Om risken att förgås

Nyligen hörde vi vitsen

- Vet du vilken fågel som är världens mest sällskapliga? - ???

- Um-gåsen!

Därmed väcktes också frågan om världens mest utrotningshotade pippi - om vilken denna artikel kommit att handla.

(- För-gåsen, naturligtvis...;-))

När ägget kläcks och den lilla gässlingen tittar ut, så fäster den sig vid det första rörliga föremål den ser, och följer detta kärleksfullt genom livet. Förmågan till sådan prägling är biologiskt ändamålsenlig, och hjälper den lilla gåsen att överleva, eftersom det vanligen är den egna gåsmamman som finns i närheten vid äggkläckningen.

Präglingen kan dock gå fel. Gässlingen präglas nämligen lika gärna på en människa, en räv, ett par gummistövlar eller en svartvit fotboll. I avsaknad av förmåga till kritiskt tänkande och bedömningsförmåga accepterar den nästan vad som helst som ledstjärna här i livet. Resultatet visar sig hos den vuxna gåsen som t ex aggressivitet, uteblivet intresse för samlevnad med sina likar, och för artens fortplantning och överlevnad. Ett absurt och fruktlöst gåsliv i avvaktan på att bli stekt väntar den som präglas på stolliga förebilder.

Förmågan att präglas är emellertid inte begränsad till gäss, utan kan dagligen studeras även i det mänskliga livet, vilket vi annars inbillar oss styrs av rationella överväganden och bästa kunskap. Denna exploateras, inte bara i vårt nuvarande samhälle, utan troligen under de flesta samhällsbildningar som sett dagens ljus.

De s k sanningar vi pådyvlas i tidig ålder följer vi ofta som kacklande gäss även som vuxna, och finner det närmast omöjligt att ompröva.
Det är därför som frågor om skola och utbildning är de mest politiska av alla. Den hand som gungar vaggan styr världen.

Våra präglingar utgörs inte främst av intellektuella övertygelser, utan av allehanda inlärda impulser, reflexartade tolkningar och lättaktiverade känslokomplex som möblerar vår upplevda verklighet med en myriad av ogenomträngliga förhandsuppfattningar, och låter oss på så sätt agera med målmedvetenhet och självförtroende i en värld där vi i själva verket föga begriper. Vår föreställning att vi - i motsats till detta - vägleds av orubbligt vetande är snarast en del av problemet och uttryck för bristande sjukdomsinsikt.

Den vaga och obehagliga aningen att vår livs- och och världsuppfattning vilar på lösan sand föder dock ofta en kritisk och misstänksam inställning, vilken dock naturligtvis främst riktas mot allt som strider mot den egna präglingen, och endast undantagsvis används för att granska den. Det enkla budskapet från årtusendens vishetslärare - ”Känn dig själv!” - förmår sällan tränga igenom denna vår mur av självtillräcklig ignorans. Och deras vädjan till oss att åter bli som opräglade barn, för att därmed kunna komma till himmelriket, omsätts snabbt i detaljerade läroplaner och reglerad befordringsgång.

Ständigt tvingas vi emellertid att konfrontera det bristande vetande och de absurda livsmål som vi präglats av - individuellt och kollektivt. Några av de olika teser som vi insupit under de senaste årtiondena, som självklara förutsättningar för vår samhällsutveckling har bara de senaste veckorna råkat i gungning. Bl a den till synes ouuttömliga oljeläckan i Mexikanska Golfen har kommit att ifrågsätta föreställningen att oljetillgångarna på vår planet skulle vara hårt begränsade.

http://video.google.com/videoplay?docid=3340274697167011147#
http://www.rumormillnews.com/cgi-bin/archive.cgi/read/42108
http://freeenergynews.com/Directory/Theory/SustainableOil/
http://www.aapg.org/explorer/2002/11nov/abiogenic.cfm

Eftt av de mest grundläggande antaganden som vår generation präglas av sedan barnsben är ju att vi ständigt HOTAS av BRIST på vad vi behöver: mat, leksaler, värme, kärlek, uppmärksamhet. Därmed är scenariot iordningsställt, och vårt liv måste formas till en kamp om förnödenheter med andra och mot naturen. Vår lyckosamhet i denna kamp kan mätas i bl a ekonomisk tillväxt, eller med T-shirtsloganens bevingade ord ”Den som har mest prylar när han dör, vinner”.

Själva föreställningen om att ÖVERFLÖD skulle kunna existera - eller än värre vara ett naturligt tillstånd - är därmed ett grundläggande hot mot vår prägling och kan söndersmula vår provisoriska orientering i livet och världen. Vårt behov av BRIST, HOT och KAMP är än mer grundläggande än vårt behov av förnödenheter. Tydligt illustreras detta av den ofta återkommande tesen om ”vattenbrist” (se ”Pundare förvaltar ditt pund” ).

Om man lyfter bilcken något finner man emellertid att de grundläggande förnödenheter människan kräver - vatten, energi osv - ingår i naturliga kretslopp som fungerat under miljarder år på denna planet, och kontinuerligt återskapas och omfördelas av naturlliga processer. Så länge jordens yta till 70% täcks av vatten, och dessutom oerhörda mängder av vät- och syrgas ständigt omsätts i biosfären, så är det naturlligtvis obegripligt hur man kan tala om vattenBRIST.

Endast genom att bryta de naturliga kretsloppen, förstöra naturresurser och sätta stängsel mellan olika geografiska revir, kan man åstadkomma områden där brist på vatten och andra förnödenheter kan påstås råda. Och endast genom att odla systematisk blindhet inför människans egen roll i detta kan BRIST uppfattas som ett naturligt tillstånd, på vars grund kampen mot vår nästa "beklagligtvis" måste grundas.

De ständiga officiella profetiorna om allehanda yttre brister och hot passar alltså förunderligt väl in den sekulära moderna människans verklighetsuppfattning. Detta är ingalunda någon garanti för dess objektiva sanningshalt.

Men därför är det ett stort samhällsintresse att folk inte lyfter blicken. Ty utan hysterisk blindhet och utan absurt offenltigt hyckleri skulle den kultur, som vi dag känner, snabbt förlora all respekt och tilltro, och förgås likt ett sandslott vid stranden i höststormen.

Några tidiigare artiklar i ämnet:

http://www.alternativjournalen.se/nyheter/columbus--8027336

http://www.alternativjournalen.se/nyheter/dubbla-verkligheter-5109919

http://www.alternativjournalen.se/nyheter/behovet-av-granskning-1577594

http://www.alternativjournalen.se/nyheter/masten-och-friheten-9791813

http://www.alternativjournalen.se/nyheter/nu-ar-alternativjournalense-har-4373639

Text: Ulf Brånell

27 juli 2010

Skriv kommentar