unders&amp;ouml;kningar [3].&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Att stoppa huvudet i sanden och envetet h&amp;aring;lla p&amp;aring; en kost som bevisligen inte ger viktnedg&amp;aring;ng undergr&amp;auml;ver trov&amp;auml;rdigheten f&amp;ouml;r v&amp;aring;ra myndigheter. F&amp;ouml;rst alldeles nyligen, efter decennier av fettsn&amp;aring;la och gr&amp;ouml;nsaksf&amp;ouml;respr&amp;aring;kande kostr&amp;aring;d, unders&amp;ouml;ktes &amp;auml;ntligen den p&amp;aring;st&amp;aring;dda nyttan av detta, i en studie som omfattat hela 50 000 kvinnor under &amp;aring;tta &amp;aring;r. Och vad finner man? Jo, ingen nytta avseende sjuklighet eller d&amp;ouml;dsfall av denna kostregim f&amp;ouml;religger. Det kan till och med vara farligt att &amp;auml;ta en s&amp;aring;dan kost om man &amp;auml;r en person som redan har hj&amp;auml;rt- och k&amp;auml;rlsjukdom [4].&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Denna j&amp;auml;ttelika &amp;rdquo;Womens Health Study&amp;rdquo; &amp;auml;r den enda som verkligen utf&amp;ouml;rts f&amp;ouml;r att testa nyttan av ett l&amp;aring;gt fettintag i kombination med b&amp;aring;de mycket gr&amp;ouml;nsaker, frukt och fibrer. Varf&amp;ouml;r har man inte tagit tillbaks dagens r&amp;aring;d efter ett s&amp;aring;dant dramatiskt fynd som gjordes i denna studie, publicerad i en av de b&amp;auml;sta vetenskapliga tidskrifter vi har?&lt;br /&gt;
	&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
	&lt;em&gt;&lt;strong&gt;&lt;br /&gt;
	Bristande kompetens&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	M&amp;aring;nga tror ocks&amp;aring; att s&amp;aring; kallade antioxidanter &amp;auml;r nyttiga komponenter i gr&amp;ouml;nsaker och frukt, men en aktuell sammanst&amp;auml;llning av studier p&amp;aring; antioxidanter talar f&amp;ouml;r att ett extra intag av betakaroten och vitamin A och vitamin E &amp;ouml;kar sjukligheten j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med overksamma &amp;rdquo;sockerpiller&amp;rdquo; [5].&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Gr&amp;ouml;nsaker &amp;auml;r gott tycker m&amp;aring;nga, men om det inte g&amp;ouml;r den nytta som m&amp;aring;nga framh&amp;auml;vt historiskt b&amp;ouml;r vi undvika att skuldbel&amp;auml;gga m&amp;aring;nga familjer som p&amp;aring; grund av bristande ekonomiska resurser inte har r&amp;aring;d att erbjuda f&amp;auml;rska tomater till sina barn &amp;aring;ret runt. K&amp;ouml;ttf&amp;auml;rs kanske &amp;auml;r v&amp;auml;l s&amp;aring; nyttigt, och det &amp;auml;r mer m&amp;auml;ttande.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Samtidigt som kostr&amp;aring;d och livsstilsr&amp;aring;d &amp;auml;nd&amp;aring; i viss m&amp;aring;n debatteras i samh&amp;auml;llet, ofta p&amp;aring; hemsidor och bloggar, &amp;auml;r det en realitet att svensk klinisk forskning, som utgjort en viktig k&amp;auml;lla till v&amp;aring;r svenska ekonomiska historiskt sett goda utveckling, har blivit allt mindre internationellt slagkraftig.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&amp;Auml;ven h&amp;auml;r kan man misst&amp;auml;nka att det har med organisation och politik att g&amp;ouml;ra. Precis som inom m&amp;aring;nga myndigheter har man numer inte s&amp;auml;rskilt ofta vetenskaplig kompetens i toppen i ledningsstrukturerna p&amp;aring; landstingen. Politisk hemvist och karri&amp;auml;r spelar en allt st&amp;ouml;rre roll f&amp;ouml;r makt. Det g&amp;ouml;r att man ofta har s&amp;aring;v&amp;auml;l bristande kompetens som att man arbetar kortsiktigt, utifr&amp;aring;n valperioder, n&amp;auml;r man styr organisation och f&amp;ouml;rdelar resurser.&lt;br /&gt;
	F&amp;ouml;rflytta resurser&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Men varf&amp;ouml;r inte sl&amp;aring; tv&amp;aring; flugor i en sm&amp;auml;ll? Vi har i en del avseenden en fantastisk och unik m&amp;ouml;jlighet att utf&amp;ouml;ra storskalig forskning i Sverige. V&amp;aring;ra personnummer och olika register g&amp;ouml;r att vi kan f&amp;ouml;lja upp f&amp;ouml;rekomst av sjukdom, och framf&amp;ouml;r allt f&amp;ouml;rtida d&amp;ouml;d, med n&amp;auml;rmast total kontroll, n&amp;aring;got som &amp;auml;r n&amp;auml;rmast unikt i en internationell j&amp;auml;mf&amp;ouml;relse.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Man skulle kunna ta resurser fr&amp;aring;n myndigheter som idag &amp;auml;gnar sig &amp;aring;t d&amp;aring;ligt grundade livsstilsr&amp;aring;d och starta under&amp;ouml;kningar av om det verkligen &amp;auml;r bra att ge r&amp;aring;d om att &amp;auml;ta mycket gr&amp;ouml;nsaker eller om det &amp;auml;r k&amp;ouml;tt och sm&amp;ouml;r som man skall satsa p&amp;aring; att producera p&amp;aring; landsbygden. T&amp;auml;nk om det &amp;auml;r dagligt intag av r&amp;ouml;dvin som f&amp;ouml;rklarar den l&amp;aring;ga f&amp;ouml;rekomsten av hj&amp;auml;rt- och k&amp;auml;rlsjukdom runt medelhavet?&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Landstingen skulle kunna medverka i detta och till exempel stratifiera livsstilsr&amp;aring;d utifr&amp;aring;n olika scenarier. Varf&amp;ouml;r inte g&amp;ouml;ra en stor unders&amp;ouml;kning av nyttan av att &amp;auml;ta spannm&amp;aring;l j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med kost som framf&amp;ouml;r allt bygger p&amp;aring; fett och protein, det vill s&amp;auml;ga k&amp;ouml;tt och sm&amp;ouml;r? Jag tippar att den sistn&amp;auml;mnda f&amp;ouml;dogruppen &amp;auml;r b&amp;auml;st, &amp;aring;tminstone f&amp;ouml;r att undvika fetma.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Med en s&amp;aring;dan vetenskaplig strategi skulle vi p&amp;aring; 5-10 &amp;aring;rs sikt kunna f&amp;aring; en betydligt b&amp;auml;ttre uppfattning om vilka r&amp;aring;d som verkligen g&amp;ouml;r nytta avseende f&amp;ouml;rebyggande av sjukdom. Det kostar mycket lite resurser att anv&amp;auml;nda de forum vi redan har idag f&amp;ouml;r att p&amp;aring; sikt skaffa denna kunskap om livsstilens betydelse. Resurserna finns till stor del redan p&amp;aring; v&amp;aring;rdcentraler som ger livsstilsr&amp;aring;d.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Vad som beh&amp;ouml;ver skapas &amp;auml;r l&amp;auml;mpliga regimer man vill j&amp;auml;mf&amp;ouml;ra med varandra och sedan lottas personerna i fr&amp;aring;ga, eller enheterna, till att arbeta efter de olika koster eller livsstilsregimer man vill j&amp;auml;mf&amp;ouml;ra. P&amp;aring; detta vis skulle vi f&amp;aring; svar p&amp;aring; grundl&amp;auml;ggande fr&amp;aring;gest&amp;auml;llningar om livsstil och samtidigt h&amp;aring;lla Sverige p&amp;aring; arenan inom den kliniska forskningen.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Man kan ocks&amp;aring; inflika att det borde vore en skyldighet f&amp;ouml;r framf&amp;ouml;r allt landstingen att faktiskt dokumentera att den verksamhet man bedriver &amp;auml;r i enlighet med vetenskap och bepr&amp;ouml;vad erfarenhet.&lt;br /&gt;
	&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
	&lt;em&gt;&lt;strong&gt;&lt;br /&gt;
	Livsviktigt f&amp;ouml;r h&amp;auml;lsan&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Idag finns det starka bevis f&amp;ouml;r vilken livsstil som &amp;auml;r b&amp;auml;st inom ett f&amp;aring;tal omr&amp;aring;den. Tydligaste exemplet &amp;auml;r nyttan av att arbeta f&amp;ouml;r r&amp;ouml;kstopp. Inom annan behandling &amp;auml;n den som ges med l&amp;auml;kemedel (d&amp;auml;r vi har v&amp;auml;ldigt bra vetenskapliga bevis f&amp;ouml;r nyttan av ett mycket stort antal l&amp;auml;kemedel mot stora folksjukdomar) finns nu ocks&amp;aring; svenska bra bevis f&amp;ouml;r att fetmakirurgi faktiskt minskar sjuklighet och d&amp;ouml;d, och inte bara kroppsvikten [2].&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Men detta &amp;auml;r en t&amp;auml;mligen extrem kirurgisk &amp;aring;tg&amp;auml;rd, som kostar stora resurser och som &amp;auml;r f&amp;ouml;renat med klara risker. T&amp;auml;nk om vi kan g&amp;ouml;ra stor nytta genom minskad sjuklighet genom att ist&amp;auml;llet f&amp;ouml;r att minska fettintaget ta bort kolhydrater? Moderna studier talar f&amp;ouml;r att just s&amp;aring;dan kost ger st&amp;ouml;rre viktminskning och b&amp;auml;ttre blodfetter och blodsocker [1] &amp;auml;n den kolhydratbaserade fettsn&amp;aring;la kost som idag rekommenderas av livsmedelsverket och som uppenbarligen inte hindrat en drastiskt &amp;ouml;kande f&amp;ouml;rekomst av fetma i samh&amp;auml;llet.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;strong&gt;Att erk&amp;auml;nna att de livsstilsr&amp;aring;d som h&amp;auml;rskat de senaste decennierna inte kunnat bromsa fetmatrenden i Sverige &amp;auml;r livsviktigt f&amp;ouml;r framtida svenskars h&amp;auml;lsa. Landsbygden som vi alla beh&amp;ouml;ver f&amp;ouml;r v&amp;aring;rt v&amp;auml;lbefinnande b&amp;ouml;r ocks&amp;aring; producera en kost som ger oss h&amp;auml;lsa d&amp;aring; allt mer &amp;auml;r n&amp;auml;rproducerat idag.&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Kanske vi kan f&amp;aring; landsbygden &amp;auml;n mer levande om det &amp;auml;r just k&amp;ouml;ttproduktion vi skall prioritera, f&amp;ouml;r b&amp;auml;sta h&amp;auml;lsa, med fritt str&amp;ouml;vande djur f&amp;ouml;r b&amp;aring;de k&amp;ouml;tt och sm&amp;ouml;rproduktion?&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;strong&gt;Fredrik Nystr&amp;ouml;m&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Professor i internmedicin vid Link&amp;ouml;pings universitet&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;p&gt;
	&lt;em&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;strong&gt;Vetenskapliga referenser&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	[1] Shai I, och medarbetare. Weight loss with a low-carbohydrate, Mediterranean, or low-fat diet. N Engl J Med 2008;359:229-41.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	[2] Sjostrom L, och medarbetare. Effects of bariatric surgery on mortality in Swedish obese subjects. N Engl J Med 2007;357:741-52.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	[3] Leosdottir M, Nilsson PM, Nilsson JA, Mansson H, Berglund G. Dietary fat intake and early mortality patterns&amp;ndash;data from The Malmo Diet and Cancer Study. J Intern Med 2005;258:153-65.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	[4] Howard BV, och medarbetare. Low-fat dietary pattern and risk of cardiovascular disease: the Women&amp;rsquo;s Health Initiative Randomized Controlled Dietary Modification Trial. JAMA 2006;295:655-66.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	[5] Bjelakovic G, Nikolova D, Gluud LL, Simonetti RG, Gluud C. Mortality in randomized trials of antioxidant supplements for primary and secondary prevention: systematic review and meta-analysis. JAMA 2007;297:842-57.&lt;/em&gt;&quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;p&gt;
	&lt;br /&gt;
	__________________________________________&lt;br /&gt;
	&lt;strong&gt;Socker och snabba kolhydrater - inte fett - &amp;auml;r boven 2!&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
	Fr&amp;aring;n Dagens Medicin:&lt;br /&gt;
	&amp;nbsp;&lt;br /&gt;
	&lt;strong&gt;L&amp;auml;kare vill bek&amp;auml;mpa fetma genom straffskatt p&amp;aring; socker&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;em&gt;2010-04-01&amp;nbsp; Sverige b&amp;ouml;r inf&amp;ouml;ra en straffskatt p&amp;aring; l&amp;auml;sk och godis f&amp;ouml;r att minska problemen med &amp;ouml;vervikt. Det skriver fem tunga kostdebatt&amp;ouml;rer i en debattartikel.&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	L&amp;auml;s debattartikeln:&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	* &lt;a href=&quot;http://www.dn.se/debatt/skatt-pa-lask-och-godis-behovs-for-barnens-skull-1.1071397&quot; target=&quot;_blank&quot;&gt;&amp;rdquo;Skatt p&amp;aring; l&amp;auml;sk och godis beh&amp;ouml;vs f&amp;ouml;r barnens skull&amp;rdquo; (i Dagens Nyheter)&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;em&gt;&lt;br /&gt;
	Debattinl&amp;auml;gget &amp;auml;r undertecknat av professorerna Claude Marcus, Stephan R&amp;ouml;ssner och Lennart Levi samt f&amp;ouml;rfattarna Andr&amp;eacute; Persson och Thomas Hedlund. De h&amp;auml;nvisar till statistik som visar att den genomsnittliga svensken dricker 90 liter l&amp;auml;sk och &amp;auml;ter 17 kilo godis om &amp;aring;ret.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Enligt debatt&amp;ouml;rerna &amp;auml;r det en starkt bidragande orsak till de stora problemen med &amp;ouml;vervikt och f&amp;ouml;ljdsjukdomar som diabetes, cancer och hj&amp;auml;rtinfarkt. Nu efterlyser de en diskussion om att inf&amp;ouml;ra en &amp;rdquo;s&amp;ouml;t skattev&amp;auml;xling&amp;rdquo;.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	F&amp;ouml;rslaget inneb&amp;auml;r att skatten p&amp;aring; socker h&amp;ouml;js samtidigt som skatten p&amp;aring; f&amp;auml;rsk frukt och gr&amp;ouml;nsaker s&amp;auml;nks.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&amp;rdquo;Staten har flera instrument att arbeta med n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller att f&amp;aring; fram &amp;ouml;nskv&amp;auml;rda beteendef&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar: information, skatter och subventioner, lagstiftning och regler, direkt st&amp;ouml;d samt forskning och utbildning. I arbetet mot tobak och alkohol har man anv&amp;auml;nt sig av alla fem. Detsamma borde g&amp;auml;lla i arbetet mot fetma och &amp;ouml;vervikt!&amp;rdquo;, skriver de i debattartikeln som publiceras i Dagens Nyheter i dag, torsdag.&lt;br /&gt;
	Simon Rothelius&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;strong&gt;Gunnar Lindgrens kommentar:&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
	Det var inte l&amp;auml;nge sedan dessa debatt&amp;ouml;rer gjorde narr av de som kritiserade den &quot;fettsn&amp;aring;la kosten&quot; - som exempelvis l&amp;auml;karen Annika Dahlqvist. Idag &amp;auml;r det s&amp;aring; uppenbart att de tidigare hade fel samt att det &amp;auml;r det stora intaget av socker och snabba kolhydrater som &amp;auml;r en viktig orsak till &amp;ouml;vervikt och relaterade sjukdomar som diabetes, h&amp;ouml;gt blodtryck, hj&amp;auml;rtsjukdom m m.&lt;br /&gt;
	H&amp;auml;r f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ker Marcus och R&amp;ouml;ssner g&amp;ouml;r en kl&amp;auml;dsam retr&amp;auml;tt. vilket &amp;auml;r v&amp;auml;lkommet men inte ov&amp;auml;ntat eftersom man annars hamnat i sitt om&amp;ouml;jliga inm&amp;aring;lade h&amp;ouml;rn.&lt;br /&gt;
	________________________________________________&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;strong&gt;Socker och snabba kolhydrater - inte fett - &amp;auml;r boven 3!&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
	&lt;br /&gt;
	En av mina l&amp;auml;sare skriver:&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&quot;Undrens tid &amp;auml;ro s&amp;aring;ledes icke f&amp;ouml;rbi. Uppsala Nya Tidning har i dag en helsida om socker, kolhydrater och d&amp;auml;rmed sammanh&amp;auml;ngade fr&amp;aring;gor p&amp;aring; en av Knivsta kommuns f&amp;ouml;rskolor.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	S&amp;auml;rskilt kul &amp;auml;r se bl.a. att det &amp;auml;r en DIETIST(!) som bl.a. s&amp;auml;ger:&lt;br /&gt;
	&quot;Vi..tar strid mot skr&amp;auml;pmaten&quot;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&quot;...sockret..skadligt...genom att blodsockret &amp;aring;ker upp och ned f&amp;ouml;r mycket...&quot;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&quot;...barn kan ocks&amp;aring; f&amp;aring; n&amp;auml;ringsbrister n&amp;auml;r de &amp;auml;ter sig m&amp;auml;tta p&amp;aring; snabba kolhydrater i st&amp;auml;llet f&amp;ouml;r p&amp;aring; n&amp;auml;ringsrik mat&quot;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&quot;Dessutom p&amp;aring;verkar sockret immunf&amp;ouml;rsvaret negativt&quot;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Sagt allts&amp;aring; av en dietist! Uppmuntrande! Och p&amp;aring; bilden st&amp;aring;r rektorn med en sk&amp;aring;l med &amp;auml;gg!&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Se:&lt;br /&gt;
	&lt;a href=&quot;http://webbflytt.unt.se/knivsta/de-tar-upp-kampen-mot-sotsuget-890945.aspx&quot; target=&quot;_blank&quot;&gt;http://webbflytt.unt.se/knivsta/de-tar-upp-kampen-mot-sotsuget-890945.aspx&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;
	_________________________________&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;strong&gt;Socker och snabba kolhydrater - inte fett - &amp;auml;r boven 4!_&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;strong&gt;Krav p&amp;aring; stopp f&amp;ouml;r socker i f&amp;ouml;rskolan&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
	Fr&amp;aring;n SR Tisdag 13 juni 2006 15:42&lt;br /&gt;
	&amp;nbsp;&lt;br /&gt;
	Det serveras alldeles f&amp;ouml;r mycket s&amp;ouml;tt i f&amp;ouml;rskolan. Det menar Sveriges tandl&amp;auml;karf&amp;ouml;rbund som kr&amp;auml;ver totalstopp mot socker p&amp;aring; dagis. &amp;Auml;nd&amp;aring; har det skett en f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring till det b&amp;auml;ttre p&amp;aring; senare &amp;aring;r.&lt;br /&gt;
	&lt;a href=&quot;http://sverigesradio.se/webbradio/?type=db&amp;amp;id=225632&quot; target=&quot;_blank&quot;&gt;F&amp;ouml;r mycket s&amp;ouml;tt p&amp;aring; f&amp;ouml;rskolorna&lt;/a&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;em&gt; Sveriges Tandl&amp;auml;karf&amp;ouml;rbund kr&amp;auml;ver stopp f&amp;ouml;r socker i f&amp;ouml;rskolorna ...&lt;br /&gt;
	&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
	&lt;em&gt;Anders Lindstr&amp;ouml;m &amp;auml;r kock p&amp;aring; Bol&amp;auml;ndernas f&amp;ouml;rskola och han serverar barnen glass varje fredag, men annars kommer det inte mycket s&amp;ouml;tt &amp;ouml;ver tr&amp;ouml;skeln in till Anders Lindstr&amp;ouml;ms k&amp;ouml;k. D&amp;auml;r serverar han mat fr&amp;aring;n kommunens matsedel och den inneh&amp;aring;ller betydligt mindre socker nu j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med f&amp;ouml;r n&amp;aring;gra &amp;aring;r sedan, s&amp;auml;ger han.&lt;br /&gt;
	- Det &amp;auml;r ju den debatten som har varit om att barn ska b&amp;ouml;rja &amp;auml;ta sunt redan i tidiga &amp;aring;r, att man ska l&amp;auml;ra sig. Det ska vara naturligt - det beh&amp;ouml;ver inte vara s&amp;ouml;tt. Man kan servera frukt ist&amp;auml;llet f&amp;ouml;r s&amp;ouml;ta kr&amp;auml;mer...&lt;br /&gt;
	I dag serveras allts&amp;aring; allt mindre s&amp;ouml;tade saker p&amp;aring; f&amp;ouml;rskolorna, men det &amp;auml;r fortfarande ett stort problem, och nu kr&amp;auml;ver Sveriges Tandl&amp;auml;karf&amp;ouml;rbund ett totalstopp mot all socker i f&amp;ouml;rskolan. N&amp;aring;got Pia Gabre, &amp;ouml;vertandl&amp;auml;kare i Folktandv&amp;aring;rden, inte tycker &amp;auml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt&lt;br /&gt;
	- Om man h&amp;aring;ller sig till os&amp;ouml;tade mellanm&amp;aring;l hela veckan, d&amp;aring; tycker jag det l&amp;aring;ter rimligt att man n&amp;aring;gon g&amp;aring;ng kan ha n&amp;aring;got annat. Man kan faktiskt &amp;auml;ta allting, men inte alltid...&lt;br /&gt;
	&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;
	oskar.kollberg@sr.se&lt;br /&gt;
	______________________________________&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;strong&gt;2. Astma och brist p&amp;aring; D-vitamin&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;em&gt;En ny studie tyder p&amp;aring; att astma kan botas p&amp;aring; ett naturligt s&amp;auml;tt&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Fr&amp;aring;n www.mercola.com&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Researchers have discovered that African American children with asthma in metropolitan Washington, DC, are significantly more likely to have low levels of vitamin D than healthy children.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	This study supports recent research that suggests vitamin D plays a greater role in the body than just keeping bones healthy. Vitamin D deficiency has been recently linked to a variety of non-bone related diseases including depression, autoimmune disorders, and now asthma.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	The research team found that 86 percent of the children in the study with asthma had insufficient levels of vitamin D, while only 19 percent of non-asthmatics had these low levels.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Only 5 to 37 percent of American infants meet the standard for vitamin D set by the American Academy of Pediatrics.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Although breast milk is the perfect food in every other way, it&amp;#39;s often low in vitamin D. Since humans originated in equatorial areas with year-round sunshine, babies in the distant past wouldn&amp;#39;t have needed to get vitamin D from breast milk. Many mothers also are vitamin D-deficient. Based on these facts, researchers now recommend that most babies should take a daily vitamin D supplement, reports USA Today.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	In addition, Mothering Magazine offers several tips on how natural medicine can strengthen immune function to prevent asthma attacks.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Oriental medicine and Chinese herbs have the ability to directly strengthen immune function. The disadvantage of herbs is their bad taste, and the most effective strategy for children is to mix liquid extracts of herbs with juice to improve their taste.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	A licensed acupuncturist experienced in the treatment of children can assess an individual child&amp;#39;s needs and prescribe an herbal formula to relieve congestion and build immune function.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Massaging specific points on your child&amp;#39;s body during asthmatic episodes helps to relieve cough, induce relaxation, and decrease wheezing. The techniques fall into two categories: pressing on acupuncture points and massage of acupuncture channels. Both are simple, straightforward, and require no training.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	For more details, please see the full article in Mothering Magazine.&lt;br /&gt;
	Sources:&lt;br /&gt;
	Mothering Magazine March 2010&lt;br /&gt;
	Eurekalert March 19, 2010&lt;br /&gt;
	USA Today March 22, 2010&lt;br /&gt;
	&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;
	Mer information: &lt;br /&gt;
	&lt;a href=&quot;http://articles.mercola.com/sites/articles/archive/2010/04/06/managing-your-childs-asthma-with-natural-medicine.aspx&quot; target=&quot;_blank&quot;&gt;http://articles.mercola.com/sites/articles/archive/2010/04/06/managing-your-childs-asthma-with-natural-medicine.aspx&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;
	_____________________________________________________________&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;a href=&quot;http://miljoaktuellt.idg.se/&quot; target=&quot;_blank&quot;&gt;&lt;strong&gt;2010-03-23 10:09 - Milj&amp;ouml;aktuellt:&amp;nbsp; &lt;/strong&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
	&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
	&lt;a href=&quot;http://miljoaktuellt.idg.se/&quot; target=&quot;_blank&quot;&gt;&lt;strong&gt;3. Kadmium allt hetare fr&amp;aring;ga&lt;/strong&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;
	L&amp;auml;s mer&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	* &lt;a href=&quot;http://miljoaktuellt.idg.se/2.1845/1.299675&quot;&gt;L&amp;auml;kare: Stoppa slamspridningen!&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;
	*&lt;a href=&quot;http://Här är riksdagsbeslutet som kan ge cancerframkallande mat&quot;&gt; H&amp;auml;r &amp;auml;r riksdagsbeslutet som kan ge cancerframkallande mat&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;
	* &lt;a href=&quot;http://miljoaktuellt.idg.se/2.1845/1.287476&quot;&gt;EU &amp;ouml;verv&amp;auml;ger ut&amp;ouml;kat kadmiumf&amp;ouml;rbud &lt;/a&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Av Pernilla Strid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
	&lt;br /&gt;
	&quot;&lt;em&gt;&amp;Auml;ven DN rapporterar nu om att kadmium &amp;auml;r farligare &amp;auml;n man tidigare trott och om kritiken mot att kadmiumskatten tagits bort.&lt;br /&gt;
	&amp;ndash; Jag &amp;auml;r r&amp;auml;dd f&amp;ouml;r att vi konsumenter kommer att uts&amp;auml;ttas f&amp;ouml;r alltmer kadmium genom maten vi &amp;auml;ter, s&amp;auml;ger agronomen Emelie Hansson p&amp;aring; Naturskyddsf&amp;ouml;reningen till Dagens Nyheter.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Enligt tidningen anser Kemikalieinspektionen att halterna i maten nu riskerar att f&amp;ouml;rdubblas.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Som Milj&amp;ouml;aktuellt tidigare har rapporterat skrev en grupp l&amp;auml;kare nyligen i L&amp;auml;kartidningen om nya r&amp;ouml;n som visar att kadmium &amp;auml;r farligare &amp;auml;n man tidigare trott. Redan dagens kadmiumhalter har allvarliga konsekvenser i form av en rad sjukdomar s&amp;aring;som cancer, bensk&amp;ouml;rhet och njurskador. Kvinnor, barn och vegetarianer &amp;auml;r s&amp;auml;rskilt drabbade.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	EU:s livsmedelsmyndighet EFSA har nyligen s&amp;auml;nkt det rekommenderade gr&amp;auml;nsv&amp;auml;rdet och EU diskuterar h&amp;aring;rdare gemensamma regler.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Men Sveriges l&amp;auml;ttar p&amp;aring; reglerna &amp;ndash; trots att jordarna h&amp;auml;r naturligt inneh&amp;aring;ller mer kadmium.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Sedan &amp;aring;rsskiftet &amp;auml;r b&amp;aring;de skatten p&amp;aring; konstg&amp;ouml;dsel och skatten p&amp;aring; kadmium i konstg&amp;ouml;dsel borttagna. Den senare drabbar import&amp;ouml;rer och skapar incitament att rena bort kadmium fr&amp;aring;n konstg&amp;ouml;dsel.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Kadmiumskatten har gjort att inneh&amp;aring;llet av den giftiga metallen stannat p&amp;aring; 5 milligram per kilo fosfor. I Europa &amp;auml;r halten ofta 40 g&amp;aring;nger h&amp;ouml;gre.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&amp;ndash; Nu &amp;auml;r det fritt fram f&amp;ouml;r lantbrukare att importera billigare g&amp;ouml;dsel med h&amp;ouml;gre kadmiuminneh&amp;aring;ll . Den lockelsen kan bli stor i en s&amp;aring; ekonomsikt pressad bransch som denna, s&amp;auml;ger Emelie Hansson till Dagens Nyheter.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	B&amp;aring;de Kemikalieinspektionen och Jordbruksverket var emot att kadmiumskatten togs bort.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Rolf Eriksson, centerpartistisk statssekreterare p&amp;aring; Jordbruksdepartementet s&amp;auml;ger till DN att regeringen gett Kemikalieinspektionen i uppdrag att se &amp;ouml;ver gr&amp;auml;nsv&amp;auml;rdena f&amp;ouml;r handelsg&amp;ouml;dsel.&quot;&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;strong&gt;Gunnar Lindgrens kommentar:&lt;/strong&gt; Jag har erfarit att man p&amp;aring; slamsidan v&amp;auml;lkomnar en &amp;ouml;kning av kadmiumhalten i konstg&amp;ouml;dsel, eftersom den skriande skillnaden mellan kadmiumhalten i konstg&amp;ouml;dsel (3 milligram kadmium per kilo fosfor i NPK-g&amp;ouml;dsel) och i slam (30 milligram kadmium per kilo fosfor) skulle kunna suddas ut till en del. Detta skulle minska motst&amp;aring;ndet mot slamspridningen?&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	_____________________________________&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;strong&gt;4. Kemikalie-cocktail drabbar m&amp;auml;nniska och milj&amp;ouml;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;em&gt;Nyhet: 2010-03-17&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Under sin livstid exponeras m&amp;auml;nniskan f&amp;ouml;r en m&amp;auml;ngd kemikalier genom mat, vatten, l&amp;auml;kemedel, sk&amp;ouml;nhetsprodukter, kl&amp;auml;der, skor och luften vi andas. Forskare vid G&amp;ouml;teborgs universitet har p&amp;aring; uppdrag av EU unders&amp;ouml;kt riskerna med &amp;rdquo;kemiska cocktails&amp;rdquo; och f&amp;ouml;reslagit n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndiga &amp;aring;tg&amp;auml;rder.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	En amerikansk studie fr&amp;aring;n 2005 visade att nyf&amp;ouml;dda bebisar har i genomsnitt 200 icke-naturliga kemikalier i sitt blod - bland dem bek&amp;auml;mpningsmedel, dioxiner, industrikemikalier och flamskyddsmedel. I en svensk unders&amp;ouml;kning fann Statens Lantbruksuniversitet 57 olika bek&amp;auml;mpningsmedel i svenska &amp;aring;ar och vattendrag. Vilka effekter dessa kemikalier har p&amp;aring; m&amp;auml;nniska och milj&amp;ouml; har traditionellt ber&amp;auml;knats med utg&amp;aring;ngspunkt i den enskilda substansen, kemikalie f&amp;ouml;r kemikalie.&lt;br /&gt;
	Komplex cocktail&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Senare forskning visar att en s&amp;aring;dan modell inte &amp;auml;r tillr&amp;auml;cklig. Snarare bildar de kemikalier m&amp;auml;nniskan sl&amp;auml;pper ut en komplex &amp;rdquo;cocktail&amp;rdquo;, vars kombinerade effekter i stor utstr&amp;auml;ckning &amp;auml;r ok&amp;auml;nda. EU:s milj&amp;ouml;ministrar har d&amp;auml;rf&amp;ouml;r uppmanat EU-kommissionen att st&amp;auml;rka riskarbetet och f&amp;ouml;r&amp;auml;ndra lagstiftningen kring kemikaliers kombinationseffekter. Konkret har kommissionen f&amp;aring;tt uppdraget att under 2010 rekommendera hur kombinationer av hormonst&amp;ouml;rande &amp;auml;mnen ska hanteras i befintlig lagstiftning, samt att under 2011 utv&amp;auml;rdera l&amp;auml;mpliga lag&amp;auml;ndringar.&lt;br /&gt;
	Entydiga forskningsr&amp;ouml;n&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	F&amp;ouml;r att kartl&amp;auml;gga situationen idag genomf&amp;ouml;rdes en studie av forskare vid G&amp;ouml;teborgs universitet och University of London. Enligt studien &amp;auml;r all relevant forskning entydig: den samlade &amp;rdquo;cocktail-effekten&amp;rdquo; &amp;auml;r betydligt st&amp;ouml;rre och farligare &amp;auml;n effekterna av den enskilda kemikalien.&lt;br /&gt;
	Riktlinjer beh&amp;ouml;vs&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	-Antalet kemiska kombinationer som jordens levande organismer exponeras f&amp;ouml;r &amp;auml;r enorm. Att utv&amp;auml;rdera varje t&amp;auml;nkbar kombination &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r inte realistiskt och nya modeller m&amp;aring;ste tas fram f&amp;ouml;r riskbed&amp;ouml;mningen. Det beh&amp;ouml;vs riktlinjer f&amp;ouml;r hur den kemiska cocktail-effekten ska hanteras, f&amp;ouml;r att bed&amp;ouml;mmer riskerna f&amp;ouml;r b&amp;aring;de m&amp;auml;nniska och milj&amp;ouml;, s&amp;auml;ger Thomas Backhaus, forskare vid Institutionen f&amp;ouml;r v&amp;auml;xt- och milj&amp;ouml;vetenskaper som &amp;auml;r medf&amp;ouml;rfattare till studien.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Studien State of the Art Report on Mixture Toxicity publicerades av EU:s generaldirektorat f&amp;ouml;r milj&amp;ouml;fr&amp;aring;gor. L&amp;auml;nk till rapporten:&lt;a href=&quot;http:// http://ec.europa.eu/environment/chemicals/effects.htm&quot; target=&quot;_blank&quot;&gt; http://ec.europa.eu/environment/chemicals/effects.htm&lt;/a&gt;&lt;/em&gt;&lt;a href=&quot;http:// http://ec.europa.eu/environment/chemicals/effects.htm&quot; target=&quot;_blank&quot;&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;
	Kontakt&lt;br /&gt;
	Thomas Backhaus, Institutionen f&amp;ouml;r v&amp;auml;xt- och milj&amp;ouml;vetenskaper, G&amp;ouml;teborgs universitet&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	thomas.backhaus@dpes.gu.se&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	_________________________________&lt;br /&gt;
	&lt;strong&gt;&lt;br /&gt;
	5. Kemikalie-cocktail i barnens blod&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
	Jag har tidigare ber&amp;auml;ttat om att analyser av blod hos amerikaner visar att d&amp;auml;r fanns 212 milj&amp;ouml;gifter och andra riskabla kemikalier. I en annan unders&amp;ouml;kning fr&amp;aring;n USA visar man att 232 kemikalier och milj&amp;ouml;gifter kan p&amp;aring;visas i navelstr&amp;auml;ngsblod.&lt;br /&gt;
	( http://www.renakerrenmat.se/fakta/fakta-oversikt.html ) samt ( http://www.ewg.org/files/2009-Minority-Cord-Blood-Report.pdf )&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Det &amp;auml;r h&amp;ouml;g tid att ta reda p&amp;aring; hur denna kemikaliecocktail byggs upp i m&amp;auml;nniskan. Eftersom avloppsslam inneh&amp;aring;ller just denna typ av milj&amp;ouml;gifter och riskabla &amp;auml;mnen, finns det nu en ber&amp;auml;ttigad misstanke att de f&amp;ouml;rs vidare till m&amp;auml;nniskan fr&amp;aring;n djurfoder till mejeriprodukter, barnmat och andra animaliska livsmedel. Organisationen Ren &amp;Aring;ker Ren Mat ( se www.renakerrenmat.se samt ge ditt st&amp;ouml;d! ) unders&amp;ouml;ker nu detta. Det finns tecken som tyder p&amp;aring; att kemikalierna i denna cocktail inte analyseras vare sig i djurfoder eller i de f&amp;auml;rdiga livsmedlen?&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	__________________________________&lt;br /&gt;
	&amp;nbsp;&lt;br /&gt;
	&lt;strong&gt;6. Spridningen av slam har &amp;ouml;kat&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
	Nyhet fr&amp;aring;n Jordbruksaktuuellt 2010-03-24&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;em&gt;Mellan 2006 och 2008 n&amp;auml;stan f&amp;ouml;rdubblades m&amp;auml;ngden slam som spreds p&amp;aring; &amp;aring;kermark, skriver Greppa N&amp;auml;ringen.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Enligt en ny rapport fr&amp;aring;n SCB och Naturv&amp;aring;rdsverket har m&amp;auml;ngden slam som sprids p&amp;aring; &amp;aring;kermark &amp;ouml;kat fr&amp;aring;n 31 500 ton &amp;aring;r 2006 till 55 000 ton &amp;aring;r 2008. Det motsvarar 26 procent av all slamproduktion. St&amp;ouml;rst &amp;aring;terf&amp;ouml;ring av slam sker i l&amp;auml;n med mycket jordbruk som Sk&amp;aring;ne och &amp;Ouml;sterg&amp;ouml;tland d&amp;auml;r 61 procent av slammet &amp;aring;terf&amp;ouml;rs.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	F&amp;ouml;r tre fj&amp;auml;rdedelar av slammet finns analysdata p&amp;aring; de tio vanligaste tungmetallerna och organiska milj&amp;ouml;gifterna som &amp;auml;r i fokus. I medeltal ligger slammets inneh&amp;aring;ll under de rikt- och gr&amp;auml;nsv&amp;auml;rden som finns f&amp;ouml;r spridning p&amp;aring; &amp;aring;kermark. Enligt Greppa N&amp;auml;ringen underskrider 72 procent av slammet alla tio gr&amp;auml;ns- och riktv&amp;auml;rden.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Jordbruksaktuellt Tel: 019-16 61 30&lt;br /&gt;
	E-post: redaktionen@jordbruksaktuellt.se&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;strong&gt;Gunnar Lindgrens kommentar: &lt;/strong&gt;Endast n&amp;aring;gra vanliga metaller som var l&amp;auml;tta att analysera p&amp;aring; 60-talet m&amp;auml;ts upp och har gr&amp;auml;nsv&amp;auml;rden medan en l&amp;aring;ng rad riskbla eller d&amp;aring;ligt utforskade metaller l&amp;auml;mnas vind f&amp;ouml;r v&amp;aring;g. En s&amp;aring;dan metall i slammet &amp;auml;r guld, vars halt &amp;ouml;kar otroligt snabbt i svensk &amp;aring;kerjord. Slammet fr&amp;aring;n ett av 50 uppm&amp;auml;tta reningsverk var s&amp;aring; f&amp;ouml;rorenat att guldhalten f&amp;ouml;rdubblades i &amp;aring;kern efter endast 4 &amp;aring;r! Vi har cirka 2 000 reningsverk i Sverige och det &amp;auml;r sannolikt att andra reningsverk har &amp;auml;nnu h&amp;ouml;gre guldhalt i slammet. Guld m&amp;auml;ts inte upp i slam och har inget gr&amp;auml;nsv&amp;auml;rde. D&amp;aring; tillf&amp;ouml;rda metaller aldrig kan tas bort i efterhand &amp;auml;r det fr&amp;aring;gan om en upplagring och ett risktagande som bara kan sluta med en katastrof f&amp;ouml;rr eller senare. Vilken metall kommer att orsaka detta? Kadmium i v&amp;aring;ra njurar, koppar eller silver d&amp;ouml;dar markorganismerna, molybden f&amp;ouml;rgiftar boskap? &lt;br /&gt;
	Forskaren prof Holger Kirchmann vid SLU s&amp;auml;ger: &quot;Att &amp;ouml;ka koncentrationer av &amp;auml;mnen i mark-v&amp;auml;xt-systemet vars funktioner &amp;auml;r ok&amp;auml;nda &amp;auml;r f&amp;ouml;rknippad med stor risk och kan inneb&amp;auml;ra fara.&quot;&lt;br /&gt;
	LRF och Lantm&amp;auml;nnen m&amp;aring;ste lyssna p&amp;aring; denna varningar liksom uppmaningen fr&amp;aring;n de fyra l&amp;auml;karna n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller kadmium, att avbryta slamspridningen.&lt;br /&gt;
	(Se L&amp;auml;kare: Stoppa slamspridningen! )&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Den stora cocktailen av milj&amp;ouml;gifter i slammet &amp;auml;r ok&amp;auml;nd och m&amp;auml;ts inte ens upp i slam, foder och livsmedel. &lt;br /&gt;
	_________________&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;strong&gt;7. MP vill f&amp;ouml;rbjuda slamspridning&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;a href=&quot;http://www.lantbruk.com/kategori/lantbruk&quot; target=&quot;_blank&quot;&gt;Lantbruk&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;
	Publicerad 6 april 2010&lt;br /&gt;
	&lt;em&gt;Milj&amp;ouml;partiet i Lidk&amp;ouml;ping vill i en motion till fullm&amp;auml;ktige ha kommunalt stopp f&amp;ouml;r slamspridning p&amp;aring; jordbruksmark.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	I motionen h&amp;auml;nvisas till att den v&amp;auml;rdefulla fosforn i slammet i reningsverket blandas med kemikalier, l&amp;auml;kemedel och andra giftiga &amp;auml;mnen, d&amp;auml;ribland tungmetallen kadmium.&lt;br /&gt;
	&amp;ndash; Vad vi i Lidk&amp;ouml;ping m&amp;aring;ste fr&amp;aring;ga oss &amp;auml;r om vi vill ha gift, l&amp;auml;kemedelsrester och bakterier i jorden som ska producera v&amp;aring;r mat? Vill vi att dessa gifter sipprar ned i grundvattnet och ut i v&amp;aring;ra vattendrag? fr&amp;aring;gar sig MP i motionen.&lt;br /&gt;
	Lidk&amp;ouml;pings kommun blandar idag upp slammet med flis och eldar en stor del i det kommunala v&amp;auml;rmeverket. Askan l&amp;auml;ggs sedan p&amp;aring; deponi.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	G&amp;ouml;ran Berglund&lt;br /&gt;
	Reporter&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	_____________________________________&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;strong&gt;8. M&amp;auml;nniskor och djur har skadats och d&amp;ouml;tt genom slamspridningen i USA&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	I Vita Huset i Washington har Michelle Obama m&amp;ouml;tts av beskedet att matjorden runt hennes bostad &amp;auml;r f&amp;ouml;rst&amp;ouml;rd genom spridning av slam. S&amp;aring; &amp;auml;r det sannolikt med matjorden runt m&amp;aring;nga nybyggda hus i Sverige. M&amp;aring;nga reningsverk skickar sitt kemikaliebem&amp;auml;ngda slam till f&amp;ouml;retag som framst&amp;auml;ller &quot;kompostjord&quot; och &quot;matjord&quot; som sedan sprids ut runt t&amp;auml;torterna. I USA har detta lett till minskade v&amp;auml;rden p&amp;aring; fastigheter. Jordbrukare har f&amp;aring;tt l&amp;auml;mna sina g&amp;aring;rdar. Man s&amp;auml;tter ocks&amp;aring; slamspridning i samband med d&amp;ouml;dsfall. En lastbilsf&amp;ouml;rare fick en infektion av en svamp (Aspergillus fumigatus) som &amp;auml;r vanlig i slam. Han vistades n&amp;auml;ra ett slamlager. Efter en tid avled han i denna infektion.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	I ett annat fall hade man spritt slam d&amp;auml;r man odlade foderspannm&amp;aring;l. Efter en tid bytte man gr&amp;ouml;da och marken kalkades f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka pH. D&amp;aring; blev molybden som spridits med slemmet r&amp;ouml;rligt, togs upp i gr&amp;ouml;dan och f&amp;ouml;rgiftade kor och m&amp;aring;nga dog.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	En tillverkare av r&amp;aring;ttgift s&amp;auml;nde iv&amp;auml;g giftet tallium till reningsverket. Mj&amp;ouml;lk fr&amp;aring;n omr&amp;aring;det var kraftigt f&amp;ouml;rorenat av gifter tallium.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Du kan l&amp;auml;sa mer om detta p&amp;aring;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;a href=&quot;http://www.prwatch.org/node/8982&quot; target=&quot;_blank&quot;&gt;http://www.prwatch.org/node/8982&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	________________________&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;strong&gt;Slamskandal i USA&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
	Ledande kvinna inom ekologisk odling hade bindningar till ett f&amp;ouml;retag som tillverkade &quot;ekologisk g&amp;ouml;dsel&quot; av slam.&lt;br /&gt;
	&lt;em&gt;&lt;br /&gt;
	[]Ask Legendary Chef Alice Waters to Oppose Growing Food in Toxic Sludge!&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Take a Stand Against Spreading Toxic Sludge on Gardens and Farms&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Legendary organic chef Alice Waters is an outspoken opponent of using genetically engineered foods. OCA has asked her to take the same strong stand opposing the use of toxic sewage sludge to grow food. The City of San Francisco in the Bay Area where she lives has been deceptively giving away toxic sludge to gardeners and farmers, calling this hazardous material &quot;organic biosolids compost.&quot; We want Alice, as the founder of the famous Chez Panisse Restaurant, to add her powerful voice to the fight to stop using gardens and farms as dumps for toxic sewage sludge.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	It is especially important because the Executive Director of Alice Water&amp;#39;s Chez Panisse Foundation is Francesca Vietor, who is also the Vice President of the San Francisco Public Utilities Commission, the agency that has been giving away tons of toxic sludge and deceiving recipients.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	The Chez Panisse Foundation promotes Edible Schoolyard&amp;#39;s organic gardens. Obviously its Executive Director, who was appointed to the PUC in 2008 by the Mayor of San Francisco, is conflicted on this issue. She is working for both Alice Waters&amp;#39; Foundation and for the Public Utilities Commission and the Mayor. Mayor Newsom calls the sewage sludge &quot;very healthy and safe.&quot;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Neither Alice Waters nor her foundation have ever made a public statement flatly opposing the growing of any food in toxic sewage sludge.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Join us in asking Alice Waters to publicly oppose growing food in toxic sewage sludge.&lt;br /&gt;
	&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;
	______________________________&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;strong&gt;9. En ny oljekris v&amp;auml;ntas komma snart&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Den ekonomiska kris vi genomlevt de senaste &amp;aring;ren har till stor del varit ett resultat av att oljeutvinningen inte l&amp;auml;ngre kan &amp;ouml;ka . Detta resulterade i mycket h&amp;ouml;ga oljepriser innan krisen. (145 dollar per fat). Detta h&amp;ouml;ga oljepris var en viktig orsak till obalansen i v&amp;auml;rldsekonomin och bankernas problem. Den bil&amp;aring;kande medelklassen i USA hade sv&amp;aring;rt att betala sin husl&amp;aring;n genom den dyra bensinen.&lt;br /&gt;
	Den ekonomiska krisen har dock d&amp;auml;mpat efterfr&amp;aring;gan och oljepriset har varit l&amp;auml;gre en period. Men i takt med att &quot;v&amp;auml;ndningen&quot; tycks komma kan vi v&amp;auml;nta att oljepriset skjuter i h&amp;ouml;jden igen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
	Fr&amp;aring;n Energy Bullentin:&lt;br /&gt;
	&lt;a href=&quot;http://energybulletin.net/&quot; target=&quot;_blank&quot;&gt;Published Apr 7 2010 by Energy Bulletin&lt;/a&gt;, Archived Apr 7 2010&lt;br /&gt;
	&lt;strong&gt;Peak oil &amp;amp; supplies - April 7&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
	by Staff&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&amp;nbsp;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Many more articles are available through the Energy Bulletin homepage&lt;br /&gt;
	&lt;a href=&quot;http://petrole.blog.lemonde.fr/2010/04/06/le-pentagone-sattend-a-un-choc-petrolier-imminent/&quot; target=&quot;_blank&quot;&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	The Pentagon also expects an imminent oil shock&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;
	Matthieu Auzanneau, &quot;Oil Man&quot; blog, Le Monde&lt;br /&gt;
	&lt;em&gt;The figures of the U.S. Joint Forces agree with those of the Department of Energy, revealed here.&lt;br /&gt;
	---&lt;br /&gt;
	A report from the American Joint Forces Command published March 15 predicts that in 2015, the world capacity for petroleum prouction could be 10 million barrels per day less than the demand.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	The report of the American Department of Defense (DoD), titled Joint Operating Environemnt 2010 indicates (page 29):&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&quot;By 2012, surplus oil production capacity could entirely disappear, and as early as 2015. the shortfall in output could reach nearly 10 MBD.&quot;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	10 million barrels per day (MBD), that represents the production of Saudi Arabia, the world&amp;#39;s leading petroleum producer. Such a shortfall, if it should come, would be more than 10 percent of the world demand for crude, which is today 86.5 MBD, and ought to reach 90 MBD in 2015.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	If this hypothesis of the Pentagon comes to pass, a third oil shock would hit the world economy, one that would probably be more violent than the two preceding ones.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	But in fact, 10 MBD in 2015 ...&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	An identical prediction of a gap of 10 MBD between supply and demand in 2015 appeared on page 8 in the Department of Energy (DoE) document published in investigative report here on March 21.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	The DoD and the DoE seem to agree on the same prediction ... breathtaking.&lt;br /&gt;
	(6 April 2010)&lt;br /&gt;
	My rough translation from a post by French journalist Matthieu Auzanneau now online: Le Pentagone s&amp;rsquo;attend lui aussi &amp;agrave; un choc p&amp;eacute;trolier imminent.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Earlier in March, Auzanneau published an article which garnered widespread attention: Washington considers a decline of world oil production as of 2011&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	We ran another story by Rick Munroe on the DoD report in March: Joint Operating Environment 2010: Oil Supply Concerns (review)&lt;br /&gt;
	-BA&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	____________________________________________&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;strong&gt;Oljan har h&amp;ouml;gsta strategiska prioritet&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	V&amp;auml;rdens ledare - inte minst ledningen i USA - vet att den kommande bristen p&amp;aring; olja kommer att drabba det tekniska samh&amp;auml;llet p&amp;aring; ett mycket allvarligt s&amp;auml;tt och alla konsekvenser &amp;auml;r sv&amp;aring;ra att &amp;ouml;verblicka. Man &amp;auml;r ocks&amp;aring; medveten om att all s k alternativ teknisk energi st&amp;aring;r och faller med oljan. Den beh&amp;ouml;vs f&amp;ouml;r konstruktion och underh&amp;aring;ll av vindkraftverk, vattenkraftverk, solpaneler, k&amp;auml;rnkraftverk, elkraftlinjen&amp;auml;t etc.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	I &lt;a href=&quot;http://www.nyhetsbanken.se/news/view_printer.asp?ID=445&quot; target=&quot;_blank&quot;&gt;bifogade artikel av Lennart Palm&lt;/a&gt; (prof. G&amp;ouml;teborgs Universitet) diskuteras orsakerna till oron och de milit&amp;auml;ra insatserna i Mellan&amp;ouml;stern. &amp;Auml;ven om vissa uppgifter &amp;auml;r uppseendev&amp;auml;ckande, s&amp;aring; framtr&amp;auml;der bilden av desperation, d&amp;auml;r USA och Europa f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ker f&amp;aring; kontroll &amp;ouml;ver de sista oljereserverna i en fientlig region. Artikeln &amp;auml;r mycket l&amp;auml;sv&amp;auml;rd och ansluter sig v&amp;auml;l till tidigare uttalanden b&amp;aring;de fr&amp;aring;n f&amp;ouml;rre vice f&amp;ouml;rsvarsministern i USA Paul Wolfowitz och f&amp;ouml;rre riksbankschefen i USA Alan Greenspan:&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	_______________________&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;strong&gt;Wolfowitz: Iraq war was about oil&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
	Fr&amp;aring;n&lt;br /&gt;
	&lt;a href=&quot;http://petrole.blog.lemonde.fr/2010/04/06/le-pentagone-sattend-a-un-choc-petrolier-imminent/&quot; target=&quot;_blank&quot;&gt;http://www.guardian.co.uk/Iraq/Story/0,2763,970331,00.html&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;
	George Wright, The Guardian&lt;br /&gt;
	Wednesday June 4, 2003&lt;br /&gt;
	&lt;em&gt;&lt;br /&gt;
	Oil was the main reason for military action against Iraq, a leading White&lt;br /&gt;
	House hawk has claimed, confirming the worst fears of those opposed to the&lt;br /&gt;
	US-led war.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	The US deputy defence secretary, Paul Wolfowitz - who has already undermined&lt;br /&gt;
	Tony Blair&amp;#39;s position over weapons of mass destruction (WMD) by describing&lt;br /&gt;
	them as a &quot;bureaucratic&quot; excuse for war - has now gone further by claiming&lt;br /&gt;
	the real motive was that Iraq is &quot;swimming&quot; in oil.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	The latest comments were made by Mr Wolfowitz in an address to delegates at&lt;br /&gt;
	an Asian security summit in Singapore at the weekend, and reported today by&lt;br /&gt;
	German newspapers Der Tagesspiegel and Die Welt.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Asked why a nuclear power such as North Korea was being treated differently&lt;br /&gt;
	from Iraq, where hardly any weapons of mass destruction had been found, the&lt;br /&gt;
	deputy defence minister said: &quot;Let&amp;#39;s look at it simply. The most important&lt;br /&gt;
	difference between North Korea and Iraq is that economically, we just had no&lt;br /&gt;
	choice in Iraq. The country swims on a sea of oil.&quot;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Mr Wolfowitz went on to tell journalists at the conference that the US was&lt;br /&gt;
	set on a path of negotiation to help defuse tensions between North Korea and&lt;br /&gt;
	its neighbours - in contrast to the more belligerent attitude the Bush&lt;br /&gt;
	administration displayed in its dealings with Iraq.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	His latest comments follow his widely reported statement from an interview&lt;br /&gt;
	in Vanity Fair last month, in which he said that &quot;for reasons that have a&lt;br /&gt;
	lot to do with the US government bureaucracy, we settled on the one issue&lt;br /&gt;
	that everyone could agree on: weapons of mass destruction.&quot;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Prior to that, his boss, defence secretary Donald Rumsfeld, had already&lt;br /&gt;
	undermined the British government&amp;#39;s position by saying Saddam Hussein may&lt;br /&gt;
	have destroyed his banned weapons before the war.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Mr Wolfowitz&amp;#39;s frank assessment of the importance of oil could not come at a&lt;br /&gt;
	worse time for the US and UK governments, which are both facing fierce&lt;br /&gt;
	criticism at home and abroad over allegations that they exaggerated the&lt;br /&gt;
	threat posed by Saddam Hussein in order to justify the war.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Amid growing calls from all parties for a public inquiry, the foreign&lt;br /&gt;
	affairs select committee announced last night it would investigate claims&lt;br /&gt;
	that the UK government misled the country over its evidence of Iraq&amp;#39;s WMD.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	The move is a major setback for Tony Blair, who had hoped to contain any&lt;br /&gt;
	inquiry within the intelligence and security committee, which meets in&lt;br /&gt;
	secret and reports to the prime minister.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	In the US, the failure to find solid proof of chemical, biological and&lt;br /&gt;
	nuclear arms in Iraq has raised similar concerns over Mr Bush&amp;#39;s&lt;br /&gt;
	justification for the war and prompted calls for congressional&lt;br /&gt;
	investigations.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Mr Wolfowitz is viewed as one of the most hawkish members of the Bush&lt;br /&gt;
	administration. The 57-year old expert in international relations was a&lt;br /&gt;
	strong advocate of military action against Afghanistan and Iraq.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Following the September 11 terror attacks on the World Trade Centre and&lt;br /&gt;
	Pentagon, Mr Wolfowitz pledged that the US would pursue terrorists and &quot;end&quot;&lt;br /&gt;
	states&amp;#39; harbouring or sponsoring of militants.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Prior to his appointment to the Bush cabinet in February 2001, Mr Wolfowitz&lt;br /&gt;
	was dean and professor of international relations at the Paul H Nitze School&lt;br /&gt;
	of Advanced International Studies (SAIS), of the Johns Hopkins University.&lt;br /&gt;
	&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	__________________________________________________________&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;strong&gt;GREENSPAN: OIL THE PRIME MOTIVE FOR IRAQ WAR&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;em&gt;Sunday, September 16, 2007&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	America&amp;#39;s elder statesman of finance, Alan Greenspan, has shaken the White House by declaring that the prime motive for the war in Iraq was oil.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	In his long-awaited memoir, to be published tomorrow, Greenspan, a Republican whose 18-year tenure as head of the US Federal Reserve was widely admired, will also deliver a stinging critique of President George W. Bush&amp;rsquo;s economic policies.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	However, it is his view on the motive for the 2003 Iraq invasion that is likely to provoke the most controversy. &amp;ldquo;I am saddened that it is politically inconvenient to acknowledge what everyone knows: the Iraq war is largely about oil,&amp;rdquo; he says.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Greenspan, 81, is understood to believe that Saddam Hussein posed a threat to the security of oil supplies in the Middle East.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Britain and America have always insisted the war had nothing to do with oil. Bush said the aim was to disarm Iraq of weapons of mass destruction and end Saddam&amp;rsquo;s support for terrorism.&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	__________________________ &lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Se &amp;auml;ven David Jonstads artikel: &amp;nbsp; &lt;a href=&quot;http://www.effektmagasin.se/sjudande-tillvaxtkritik&quot; target=&quot;_blank&quot;&gt;http://www.effektmagasin.se/sjudande-tillvaxtkritik&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Fler intressanta artiklar om oljan bifogas. L&amp;auml;s bl a l&amp;auml;nken till Feasta:&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Tipping Point&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Near-Term Systemic Implications of a Peak in Global Oil Production&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	An Outline Review&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;a href=&quot;http://www.feasta.org/documents/risk_resilience/Tipping_Point.pdf&quot; target=&quot;_blank&quot;&gt;http://www.feasta.org/documents/risk_resilience/Tipping_Point.pdf&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Gunnar Lindgren&lt;br /&gt;
	Starrk&amp;auml;rr 210&lt;br /&gt;
	446 95 &amp;Auml;lv&amp;auml;ngen&lt;br /&gt;
	0303-745155&lt;br /&gt;
	070-567 90 54&lt;br /&gt;
	gunnar.lindgren@ale.mail.telia.com&lt;br /&gt;
	www.gunnarlindgren.com&lt;br /&gt;
	TKAB&lt;/p&gt;

    		        </description>
		            <pubDate>Thu, 08 Apr 2010 17:40:50 +0200</pubDate>
		        </item>
		        <item>
		            <title>Nyhetsmail 23 mars</title>
		              <link>http://www.alternativjournalen.se/ooljat/nyhetsmail-23-mars-5416932</link>
		            <description>
                            &lt;p&gt;
	Hej,&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Detta nyhetsbrev b&amp;ouml;rjar annorlunda. Emellan&amp;aring;t beh&amp;ouml;ver vi annan andlig spis &amp;auml;n kadmium, margariner och slam! Jag kommer att spela med v&amp;aring;r jazzgrupp Opposite Corner p&amp;aring; tre st&amp;auml;llen den n&amp;auml;rmaste tiden. Det &amp;auml;r alltid roligt f&amp;ouml;r mig att m&amp;ouml;ta mina l&amp;auml;sare. I bland kommer l&amp;aring;ngv&amp;auml;ga g&amp;auml;ster fram och h&amp;auml;lsar. Det &amp;auml;r sk&amp;ouml;nt att veta att det &amp;auml;r verkliga m&amp;auml;nniskor som l&amp;auml;ser mina brev. S&amp;aring; kom g&amp;auml;rna till:&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	23/3 (ikv&amp;auml;ll) &quot;Frimis&quot; vid Frimurarholmen i &amp;Ouml;rebro&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	28/3 &quot;Glenn Miller Cafe&quot;, Brunnsgatan 21A, Stockholm &lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	2/4 (l&amp;aring;ngfredag) &quot;Nefertiti&quot; Hvitfeldtsplatsen 6, G&amp;ouml;teborg.&lt;br /&gt;
	V&amp;auml;lkomna!&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Bild f&amp;ouml;r OPPOSITE CORNER&lt;br /&gt;
	&lt;img alt=&quot;nefertitibild&quot; height=&quot;235&quot; src=&quot;http://www.nefertiti.se/img/program/0a152d68e3dd92be0e915a9e866db85e.gif&quot; width=&quot;350&quot; /&gt;&lt;br /&gt;
	OPPOSITE CORNER&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Legendarisk jazzgrupp!&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Den legendariska jazzgruppen Opposite Corner s&amp;auml;tter spelgl&amp;auml;djen f&amp;ouml;rst av allt. Gruppen b&amp;auml;r avtryck fr&amp;aring;n amerikansk jazz men med tydliga influenser av folkmusik och &amp;ouml;sterl&amp;auml;ndska toner. Lindgrens saxofon &amp;auml;r &amp;ouml;msint och kraftfull. Janssons piano &amp;auml;r verkligt sv&amp;auml;ngigt. Heljes bas ger en stabil grund och Svanbergs rytmer ger dem en sk&amp;ouml;n bredd.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Opposite Corner &amp;auml;r ett av grund&amp;auml;mnena p&amp;aring; Nefertiti och var en drivande del av jazzklubben ArtDur som var ett embryo till det som &amp;auml;r Nef i dag! JAZZHISTORIA SOM FORTFARANDE &amp;Auml;R M E D!&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Gunnar Lindgren -sx.&lt;br /&gt;
	Lars Jansson -p.&lt;br /&gt;
	Lars-Urban Helje -b.&lt;br /&gt;
	Paul Svanberg -tr.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	_________________________________________&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	I ett tidigare nyhetsbrev ber&amp;auml;ttade jag om en artikel i Astma och Allergif&amp;ouml;rbundets tidning, d&amp;auml;r alla de f&amp;ouml;rlegade uppgifterna om &quot;fettsn&amp;aring;l kost&quot; framh&amp;ouml;lls.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Jag erbj&amp;ouml;ds att skriva ett genm&amp;auml;le, vilket var gener&amp;ouml;st. Jag vill g&amp;auml;rna Astma och Allergif&amp;ouml;rbundet ett erk&amp;auml;nnande f&amp;ouml;r detta.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	H&amp;auml;r f&amp;ouml;ljer min artikel som publicerades i tidningen Matnyttig.se:&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;img alt=&quot;ost&quot; height=&quot;281&quot; src=&quot;http://www.matnyttig.se/images/stories/ost.jpg&quot; width=&quot;400&quot; /&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	N&amp;auml;r man &amp;auml;ter mer fett &amp;ouml;kar samtidigt intaget av protein eftersom m&amp;aring;nga feta produkter ocks&amp;aring; inneh&amp;aring;ller protein, t ex &amp;auml;gg och ost, skriver Gunnar Lindgren i sitt debattinl&amp;auml;gg.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;a href=&quot;http://www.matnyttig.se/component/content/article/137&quot; target=&quot;_blank&quot;&gt;&lt;strong&gt;Ett svar p&amp;aring; artikeln &quot; Fett cool eller...&quot;&lt;/strong&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;
	En ny syn p&amp;aring; kost och h&amp;auml;lsa&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	De uppgifter som f&amp;ouml;rdes fram i artikeln &quot;Fett coolt eller...&quot; m&amp;aring;ste idag anses f&amp;ouml;rlegade och kan i v&amp;auml;rsta fall leda till oh&amp;auml;lsa.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	R&amp;aring;den att &amp;auml;ta litet fett g&amp;aring;r tillbaka till amerikanen Ancel Keys som p&amp;aring; femtiotalet p&amp;aring;stod att de l&amp;auml;nder d&amp;auml;r man &amp;aring;t mest fett ocks&amp;aring; hade den h&amp;ouml;gsta f&amp;ouml;rekomsten av hj&amp;auml;rtsjukdom. Hans resultat visade sig snart vara felaktiga och andra forskare p&amp;aring;talade detta. Men den vegetabiliska fettindustrin hade slagit klorna i hans budskap och p&amp;aring;b&amp;ouml;rjade en oerh&amp;ouml;rt framg&amp;aring;ngsrik kampanj som svartm&amp;aring;lade produkter fr&amp;aring;n deras huvudkonkurrent &amp;ndash; mejeriindustrin. De flesta vegetabiliska fetter &amp;auml;r om&amp;auml;ttade medan fetter fr&amp;aring;n mejerisidan oftast &amp;auml;r m&amp;auml;ttade. Med bl a styrda forskningspengar lyckades man bygga upp ett korthus av olika &amp;rdquo;sanningar&amp;rdquo;:&lt;br /&gt;
	- Om&amp;auml;ttade fetter &amp;auml;r nyttiga&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	- M&amp;auml;ttade fetter &amp;auml;r farliga&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	- Margariner &amp;auml;r nyttiga&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	- Sm&amp;ouml;r &amp;auml;r farligt&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	- H&amp;ouml;gt kolesterol &amp;auml;r farligt&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	- Margarin s&amp;auml;nker kolesterol, vilket &amp;auml;r nyttigt&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	- L&amp;auml;kemedel som statiner s&amp;auml;nker kolesterol, vilket &amp;auml;r nyttigt&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	- Det finns det &amp;rdquo;onda kolesterolet&amp;rdquo; och det &amp;rdquo;goda kolesterolet&amp;rdquo; etc etc&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Man har till och med byggt upp tvivelaktiga modeller f&amp;ouml;r hur man skall &amp;auml;ta f&amp;ouml;r att h&amp;aring;lla nere intaget av fett, bl a &amp;rdquo;kostpyramiden&amp;rdquo; och &amp;rdquo;tallriksmodellen&amp;rdquo;. F&amp;ouml;ljer man dessa kostr&amp;aring;d blir intagen av kolhydrater orimligt stora. Detta leder till att blodsockerkontrollen och kroppsviktsregleringen kan komma i olag. Detta i sin tur leder till att vi g&amp;aring;r upp i vikt, kan drabbas av diabetes och h&amp;ouml;gt blodtryck. M&amp;aring;nga m&amp;auml;nniskor som drabbats av detta har fr&amp;aring;ng&amp;aring;tt den &amp;rdquo;fettsn&amp;aring;la kosten&amp;rdquo; samt b&amp;ouml;rjat &amp;auml;ta mer fett och d&amp;aring; inte minst m&amp;auml;ttat fett. Som ett mirakel g&amp;aring;r de ner i vikt, blodsockret stabiliseras eller blir normalt. Vissa diabetespatienter kan t o m sluta med insulinsprutor.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Nej, hela denna era med &amp;rdquo;fettsn&amp;aring;l kost&amp;rdquo; var ett stort misslyckande och har egentligen f&amp;aring;tt m&amp;aring;nga tragiska och on&amp;ouml;diga resultat. Mycket av uppgifterna ovan m&amp;aring;ste idag betecknas som nonsens. &amp;Auml;ven WHO&amp;acute;s kostexperter har insett detta enligt deras senaste rapport.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	I sammanhanget skall n&amp;auml;mnas att Livsmedelsverket i m&amp;aring;nga &amp;aring;r l&amp;aring;tit en kolesterolexpert som avl&amp;ouml;nats av margarinindustrin komma till tals och rekommendera just margariner. Samtidigt har Livsmedelsverket m&amp;auml;tt upp f&amp;ouml;rh&amp;aring;llandevis h&amp;ouml;ga halter av bensin i svenska margariner &amp;ndash; denna kemiskt framst&amp;auml;llda produkt. Flera unders&amp;ouml;kningar visar ett samband mellan margarinkonsumtion och astma/allergier. (Se www.gunnarlindgren.com )&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Den som idag vill n&amp;aring; en god h&amp;auml;lsa &amp;ndash; inte minst f&amp;ouml;r sitt hj&amp;auml;rta &amp;ndash; b&amp;ouml;r beakta:&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	- Motion &amp;auml;r mycket viktig (men har dock obetydlig effekt n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller kroppsvikt).&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	- Psyko/sociala faktorer har stor betydelse &amp;ndash; arbete, relation m m&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	- &amp;Auml;t mer fett, naturliga m&amp;auml;ttade fetter som finns i exempelvis sm&amp;ouml;r &amp;auml;r fullgoda. Undvik margarin som &amp;auml;r uppbyggt av kemiskt modifierade fetter.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	- Undvik processade kolhydrater, t ex s&amp;ouml;ta drycker, kakor och godis&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	- V&amp;auml;lj kolhydrater i form av gr&amp;ouml;nsaker med fibrer&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	- N&amp;auml;r du &amp;auml;ter mer fett &amp;ouml;kar samtidigt intaget av protein, d&amp;aring; m&amp;aring;nga feta produkter ocks&amp;aring; inneh&amp;aring;ller protein, t ex &amp;auml;gg och ost. Detta ers&amp;auml;tter det tidigare intaget av kolhydrater fr&amp;aring;n tv&amp;aring; h&amp;aring;ll, som d&amp;auml;rmed f&amp;aring;r en v&amp;auml;lkommen minskning av sig sj&amp;auml;lv.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	____________________________________________________&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;strong&gt;LRF:s regionf&amp;ouml;rbund g&amp;aring;r emot slamspridningen&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Tidigare har tv&amp;aring; regionf&amp;ouml;rbund inom LRF g&amp;aring;tt emot den centrala ledningens sl&amp;auml;pph&amp;auml;nta slampolitik. Det g&amp;auml;ller LRF V&amp;auml;st och LRF Dalarna. I g&amp;aring;r s&amp;auml;llade sig LRF Skaraborg till slammotst&amp;aring;ndet.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	En av de fr&amp;aring;gor d&amp;auml;r LRF centralt har f&amp;ouml;rt fram felaktiga uppgifter g&amp;auml;ller tillf&amp;ouml;rsel av kadmium till jordbruksmarken med slam. Vid det h&amp;auml;r laget vet de flesta att avloppsslam &amp;auml;r kraftigt f&amp;ouml;rorenat med kadmium. V&amp;auml;ljer man slam s&amp;aring; tillf&amp;ouml;r man cirka 10 ggr mer kadmium &amp;auml;n med den vanligaste konstg&amp;ouml;dseln vid samma fosforgiva.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Jag skall &amp;aring;terkomma till hur LRF centralt f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ker bana v&amp;auml;g f&amp;ouml;r slammet genom &quot;slamv&amp;auml;nliga&quot; men felaktiga uppgifter. Detta &amp;auml;r mycket allvarligt d&amp;aring; det bl a leder till en &amp;ouml;kninga av kadmiumhalten i &amp;aring;ker/livsmedel/njuarar. Det &amp;auml;r sv&amp;aring;rt att f&amp;ouml;rst&amp;aring; varf&amp;ouml;r LRF centralt vill f&amp;ouml;rorena medlemmarnas &amp;aring;kermark med stora kadmiump&amp;aring;slag, bara f&amp;ouml;r att de svenska reningsverken vill bli av med sitt kemiska avfall? Vem hos LRF tj&amp;auml;nar p&amp;aring; detta? (Detta fr&amp;aring;gade f&amp;ouml;rre LRF ordf&amp;ouml;rande Bo Dockered i en artikel nyligen i tidningen Land.)&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	__________________________________&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;a href=&quot;http://articles.mercola.com/sites/articles/archive/2010/03/16/warning-new-proof-confirms-if-you-take-this-supplement-vitamin-d-will-not-work-as-well.aspx&quot; target=&quot;_blank&quot;&gt;&lt;strong&gt;Blockerar A-vitamin nyttan av D-vitamin?&lt;br /&gt;
	&lt;/strong&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;
	Ny forskning visar att A-vitamin kan blockera D-vitamin. Detta med h&amp;auml;lsa &amp;auml;r inte enkelt!&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	______________________________________________________&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;strong&gt;Artikel om kadmium i slam och konstg&amp;ouml;dsel i dagens DN&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;a href=&quot;http://www.dn.se/nyheter/sverige/kadmium-mycket-varre-an-vad-vi-trott-1.1065799&quot; target=&quot;_blank&quot;&gt;&lt;strong&gt;&amp;rdquo;Kadmium mycket v&amp;auml;rre &amp;auml;n vad vi trott&amp;rdquo;&lt;/strong&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Uppdaterat i dag. 07:26. Publicerat i dag. 07:20&lt;br /&gt;
	&amp;rdquo;Kadmium &amp;auml;r mycket giftigare &amp;auml;n vad vi tidigare trott. Det m&amp;aring;ste myndigheter bli b&amp;auml;ttre p&amp;aring; att utv&amp;auml;rdera&amp;rdquo;, s&amp;auml;ger professor Bj&amp;ouml;rn Fagerberg p&amp;aring; Sahlgrens&amp;ndash;ka akademien vid G&amp;ouml;teborgs universitet.&lt;br /&gt;
	---&lt;br /&gt;
	Tillsammans med flera l&amp;auml;karkolleger riktade han nyligen skarp kritik mot att svenska myndigheter uppmuntrar att slam fr&amp;aring;n landets reningsverk ska hamna p&amp;aring; &amp;aring;krarna.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Gunnar Lindgren&lt;br /&gt;
	Starrk&amp;auml;rr 210&lt;br /&gt;
	446 95 &amp;Auml;lv&amp;auml;ngen&lt;br /&gt;
	0303-745155&lt;br /&gt;
	070-567 90 54&lt;br /&gt;
	gunnar.lindgren@ale.mail.telia.com&lt;br /&gt;
	www.gunnarlindgren.com&lt;br /&gt;
	TKAB&lt;/p&gt;

    		        </description>
		            <pubDate>Tue, 23 Mar 2010 14:43:05 +0100</pubDate>
		        </item>
    

   </channel>
</rss>
